Snart är ännu ett år lagt till handlingarna – men kommer du ihåg vad som hände under året?
Här ett litet axplock till minne av året som gått i Elektrikern.
Minns du vad som hände i Elektrikern under 2019?Bild: Colourbox/Elektrikern/Edit: Chris Smedbakken
Bland annat träffade tidningen elektrikern Karl Knuters familj som lyfte frågan om spelmissbruk och den massiva spelreklamen. Vi besökte reservkraftverket i Karlshamn, pratade med före detta fackligt aktiva som bytt sida och granskade hanteringen av personalliggare i elbranschen.
Därutöver intervjuade vi förbundets tidigare ordförande Jonas Wallin och den nuvarande, Urban Petterson.
Detta och mycket mer – inte minst att tidningen fått en alldeles ny sajt. Här nedan följer ett litet utval till minne av det gångna året i Elektrikern. Klicka på rubrikerna för att komma direkt till respektive nummers e-tidning.
Karl, Kalle, Knuters var elektriker på Caverion i Stockholm. Han var även en välkänd profil inom Elektrikerförbundet, bland annat som skolinformatör för VK1. Julen 2018 tog han sitt liv. Detta efter stora skulder i samband med ett eskalerande spelmissbruk.
Tidningen träffar hans familj hemma hos mamma Sonja i Österåker. Familjen sörjer sin son och bror och upprörs över den massiva marknadsföringen för nätspelen.
– Alltså jag blir galen på det här, vem ska jag skriva till för att få till en förändring?, säger mamma Sonja.
Fem miljoner elmätare ska bytas ut innan år 2025. Tidningen träffar förbundets avgående andre vice ordförande, Ulf Carlsson, som påminner om situationen för tio år sedan, då det förra stora mätarbytet i Sverige skedde. Då inträffade väldigt många olyckor.
– Det kommer att finnas stor plats för okunskap och lycksökare, säger Ulf Carlsson.
Tidningen skriver om det nystartade nätverket ”Ingen ska dö på jobbet”. Ett tvärfackligt nätverk som startat efter flertalet dödsolyckor i kraftverksbranschen.
– Det måste bli stopp på dödsolyckorna, säger han.
Vi träffar även den regerande svenska mästaren i 110 meter häck: Fredrick Ekholm, som till vardags arbetar som elektriker på Sallén Elektriska.
– Det är ganska ovanligt att man jobbar samtidigt som man är elitidrottare. Det är svårt att ha ett vanligt arbete och samtidigt kunna träna så mycket som det krävs för att vara bland de bästa, säger Fredrick Ekholm.
Tidningen besöker INSU i Nyköping och den partsgemensamma utbildningen Företagslärling – en utbildning för vuxna som vill fortbilda sig till elektriker. Bakgrunden är den stora bristen på elektriker.
– Det är en akut brist på elektriker, och de reguljära systemen täcker inte upp den bristen. Det är därför parterna har tecknat ett avtal om Företagslärling, säger Anna Byström, projektledare för Företagslärling.
I Karlshamn i södra Blekinge ligger Karlshamnsverket, ett oljekraftverk som byggdes i slutet av 1960-talet och då var toppmodernt. I dag är det Sveriges effektreservkraftverk. Det startas endast då resten av elproducenterna inte räcker till.
När Elektrikern besöker verket pågår besiktning av en av verkets 18 högtrycksförvärmare. Det är bara ett av alla de tusentals objekt som finns i verket.
De anställda lider alltså inte brist på arbetsuppgifter. Ändå är det speciellt när sms:en kommer om att verket ställts i beredskap, och kanske produktion.
– Alla blir riktigt taggade, oavsett om man har jobbat natt, säger elektriker Mattias Kheller, till tidningen.
De berättar hur de under årens lopp varit med om flera ägarbyten – och olika organisationsformer. Från att ha varit anställda direkt under ägaren, till entreprenadanställda, och sedan insourcas för att återigen arbeta direkt under ägaren.
Och just insourcningen är en organisationsförändring som såväl anställda som företag ser som lyckad.
– Det är samma jobb, men det är smidigare och vi känner oss mer delaktiga nu. Det känns mer som att det är våra grejer, som vi har ansvar för. Det är roligare, säger underhållstekniker Patrik Persson. – De direkta kostnaderna har blivit bättre och bättre. Vi har fått en samsyn om vad som ska utföras ute på anläggningarna, en bättre dialog och hantering av hur man ska utföra underhållet, säger Peter Balogh, chef för Unipers norrländska kraftverk.
Tidningen träffar tre före detta fackligt aktiva som alla valt att ta klivet över till arbetsgivarsidan: Arvid Sjögedahl och Johan Olin som båda för tio år sedan startade ”Unga elektriker”, och Stefan Hjerpe Mårtas, tidigare skolinformatör och aktiv i Elektrikerförbundet.
I dag arbetar Arvid Sjögedahl för arbetsgivarorganisationen Installatörsföretagen och både Johan Ohlin och Stefan Hjerpe Mårtas har anställda i var sina elföretag.
Arvid Sjögedahl berättar för tidningen att när det blev officiellt att han börjat på Installatörsföretagen var det en del tidigare kollegor som hörde av sig och sa att de tyckte det var väldigt konstigt.
– Men inte så många som jag trodde. Jag förutsätter att det är fler som har svårt för mitt val än som har hört av sig till mig.
Johan Olin säger till tidningen att han inte har förändrat sin syn på samhället på grund av att han blivit arbetsgivare. – De andra arbetsgivarna frågar när jag ska bli moderat, men det har inte hänt än. Jag ser inget nytt. Facket är en organisation som behövs, men som är alldeles för svagt. Jag är fortfarande stolt över Elektrikerförbundet, jag pratar fortfarande om ”vi” när jag pratar med de anställda om facket.
Läsare av tidningen har kunnat följa turerna kring Elektrikerförbundet och Stanley Security.
Ett av ärendena fick sin lösning under våren 2019. Det handlade om ett krånglande lönesystem som ledde till att de allra flesta av företagets 450 anställda fick sin lön felaktigt beräknad. I de fall där de anställda fått för mycket lön gjorde företaget kvittningar, utan att meddela de anställda.
Det ledde till att Elektrikerförbundet tog ärendet till Arbetsdomstolen. Företaget kontrade med att stämma de anställda. Den förlikning som kom till stånd innebar att ett 100-tal av Elektrikerförbundets medlemmar på företaget fick 7 500 kronor var i skadestånd.
Det kommer fler och fler utländska företag till Sverige för att utföra projekt vunna i olika upphandlingar. Det är en utmaning för facken. För att upprätthålla svenska löner och villkor arbetar Elektrikerförbundet för att teckna kollektivavtal med de utländska företagen.
Än så länge har ett 50-tal kollektivavtal tecknats. Ett av dessa är med det kroatiska bolaget Dalekovod. Tidningen besöker ett av Dalekovods projekt i Sverige, Midskog utanför Östersund. Här har Svenska kraftnät beslutat att bygga om den gamla stamnätsstationen.
Eeljko Kezic´ arbetar med att jämna till marken för nya ledningsgator. Han säger att anledningen till att han sökt sig till arbete utomlands är pengarna.
– Pengarna går till att betala för barnens utbildning, att fixa på huset och att skapa en buffert, säger han.
I Sverige tjänar han det dubbla, kanske till och med det tredubbla, så mycket som han skulle ha tjänat hemma i Kroatien.
Tidningen besöker även Palestina och Israel, och träffar där både arbetare, fack och arbetsgivare. Att arbeta som elektriker i det statligt ägda elbolaget Nedco är efter fackets förhandlingar relativt välbetalt. Men fem mil österut är lönerna mångdubbelt högre.
Detta, i samband med att arbetslösheten i Palestina är närmare 30 procent, gör att många palestinska arbetare söker sig till Israel och Tel Aviv för att arbeta.
Ombudsman Michael Bentin har bedrivit detektivarbete för att säkerställa att förbundets medlemmar har fått de pensionsinsättningar de har rätt till.
När tidningen träffar honom har han hittat 170 miljoner kronor i lönesummor som inte varit inrapporterade på rätt sätt. Totalt har anställda i dessa företag efter påstötningar fått dryga två miljoner kronor extra i pensionsavsättningar.
– Men jag har bara skrapat på ytan än så länge, säger Michael Bentin.
– Kravet på personalliggare har inte kommit till primärt för att staten ska få in mer skatt, utan det är för att man håller på att konkurrera ut seriösa företag med oseriös arbetskraft, säger Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket till tidningen.
Den visar bland annat att sex av tio tillfrågade uppger att det förekommer bögskämt på ett nedsättande sätt på den egna arbetsplatsen.
– Det finns en machokultur som gör att man kan förstå att det kan vara svårt att komma ut som något annat än hetero i elbranschen i dag, säger förbundets förste vice ordförande, Per-Håkan Waern till tidningen.
Det är SM-vecka och Robert Harlin tävlar i laget Isbrytarna. För tidningen berättar han om sin syn på sporten, facket och ackordet.
– Med ackordet är det vi som sätter ribban, och arbetsgivaren kan inte bara köra över oss. Allt blir oerhört mycket bättre med ackord: arbetsmiljötänket, ordning och reda, det är struktur på allt. Och lagsammanhållningen.
Tisdagen 27 augusti meddelades att Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin avgår med omedelbar verkan. Dagen efter publicerade Aftonbladet uppgifter om att det var efter deras frågor som Wallin avgick.
– Det har varit en ohållbar situation i förbundsledningen. Vi har väldigt olika uppfattningar om hur förbundet ska styras, säger han till tidningen.
På frågan varför han inte försvarat sig mot Aftonbladets skriverier säger han:
– Dels för att jag inte avgick på grund av Aftonbladet. Dels för att jag är chanslös. Jag skulle aldrig vinna, jag tror inte jag skulle få ut min bild av situationen. Men jag har inte skott mig på något och inte brutit mot några stadgar eller regelverk.
En tvist om en ackordssedel på Bravidas bygge vid Södersjukhuset i Stockholm slutade i att ackordslaget fick rätt.
Sedeln som var på nästan 28 000 timmar gav laget 1,4 miljoner kronor att dela på.
– Jag var ganska säker på att vi skulle få rätt hela tiden. Det var bara en jävla process att gå igenom, säger Bosse Johansson, ledande montör och ackordsansvarig för projektet.
På hårdrocksfestivalen Gefle Metal träffar tidningen Rickard Fäldt, gitarrist i bland annat The Generals och Skallbank – men även klubbordförande för Elektrikerförbundet på Assemblin i Karlstad.
Han är tydlig i vad han tycker förbundets viktigaste fråga är:
– Utbildning. Förr i tiden visste folk vad samhället handlade om. Men i dag vet inte folk vad solidaritet är. Istället frågar de ”vad får JAG ut av att vara med i ett fackförbund”? När de borde fråga sig: ”vad får andra ut utav att jag är med”?. Det handlar inte om dig, det handlar om oss.
– När det händer nåt i trakten så säger man ”Vem ska vi ringa? Vi ringer Näckåns, de kan nog hjälpa oss”. Vi gör det mesta faktiskt, säger Jan Edbom, en av bolagets fem anställda distributionselektriker.
Efter det attJonas Wallin hastigt avgick som förbundsordförande har ett arbete pågått för att välja en ny person till posten.
Valet skedde under ett extrainsatt centralt representantskap i Stockholm den 15 oktober.
En vecka innan valet stod det klart att det fanns två toppkandidater: förbundets dåvarande förhandlingschef Urban Pettersson, och förbundets andre vice ordförande, Pontus Boström.
– Det var väldigt tydligt att vissa delar av landet stödde Urban och vissa delar stödde mig, det var ungefär 60-40 i styrkeförhållande. Om man vill ena förbundet långsiktigt tror jag att både jag och Urban är överens om att man måste beakta det, att det faktiskt ser ut på det sättet.
Urban Pettersson träffar tidningen för en längre intervju några dagar efter det att han valts till ny förbundsordförande.
Där berättar han om resan från praktikplatsen i Hässelby till förbundskontoret, vad han tänker om de senaste händelserna i förbundet och vad han anser bör vara förbundets väg framåt.
– Vi kan inte ha fokus på intern kamp, utan vårt fokus måste vara kamp utåt.
Bland annat har vi varit i Kolmården och mött en av elektrikerna som arbetar där.
