En person i gula reflexkläder klättrar ned för en stege.

Lars Jönsson har arbetat på Näckåns energi i tolv år. Här är han vid utrymmet mellan dammen och den nedgrävda tuben som för vattnet till turbinen.

Vi befinner oss strax invid gränsen till Norge, i norra Värmland, Sysslebäck närmare bestämt. En ort med drygt 500 invånare.

Sysslebäck har ca 500 invånare

Här huserar det lokala elbolaget Näckåns energi. Ett bolag med fokus på det lokala. Förutom elnät och numera elproduktion finns det i bolaget en elektronikbutik och olika servicetjänster.

För de anställda montörerna i bolaget kan arbetsuppgifterna variera från uppdrag vid kraftverket till att rensa avlopp eller att hämta ned katter från träd. 

– Vi är ett lokalt företag. När det händer nåt i trakten så säger man ”Vem ska vi ringa? Vi ringer Näckåns, de kan nog hjälpa oss”. Vi gör det mesta faktiskt, säger Jan Edbom, en av bolagets fem anställda distributionselektriker.

När det händer nåt i trakten så säger man ’Vem ska vi ringa? Vi ringer Näckåns, de kan nog hjälpa oss’

Jan Edbom, distributionselektriker på Näckåns energi

Förutom att vara anställda av Näckåns är de anställda även aktieägare i bolaget. 

– Det blir en extra morot för att göra ett bra jobb, säger Jante Carlsson. 

Övriga aktieägare är till största del privatpersoner med rötter från trakten, men även Torsby kommun och kraftbolaget Tåsans kraft äger aktier i bolaget.  

Näckåns energi bildades 1918

Näckåns energi bildades 1918 och bestod till början av ett vattenkraftverk med småskalig elproduktion och ett lokalt elnät. Det dåvarande kraftverket kördes till 1973.

Sedan dess har det inte funnits något vattenkraftverk i ån. Det vill säga, fram tills nu, hösten 2019. 

Företaget har dock varit verksamt under alla år. Man behöll elnätet, och när marknaden avreglerades så ägnade man sig åt elhandel. Men bolaget har även varit verksamt inom andra, vilt skilda, branscher.

En person i gula reflexkläder står framför ett fall i ett forsande vattendrag.

Jan Edbom

Fyra personer i gula reflexkläder står tillsammans på en kraftverksdamm.

Anton Nersveen, Lars Jönsson, Jan Edbom och Anders Axelsson är alla distributionselektriker vid Näckåns energi.

Näckåns var till exempel pionjärer i turistbranschen i området. Man öppnade ett sporthotell med skidåkning, drev ett värdshus, och öppnade sedermera en butik med det mesta som eftersöks i en liten ort nära norska gränsen. Sådant som elektriska prylar, men även golv, färg, fiskeutrustning och gasol. 

– Vad du än behöver, kommenterar Jante Carlsson. 

Det kan inte bli smartare än el som är lokalt producerat och lokalt konsumerat.

Jante, Carlson, vd för Näckåns energi

Utöver butiken, som fortfarande finns kvar, och elproduktionen tar Näckåns energi alla möjliga uppdrag i området. Det kan vara sådant som besvärlig trädfällning, eller att bistå Ellevio med drift och underhåll och Vattenfall vid större störningar. 

Färden mot att åter öppna ett vattenkraftverk i Näckån var inte helt enkel. Tankarna på ett nytt kraftverk började gro hos Jante Carlsson redan då han tillträdde som vd för bolaget 2006.

Några år senare gav bolaget en student vid KTH i uppdrag att göra ett ex-jobb om möjligheten att bedriva vattenkraft i ån. Ett arbete som visade att det inte bara fanns potential till energiutvinning ur ån, utan även en liten möjlighet att få det tillstånd från myndigheterna som krävdes. Ett nålsöga. 

En person står på andra sidan av en blå maskin och tittar uppåt.

Jan-Anders, Jante, Carlsson, är vd för Näckåns energi. Här står han vid den alldeles nyinstallerade turbinen i kraftverket.

En fåra där det rinner vatten. I bakgrunden en skog.

Företaget räknar med en produktion på 3 Gwh, något som ska räcka till hushållsel för 600 hushåll.

2014 lämnades en ansökan om att bygga ett nytt kraftverk i Näckån in till mark- och miljödomstolen. Redan vid remissrundan visade det sig dock att det fanns motstånd mot projektet. Såväl Länsstyrelsen som miljöorganisationen Älvräddarna motsade sig projektet. 

Elen ska räcka till 600 hushåll

Men efter det att domstolen genomfört sin syn på plats vid ån fick Näckåns energi tumme upp för sin ansökan. Ett beslut som inte helt oväntat överklagades av Länsstyrelsen och Älvräddarna.

Ärendet gick till mark- och miljööverdomstolen, där samma beslut togs ännu en gång. Näckåns energi hade rätt att bygga ett nytt vattenkraftverk i ån.

Även detta beslut överklagades, denna gång till Högsta domstolen. Domstolen valde dock att inte ge ärendet prövningstillstånd, och nu fanns det inga hinder för det nya kraftverket. Första spadtaget togs i juni 2018, ett drygt år senare stod vattenkraftverket i Näckån klart. De första kilowattimmarna producerades i augusti i år. 

Det finns inget bättre batteri än naturens eget batteri.

Jante, Carlson, vd för Näckåns energi

Jante Carlsson säger att företaget räknar med en produktion på 3 Gwh, något som ska räcka till hushållsel för 600 hushåll. 

– Att det är lokalt producerat ser vi som en jättestor tillgång. Det kan inte bli smartare än el som är lokalt producerat och lokalt konsumerat. Du får inga förluster i nätet, och vattenkraft är det smartaste sättet att producera el. Det finns inget bättre batteri än naturens eget batteri. 

Fyra personer i gula reflexkläder står tillsammans framför en kraftverksdamm.
Anton Nersveen, Lars Jönsson, Jan Edbom och Anders Axelsson är alla distributionselektriker vid Näckåns energi.

Vattenkraft: Så funkar det

  • Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har antingen hög fallhöjd eller stort vattenflöde.
  • Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det också lätt att förstå varför den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna.
  • Vattnet som krävs för elproduktion lagras i vattenmagasin och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.
  • När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i en generator.
  • Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar.
  • El kan inte lagras i någon större utsträckning. Men det kan däremot vatten som ska användas för elproduktion. De stora mängder vatten, som snösmältningen under våren och sommarregnet ger upphov till, sparas i stora vattenmagasin.
  • Magasinen tappas sedan under de delar av året då vattentillrinningen är liten och elbehovet stort, främst vintertid.

Vattenkraften i Sverige

Vattenkraften svarar för cirka 45 procent av den svenska elproduktionen. Innan kärnkraften började införas i Sverige på 1970-talet stod vattenkraften för nästan hela den totala elproduktionen i Sverige.

Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. I dag utgör vattenkraften tillsammans med kärnkraften basen i det svenska elsystemet.