När Elektrikern ringer upp Niclas Sjöstedt är han på Lantmännen i Järna och jobbar med ombyggnationer av några maskiner i produktionen. Han är anställd på Assemblin i Nyköping.

– Vi jobbar med installationer mot industrin, men även mot företag och privatpersoner, säger han.

Niclas Sjöstedt utbildade sig till elektriker på Komvux och kom ut som vuxenlärling. Han har aldrig ångrat sitt yrkesval eftersom jobbet är både varierat och fritt. Niclas Sjöstedt tycker att det är betydligt roligare än tidigare jobb han haft, som lagerarbete, bland annat.

– Du får förtroende från företaget och bestämmer mycket själv.

Kul med matematiken

Niclas Sjöstedt gillar problemlösandet och skapandet som yrket erbjuder. När kunder kommer med problem som han ska hitta lösningarna på.

– Det är också kul med matematiken, dimensioneringen och allt som finns i grunden för en installation.

Alla montörer har grundutbildningen att luta sig mot och vet hur ström flyter.

 – Men hur du utför det estetiska, med kabelvägar och installationer och vilket material du väljer kan variera från montör till montör.

I framtiden vill Niclas Sjöstedt jobba mer med konstruktion, framför allt med att göra elscheman och ritningar.

– Det efterfrågas relationsunderlag när vi gör ändringar i systemen. Då ska vi rita in de ändringarna. Jag har suttit och lärt mig programmen som man gör detta med hemma på kvällarna.

Tre delar i ackordet

I Installationsavtalet är ackord huvudlönesystemet. Niclas Sjöstedt jobbar på ackord så ofta det är möjligt. Han sitter med i Elektrikerförbundets ackordskommitté, som är ett sorts bollplank till förbundets centrala ombudsman.

Framsidan på Installationsavtalet
Installationsavtalet

Niclas Sjöstedt förklarar att ackordet förenklat består av tre delar: verktid, fördelningstid och timtid.

– Verktid och fördelningstid är det som står svart på vitt i ackordstidslistan, ATL. Monterar du en kabelstege kan du enkelt se i listan hur snabbt du bör ha satt upp den.

Att packa upp material ingår i verktiden, medan fördelningstiden består av saker som tjänstesamtal, justeringsarbete, väntetid, personlig tid och dagbok.

– Det finns redovisat i listan och är begränsat till en procentuell fördelningscirkel, säger Niclas Sjöstedt.

Timtiden krångligast

Timtid är all den tid som elektrikerna lägger ner på arbetsuppgifter som inte står med i ATL-listan. Den tiden kan man i sin tur förhandla värdet av med arbetsgivaren. Det finns dock en lägsta nivå i avtalet. Den är enligt Niclas Sjöstedt låg i förhållande till grundlönen.

– Timtiden är nog krångligast att förstå. Nu för tiden gör vi till exempel mer och mer av projektledarens och arbetsgivarens arbetsuppgifter. Men många missar att ta betalt för den tiden.

Glöm inte att avtalet bara är grunden

Niclas Sjöstedt

Niclas Sjöstedt tipsar om att göra en tydlig gränsdragning mellan vad montören ska göra och vad arbetsledaren ska göra – gärna innan jobbet påbörjas. Då kan man undvika konflikter om det senare.   

Han råder alla att bläddra igenom Installationsavtalet ibland.

– Se över så att du verkligen får rätt ersättningar för resor, semester och pension. Glöm inte att avtalet bara är grunden – det som företaget minst behöver förhålla sig till. Jag vågar påstå att på de flesta företagen har elektrikerna förhandlat till sig mer, säger Niclas Sjöstedt.

Elektrikerförbundets kollektivavtal:

Installationsavtalet

är Elektrikerförbundets största avtal och är ett avtal mellan Svenska Elektrikerförbundet och arbetsgivarorganisationen Installatörsföretagen (IN). Medlemmarna som går under Installationsavtalet jobbar med elektriska installationsarbeten.

Kraftverksavtalet

är ett avtal mellan Svenska Elektrikerförbundet och EnergiFöretagens Arbetsgivareförening (EFA). De som jobbar på avtalet håller på med distribution eller produktion av energi.

Thyssenavtalet

Thyssenavtalet är ett företagsavtal mellan Svenska Elektrikerförbundet och Teknikarbetsgivarna. De som går under kollektivavtalet jobbar på företaget ThyssenKrupp Elevator Sverige AB. De arbetar framförallt med hissar och rulltrappor, nyinstallation, service, underhålls- och modernisering samt andra förekommande/tillhörande arbeten inom företaget.

Larm- och säkerhetsteknikavtalet

är ett avtal mellan Svenska Elektrikerförbundet, Seko och Installatörsföretagen. Medlemmarna som går under Larm- och Säkerhetsteknikavtalet jobbar med mindre larmanläggningar.

Larm- och säkerhetsavtalet

är ett företagsavtal mellan Svenska Elektrikerförbundet och Stanley Security Sverige AB. Medlemmarna som går under avtalet är tekniker och jobbar med att installera och serva avancerade larm och säkerhetstekniska anläggningar såsom inbrotts-, inpasserings- och brandalarm.

Elektroskandiaavtalet

är ett företagsavtal mellan Svenska Elektrikerförbundet och TeknikGrossisternas Arbetsgivareförening. Avtalet gäller främst för dem som jobbar på Elektroskandia Sverige AB. Medlemmarna som går under Elektroskandiaavtalet reparerar framförallt vitvaror som kyl och frys, tvättmaskiner med mera, antingen på verkstad eller hos slutanvändare.

Manpoweravtalet

är ett företagsavtal mellan Elektrikerförbundet och Manpower El & Tele AB. Medlemmarna som går under avtalet jobbar på företaget Manpower EL & Tele AB med bemanningsverksamhet. Manpoweravtalet är en företagsanpassning av Installationsavtalet enligt Installationsavtalet 1 Kap § 7. Vilket betyder att även Installationsavtalet gäller med de tillägg och förändringar som finns i Manpoweravtalet.

Radio & tv-avtalet

ett avtal mellan Svenska Elektrikerförbundet och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel. De som går på avtalet utför reparations- och servicearbeten antingen på firmans verkstad eller direkt hos kunden inom radio-, television-, data- och elektronikteknik.