Har vi elbrist i Sverige? – Så här ligger det till

1 Har vi elbrist i Sverige?

– Det beror på vad en menar med elbrist. Över året har vi ett överskott av el i Sverige, men vissa timmar på året räcker inhemsk produktion inte till, utan då måste vi förlita oss på import från våra grannländer.

– Elbrist sker egentligen först om inhemsk produktion och import inte räcker till, vilket inte har inträffat, säger Jakob Sahlin, kraftsystemanalytiker vid Svenska kraftnät.

2 Hur kommer det sig att Sverige importerar el?

– Det svenska elsystemet sitter ihop med våra grannländer och utgör en elmarknad där olika länder kan exportera och importera el mellan sig. Om det är billigare att importera el från ett område, eller om den inhemska produktionen inte räcker till, kommer Sverige importera el.

– Det går att jämföra med vår matförsörjning. Sverige är inte självförsörjande på livsmedel året om, utan vi behöver förlita oss på livsmedelsimport, säger Jakob Sahlin, kraftsystemanalytiker vid Svenska kraftnät.

3 Har det funnits något år vi inte importerat el?

– Inte vad vi kan minnas. Men det är viktigt att ha med sig att det inte alltid är behovet som styr, utan det är hela tiden priset som styr. Även om vi har produktionskapacitet på hemmaplan så låter vi den stå stilla och importerar istället, om elen är billigare någon annanstans i Europa.

– Så länge priset är lägre någon annanstans så har vi importerat även om vi kunnat producera i Sverige eller inte. Vi kan även ha import och export samtidigt, i och med att Sverige är ett transitland för el. Samtidigt som vi importerar från Norge så kan vi exportera till Danmark eller Finland. Det har med pris och vårt läge att göra, säger Anna Guldbrand, chef för enheten driftanalys vid Svenska kraftnät.

4 De senaste åren har Sverige haft stor elexport, hur kommer det sig?

– Det kommer sig av att Sverige, och Norden, oftast producerar den billigaste elen. När det handlar om den senaste tidens debatt om att vi importerat kolkraftsel från Polen bör man veta att kolkraftsel är ganska dyr att producera. Så länge det blåser i Sverige och vår kärnkraft kan producera så är det billigare att producera el i Sverige, så därför exporterar vi mycket el.

– Men vissa, väldigt kalla dagar, då vårt eget behov är väldigt stort och när vindkraften står stilla, då blir vår el väldigt dyr, så då börjar det löna sig att dra igång kolkraftsverk. Och det kan innebära att vi importerar sådan el i stället, säger Anna Guldbrand, chef för enheten driftanalys vid Svenska kraftnät.

5 Stämmer det att Sverige måste exportera en viss procent el på grund av EU-regler?

– Nej, det är inte så det funkar. Däremot får vi inte strypa exporten, vill någon köpa så får de, säger Anna Guldbrand, chef för enheten driftanalys vid Svenska kraftnät.

6 Hur ser prisbilden på el ut?

– Priset avgörs av elmarknaden och utbud och efterfrågan. Det kraftslag som har lägst marginalkostnad producerar först, och vinden och vattenkraft har en väldigt låg marginalkostnad.

– Om du istället behöver insatsvaror, som kol eller uran, för att producera el så blir det lite dyrare. Något förenklat så bestäms priset av hur mycket som efterfrågas och hur mycket av den dyra elen som används för att täcka behovet, säger Jakob Sahlin, kraftsystemanalytiker vid Svenska kraftnät.

Anna Guldbrand:

Över tid så har elen inte blivit dyrare, snarare har priset gått ned. Detta på grund av att vi har fått in mycket vind i systemet. Däremot varierar priset mer än tidigare och kan vid enstaka timmar bli väldigt högt.

7 Går det att se vilken typ av el man importerar?

– Tyvärr inte. Eftersom det bara är priset som styr. Det går inte att specificera vilken typ av el man vill ha, utan man kan bara tala om hur mycket el man vill ha, och till vilket pris du är beredd att betala.

– Däremot kan man med politiska styrmedel styra så att det blir dyrare att producera till exempel kolkraftsel. Och utanför detta går det att köpa vissa certifikat, så att en elhandlare kan säga att de säljer ”grön el”.

– Om vi tar importen från Polen som exempel så vet man ju inte just var de här elektronerna är producerade, men man vet att Polen har mer fossil elproduktion, som kolkraft, så då kan man anta att när vi importerar el från Polen så är en stor del av den baserad på kol. Men desto mer förnyelsebar el vi producerar, desto mer förnyelsebar el kommer ut i systemet, vilket i sig kan slå ut andra länders fossilel, säger Anna Guldbrand, chef för enheten driftanalys vid Svenska kraftnät.

8 Vad har nedstängningen av Ringhals 1 och 2 inneburit för elförsörjningen?

– Att två produktionskällor som tidigare har levererat el nu inte längre gör det. Parallellt med att de har avvecklats så har vi fått mer produktion i framförallt vindkraft som ersätter en stor del av energibehovet – dock inte alltid effektbehovet, och inte alltid i samma område.

– När det behövs riktigt mycket effekt, som när det är riktigt kallt, så krävs det import vid vissa tider. säger Jakob Sahlin, kraftsystemanalytiker vid Svenska kraftnät.

9 Går det att bygga bort den effektbrist som finns under riktigt kalla dagar?

– Varje ledning som byggs vill vi använda så effektivt som möjligt. Om det under en kort stund skulle behövas ytterligare en ledning för att skicka el till ett område, så kanske det är mer försvarbart att använda sig av lagrad energi eller import från ett annat håll den tiden istället. Det finns lite olika lösningar helt enkelt, säger Jakob Sahlin, kraftsystemanalytiker vid Svenska kraftnät.

10 Så det här import/exportsystemet är ett smart tillvägagångssätt?

– Drivkraften är egentligen att elproduktion ska ske där den är billigast istället för att varje land måste bygga en egen produktion till vilket pris som helst. Det kanske inte är rimligt att betala flera miljarder för någon enstaka timmes produktion. Då kanske det är bättre att ha ett avtal med någon industri om att styra om sin produktion den enstaka timmen, säger Anna Guldbrand, chef för enheten driftanalys vid Svenska kraftnät.

11 Hur ser ni på framtidens elproduktion?

– Vi är inne i en klimat- och energiomställning. För att klara det måste vi förnya våra ledningar och stationer som börjar bli för gamla, och samtidigt stärka elnätet för ett större elbehov.

– Vi ser också att produktionsmixen ändras med mindre andel kärnkraft och mer vindkraft som vi behöver anpassa oss till. Vi ser också att vi behöver ha goda spelregler på marknaden och göra det smidigare att bygga ledningar som har ett stort samhällsintresse, säger Jakob Sahlin, kraftsystemanalytiker vid Svenska kraftnät.

– Svenska kraftnät planerar att förstärka elnätet för 60 miljarder kronor på tio år. Det är vad vi hoppas göra, men när det handlar om att få igenom alla tillståndsprocesser kan bara det ibland ta tio år. Systemet är så komplext så att bara bygga ledningar är inte hela lösningen, utan vi ser även att vi bör hitta flexibilitet hos kunder och hos producenter.

– Till exempel stora elförbrukare som har möjlighet att styra om sin förbrukning så att den maximala förbrukningen minskar, särskilt om de kan få betalt för sin flexibilitet, säger Anna Guldbrand, chef för enheten driftanalys vid Svenska kraftnät.

12 Okej, men vad är ett kraftvärmeverk?

När el produceras uppstår alltid värme. I ett kraftvärmeverk produceras el, och den värme som bildas överförs till fjärrvärmesystemet.

På så sätt utnyttjas det använda bränslet maximalt. Därför är kraftvärmen väldigt resurseffektiv.

Dessutom är det en stor tillgång för energisystemet eftersom elen kan produceras helt oberoende av väder och årstid. Idag kommer ungefär 9 procent av den producerade elen i Sverige från kraftvärme. 

Källa: Energiföretagen

13 Effektbrist och kapacitetsbrist – vad är skillnaden?

Effektbrist: Effektbrist är den situation som kan uppstå då det inte finns tillräckligt med el för att möta förbrukningen i Sverige, eller inom något av de fyra elområden som Sverige är uppdelat i.

Risk för effektbrist uppstår när elmarknadens utbud inte kan möta efterfrågan i ett elområde.

Det innebär att oavsett hur högt priset blir finns det ingen ytterligare produktion att starta och ingen mer el att importera på förbindelserna till området, antingen på grund av att de redan är fullt utnyttjade eller för att ingen eleffekt finns att köpa i angränsande område.

Kapacitetsbrist: Eftersom elproduktionen (till stor del vattenkraft och vindkraft i norr och kärnkraft i söder) och importen i huvudsak är placerade långt från de stora förbrukningsområdena behöver elen överföras dit.

Kapacitetsbrist används för att beskriva svårigheten att, trots att det finns tillräckligt med eleffekt i systemet i stort, överföra den till kunderna inom ett mer avgränsat geografiskt område – och då speciellt till förbrukningscentra som storstäder och andra större uttagskunder (som serverhallar eller annan ny elintensiv industri).

Det som utmärker ett område som riskerar att begränsas av kapacitetsbrist, som en storstad, är att det har samma elpris som kringliggande regioner och där alltså elpriset inte ändras lokalt när efterfrågan ökar. Det är då enbart överföringen till området som begränsar hur mycket som kan förbrukas där, om ingen annan mekanism ser till att mer eleffekt kan tillföras.

Källa: Svenska kraftnät