När det nya pensionssystemet infördes var tanken att det skulle ge alla en kompensationsgrad på 60 – 65 procent av slutlönen.

Men när Elektrikerförbundet i ”En rapport om ett otillräckligt pensionssystem” granskar hur de beräknade pensionerna ser ut för tre olika elektriker visar det sig att de beräknas få mellan 45 – 55 procent av slutlönen i allmän pension.

För personer som i dag är i 20-årsåldern faller kompensationsgraden ned till 40 procent.

Alldeles för lite, tycker förbundet.

Dessutom blir skillnaden allt mindre mellan de som arbetat ett helt arbetsliv och de som inte arbetat alls.

”I realiteten är vi på snabb väg mot ett pensionssystem där den allmänna pensionen och garantipensionen nivåmässigt flyter ihop. Då har vi ett system där man får samma pension oavsett hur mycket eller lite man har arbetat.

Inte ens de starkaste supportrarna av nuvarande system kan ha menat att det var meningen med det nya pensionssystemet”, skriver rapportförfattarna.

Den allmänna löneavgiften ligger på 11,62%

Man konstaterar att inkomstfallprincipen inte fungerar i det allmänna pensionssystemet. För att inkomstskyddet ska vara relativt gott krävs goda framförhandlade tjänstepensioner.

För att trygga de anställdas inkomster efter pensionen vill Elektrikerförbundet förändra systemet.

I rapporten ges bland annat förslag på att höja pensionsavgiften med minst två procentenheter, men även att en politisk genomlysning sker av hur arbetsgivaravgiften används.

Detta med bakgrund av införandet av den allmänna löneavgiften som sedan 1995 ökat från 1,5 procent till 11,62 procent, utan att särskilt öronmärkas för socialförsäkringar eller pensioner.

Sveriges etableringsålder är cirka 28-29 år medan…

Därutöver lyfter förbundet att det vore hög tid för en politisk diskussion om hur etableringsåldern, den ålder då 75 procent av en årskull är sysselsatta, kan sänkas.

I dag ligger etableringsåldern i Sverige runt 28 – 29 år. Detta att jämföra med den vanlige elektrikern som kliver in på arbetsmarknaden vid 19 års ålder.

En sänkning av etableringsåldern skulle enligt rapportförfattarna ge stora vinster för pensionssystemet.

…den vanlige elektrikern är 19 år när hen börjar jobba.

Ett annat förslag ur rapporten är att i utbyte mot att höja pensionsåldern sänka arbetstiden.

Detta, tillsammans med åtgärder för en bättre arbetsmiljö, skulle kunna innebära att fler kan arbeta längre upp i åldrarna.

Samtidigt lyfter rapportförfattarna ett varnande finger för en försvagning av las, lagen om anställningsskydd, i samband med att las-åldern höjs.

”Den äldre arbetskraften kan råka mycket illa ut och hamna mellan olika trygghetssystem. Det finns all anledning för löntagarorganisationerna att se upp”, skriver rapportförfattarna.

Den vanlige elektrikern

För den typiske elektrikern börjar yrkeslivet tidigt, ofta redan vid 19 års ålder, efter avslutat gymnasieprogram.

Den faktiska pensionsåldern för en elektriker är 62 år. Det beror på att kroppen inte orkar fram till 65 år eller längre. Framförallt tar rygg, axlar och knän stryk under ett 40-årigt yrkesliv.

Källa: ”En rapport om ett otillräckligt pensionssystem”

Den allmänna löneavgiften

1995 infördes inom ramen för arbetsgivaravgiften en allmän löneavgift på 1,5 procent för att finansiera Sveriges medlemskap i EU.

Den allmänna löneavgiften har nu vuxit till 11,62 procent, men det beror inte på att EU-avgiften höjts.

Istället går den allmänna löneavgiften helt och hållet in i statens budget och används till annat än socialförsäkringar och pensioner.

Detta samtidigt som många försäkringssystem som arbetsgivaravgiften är tänkt att finansiera har försämrats, som sjukersättning, ersättning vid sjukskrivning, arbetsskadeersättning och arbetslöshetsförsäkringen.

Källa: ”En rapport om ett otillräckligt pensionssystem”