Elektrikerförbundet kan inte vara passiva inför den försvagning av pensionssystemet som drabbar våra medlemmar när de går i pension.

Den allmänna pensionen är rätt och slätt är för låg och många elektriker tvingas till tidigare pensionering med lägre pension som följd då kroppen inte orkar fram till 65 år.

Trygghet på ålderdomen borde vara en självklarhet, därför kräver Elektrikerförbundet nu förbättring på flera punkter.

Målet för det allmänna pensionssystemet var att ge 60-65 procent i pension jämfört med vad man tjänade. Men nuvarande pensionssystem är i utförsbacke.

Den låga allmänna pensionen gör att det snart inte gör någon skillnad i pensionskuvertet om man arbetat eller inte.

Målet håller inte och kompensationsgraden sjunker för varje årskull som går i pension. När de födda 1938 gick i pension var kompensationsgraden 61 procent av slutlönen. Men för årskullen född 1950 hade kompensationsgraden sjunkit till 49 procent.

Dessvärre förväntas ytterligare sänkta kompensationsgrader.

För personer som idag är i tjugoårsåldern faller den ner mot ca 40 procent. Den låga allmänna pensionen gör att det snart inte gör någon skillnad i pensionskuvertet om man arbetat eller inte. 

Ett fungerande inkomstskydd finns bara när den allmänna pensionen samspelar med en bra tjänstepension som oftast förhandlats fram i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.

Ett exempel: Torbjörn har aldrig arbetat och Erik har arbetat heltid som elektriker i 46 år. Skillnaden efter skatt mellan Torbjörn och Erik är bara 2 468 kronor per månad till Eriks fördel i allmän pension.

Den faktiska pensionsåldern för en elektriker är 62 år. Det beror på att kroppen inte orkar fram till 65 år eller längre.

Men om Erik också har arbetat på en arbetsplats där det funnits kollektivavtal och har tjänstepension ökar skillnaden efter skatt mellan Torbjörn och Erik till 6 900 kronor per månad.

Men exemplet bygger på att Erik orkar jobba ett helt yrkesliv. Många elektriker tvingas till tidigare pensionering med lägre pension som följd. Den faktiska pensionsåldern för en elektriker är 62 år. Det beror på att kroppen inte orkar fram till 65 år eller längre. 

Elektrikerförbundet kan inte vara passiva inför den försvagning av pensionssystemet som drabbar medlemmarna när de går i pension. Det krävs nu en förbättring på flera punkter.

  • För det första så borde pensionsavgiften höjas rejält för att systemet ska kunna fyllas på i rimlig takt. Detta är den enskilt viktigaste frågan för att räta upp ett för snålt tilltaget system.
  • Pensionsinbetalningarna bör också beräknas på lönen, inte på tillfälliga ersättningar. Om man är sjuk, föräldraledig, eller är arbetslös räknas pensionsinbetalningarna idag på dessa ersättningar och inte på bakomliggande inkomster. 
  • Kan den allmänna löneavgiften i arbetsgivaravgiften omdisponeras till ökad ålderspensionsavgift? Många försäkringssystem som arbetsgivaravgiften ska finansiera har försämrats och en genomlysning av hur arbetsgivaravgiften används bör genomföras. 

Har man jobbat hela sitt liv måste man ha råd och ork att leva när man blir gammal.

  • Inträdet och etableringen på arbetsmarknaden borde tillhöra pensionsdebatten. Det går att konstatera att all kraft har lagts på att förlänga slutet av arbetslivet. Ingenting har gjorts för att försöka utreda hur inträdet i yrkeslivet skulle kunna tidigareläggas, vilket skulle ge god utväxling i pension för individen.

    Men ungdomar börjar arbeta allt senare i Sverige. Etableringsåldern ligger nu runt 28-29 år. För den typiske elektrikern börjar däremot yrkeslivet ofta vid 19 års ålder. Då yrkeslivet börjar tidigare orkar kroppen ofta inte fram till 65 år eller längre.

    Tjänstepension borde betalas in under all anställningstid, inte som idag först från 25 års ålder. 
  • Växla högre pensionsgränser mot lägre arbetstid skulle däremot kunna vara en lösning på detta problem. Kortad arbetstid tillsammans med andra åtgärder för bättre arbetsmiljö, bör kunna bidra positivt till att fler skulle klara att arbeta längre upp i åldrarna.

I Sverige finns idag cirka 328 000 pensionärer som faller in i kategorin fattigpensionärer. Ska det vara så?

Har man jobbat hela sitt liv måste man ha råd och ork att leva när man blir gammal.

Sverige har ett otillräckligt pensionssystem och vi får fler och fler fattigpensionärer. I Sverige finns idag cirka 328 000 pensionärer som faller in i kategorin fattigpensionärer. Ska det vara så?

Elektrikerförbundets förbättringsförslag är starten på ett jobb för att förändra detta.

Trygghet på ålderdomen borde vara en självklarhet – för alla.

Svenska Elektrikerförbundet

Urban Pettersson, förbundsordförande
Louise Olsson, 1:e vice ordförande
Pontus Boström, 2:e vice ordförande
Mikael Pettersson, förhandlingschef 

Fakta: Pensioner

  • Den genomsnittliga allmänna pensionen är före skatt 12 600 kr/månad (Pensionsmyndigheten, 2019).
  • Genomsnittlig total pension är 17 200 kronor per månad före skatt (Pensionsmyndigheten, 2017).
  • Målet för det allmänna pensionssystemet var att ge 60-65 procent i pension jämfört med inkomst.
  • Personer som idag är i tjugoårsåldern kan förvänta sig en kompensationsgrad på ner mot ca 40 procent.
  • I Sverige finns ca 328 000 pensionärer (av dessa är 229 000 kvinnor) som faller in i kategorin fattigpensionärer (Eurostat, 2018).
  • Elektrikerförbundet har nyligen släppt En rapport om ett otillräckligt pensionssystem