Den 29 augusti hölls förhandlingar i tingsrätten i Skellefteå. På den åtalades bänk satt Northvolts projektchef. På vittnesbänken satt Elektrikernas ombudsman i norr: Mathias Hansson. 

– Vi blev ifrågasatta, hur sanningsenliga vi var, sade han till rätten.

Ovanstående citat handlar om hur Mathias Hansson och hans kollega från Byggnads, Pierre Pettersson, vittnade om att de vid ett flertal tillfällen larmat Northvolt om att de på bygget av batterifabriken i Skellefteå påträffat indiska arbetare som hade ersättningar långt under gällande svenska kollektivavtal och saknade ID06 (legitimation som krävs för närvaroregistrering på arbetsplatser).

Arbetare som när myndigheterna genomförde razzia på bygget konstaterades sakna rätt att arbeta i Sverige, och därefter utvisades ur landet.

”Fick en klump i magen”

– När jag stod där och pratade med dem så fick jag en klump i magen, deras villkor kändes inte bra, berättar Mathias Hansson under sitt vittnesförhör i rätten.

Mathias Hansson vittnar om hur han senare under hösten 2021 återigen träffar de indiska arbetarna när han har med sig en av Elektrikernas ombudsmän från förbundskontoret, inte heller då hade arbetarna några ID06.

– De visade en id-handling från något europeiskt land, säger han till rätten.

Elektrikernas Mathias Hansson och Byggnads Pierre Pettersson utanför Skellefteå tingsrätt.

Foto: Anna Norling

Det är när de båda ombudsmännen berättar för Northvolts företrädare om indierna de träffat på bygget som de upplever att de inte riktigt blir trodda.

– Vi kände inte att vi fick något gehör. De sa att det kan inte stämma, det kan inte finnas indiska arbetare här. Under ett möte i oktober var de spydiga, och sa att ”det är ju konstigt, det är ju bara ni som har sett de här indiska arbetarna”, säger Byggnads ombudsman Pierre Pettersson till rätten.

Projektchefen avvisar vetskap

Northvolts projektchef stod åtalad för brott mot utlänningslagen, och åklagaren yrkade att företaget skulle betala 618 000 kronor i särskild avgift, då företaget haft personer anställda som inte har rätt att arbeta i Sverige.

Jessica Löfström: Får man blunda med ena ögat och kalla sin verksamhet hållbar? 

Krönikor

De båda ombudsmännen hävdade alltså att de vid flertalet tillfällen berättat för företrädare för Northvolt att det fanns arbetare på byggarbetsplatsen som det verkar varken hade kollektivavtalsliknande villkor, eller rätt att arbeta i Sverige.

Detta månader innan myndigheternas razzia. Det är dock något som Northvolts projektchef avvisar att hon skulle ha haft någon vetskap om. Projektchefen säger i rätten att hon för första gången fick höra om att det skulle finnas indier på bygget som inte hade rätt att arbeta där så sent som ett par dagar innan razzian. Då startade hon, enligt egna uppgifter, genast en utredning för att ta reda på om det fanns någon sanning i uppgifterna.

Åtta euro i timmen

Åklagaren återger för rätten vad de indiska arbetarna uppgett i förhör. De arbetar för ett slovakiskt företag och har papper på uppehållstillstånd i Ungern (tillstånd som vid kontroll förlustanmälts).

De arbetar tio timmar per dag, för åtta euro i timmen. De har betalat en agent för att få arbeta i EU och de tror att de har all rätt att arbeta i Sverige, då deras arbetsgivare sagt att hen skulle fixa alla papper som behövdes för det.

Det var på Northvolt Ett som myndigheterna gjorde en razzia, och där kontrollerade 49 arbetstagare, varav 12 inte hade rätt att arbeta i Sverige.
Foto Henrik Montgomery /TT

Försvaret menar å sin sida att ingen av dessa personer har varit anställda av Northvolt. De har varit anställda av underentreprenörer som Northvolt varken har haft någon skyldighet, eller möjlighet att kontrollera.

I november 2021, vid tidpunkten för razzian, var det över 4 000 arbetare på bygget. Av dessa var endast 700 anställda direkt av Northvolt. Försvaret visar upp avtal skrivna med huvudentreprenörerna som innebär att entreprenörerna är skyldiga att följa lagar och regler, inklusive arbetsrättslagar och regleringar om migration och immigration. Därtill säkerställa att alla underentreprenörer följer alla lagar och regler, inklusive utstationering av arbetstagare.

– Varför är det så många utländska arbetare?, frågar försvararen sin klient.

– Det är svårt att hitta svenska medborgare till byggen, svarar projektledaren.

Anställd inte anlitad

Under försvarets slutplädering begär åklagaren ordet och justerar gärningsbeskrivningen. Hon lägger till ordet ”anlitade” till det tidigare ”anställda”. Försvaret lyfter å sin sida lagtexten, där det står att endast den som haft en utlänning anställd kan dömas enligt utlänningslagen.

– Åklagaren har inte kunnat bevisa att det finns ett anställningsförhållande mellan Northvolt och de här personerna, hävdar försvaret.

Och det anser även tingsrätten, som alltså friar Northvolt och dess projektledare från brott mot utlänningslagen.

Razzian på Northvolt

Den 25 november 2021 gjorde Polisen, Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Jämställdhetsmyndigheten en gemensam arbetsplatsinspektion på bygget av batterifabriken Northvolt i Skellefteå.

Under insatsen kontrollerade polisen totalt 49 arbetstagare. Utifrån dessa kontroller uppkom i 14 fall en fråga om utlänningens tillstånd att arbeta i Sverige och därigenom även rätt till vistelse. I dessa 14 fall genomfördes därför inre utlänningskontroller som resulterade i 12 avvisningsbeslut, av vilka 3 personer togs i förvar.