Bengt-Erik Näslund: ”Jag har haft ett motstånd mot Elektrikerförbundet”
Ett par aktiva elektrikerförbundare som ofta har befunnit sig på motsatta sidor, såväl geografiskt som i vissa frågor, hittade varandra under avtalskonferensen på Rönneberga.
– Det var nog med flit de satte oss i samma grupp, säger Marcus Frej, VK8.
Bengt-Erik Näslund, VK28, nickar instämmande.
Bengt-Erik Näslund, VK28, och Marcus Frej, VK8.
Marcus Frej från skånska Landskrona och Bengt-Erik Näslund från norrländska Vännäs säger båda att de nog inte står så långt från varandra, egentligen.
– Vi har sett att vi båda vill påverka inifrån. Jag politiken, du facket, säger Marcus Frej.
Bengt-Erik Näslund nickar.
– Jag har haft ett motstånd mot Elektrikerförbundet tidigare, nu har jag fått en större insikt om att jag inte kan påverka om jag inte är med, säger han och tillägger:
– Historiskt har förbundet nästan använt sig av fientlighet för att få människor att bli medlemmar, men jag tycker det har börjat ändrats, och det lockar mig mer. Att människor ska vilja gå med, istället för att känna sig tvingade att gå med.
Olika men ideologiskt lika
Marcus Frej säger att han känner ungefär lika, fast i partipolitiken.
– Du är aktiv i Socialdemokraterna, jag i Vänsterpartiet, men ideologiskt står vi inte särskilt långt ifrån varandra, säger Bengt-Erik Näslund.
– Jag tycker det är bättre att försöka putta socialdemokraterna vänsterut inifrån, säger Marcus Frej.
Bengt-Erik Näslund säger:
– De politiska partierna har, utan undantag, tagit ett steg till höger. Rent ideologiskt var jag socialdemokrat tidigare, men när partiet drog sig åt höger så stod jag kvar, och då blev jag vänsterpartist.
Lön är viktigaste frågan
Båda två enas i att det viktigaste i 2023 års avtalsförhandlingar är lönefrågan.
– Om det hade varit ett normalt avtalsår med en, två procents inflation, så hade vi kunnat prioriterat ledighet för medlemmarna, men just nu så är det pengar i plånboken som gäller, säger Marcus Frej.
Bengt-Erik Näslund riktar kritik mot systemet med LO-samordning och industrins märke som tak för löneökningarna.
Det känns som att Metall säljer ut hela arbetarkollektivet. Det är väldigt svårt för oss att gå emot det stora kollektivet.
– Det känns som att Metall säljer ut hela arbetarkollektivet. Det är väldigt svårt för oss att gå emot det stora kollektivet, när de redan har satt en nivå och spelplanen redan är lagd. Och det är synd. Det hade väl inte varit helt osannolikt att vi hade hamnat på någon liknande nivå ändå, men vi har tappat i samtalsutrymme, säger han.
– Det är också så att många av våra medlemmar är tillsammans med andra medlemmar i arbetarkollektivet med sämre villkor, så utifrån det så är det väl inte en helt kass överenskommelse, att få bukt med lägstalönerna, säger Marcus Frej.
Mer rättvist över hela landet
Er grupp tyckte det var viktigt att få det som kallas för ortsmultiplikatorn och penningfaktorn till samma nivå över hela landet. Förklara.
– Ackordet ser olika ut över landet. För att få ut en ATL timme så tar man penningfaktorn gånger ortsmultiplikatorn, säger Marcus Frej.
– Vi har noll i ortsmultiplikatorn uppe hos oss, säger Bengt-Erik Näslund.
– Och nere hos oss har vi tio procent, men inte överallt. I Bjuv är det också noll, i Malmö 10,9 procent och i Landskrona 9,4, säger Marcus Frej.
Så funkar ortsmultiplikatorn
Varje arbetsmoment har en beräknad tid i Ackordstidslistan, till exempel är montering av en arbetsbrytare på 16A beräknat till 36 minuter och 36 sekunder.
När arbetet är klart multipliceras ackordslagets sammanlagda ackordstid med gällande penningfaktor, som för tillfället (från 1 maj 2022) är 160,71 kronor. Detta i sin tur multipliceras med gällande ortsmultiplikator, som är olika från ort till ort.
Hela ackordslagets tid och utfört arbete räknas sedan ihop och fördelas, baserat på grundlön och hur många timmar varje montör har varit på bygget.
Här kan se vad din ort har för ortsmultiplikator (PDF). Allt över 1.0 är mer än grundsumman av penningfaktorn.
Varför är det så?
– Det är en gammal historia. När man gjorde om ackordssystemet från kronor och ören till ATL-tid skulle alla få möjlighet att tjäna 20-25 kronor mer i timmen och då uppstod ortsmultiplikatorerna baserat på det lokala löneläget, säger Marcus Frej.
– Vi vill ta bort ortsmultiplikatorn och höja penningfaktorn, så att det blir en större rättvisa över landet. I Nord har vi hög anslutningsgrad, men väldigt låg andel inlämnade ackordssedlar. Så hur ska vi göra för att få upp antalet sedlar? Jo, se till att få upp timpengen, för i dag ligger den på runt 160 kronor, och det är långt, långt under månadslön. Man måste jobba in väldigt mycket på projektet innan det går att tjäna pengar på ackordet.
Vi vill ta bort ortsmultiplikatorn och höja penningfaktorn, så att det blir en större rättvisa över landet.
– Skillnaden mellan faktiskt månadslön per timme och vad en ATL-timme är värd är betydligt högre i dag än innan, i och med att lönerna har ökat och penningfaktorn inte har hängt med, säger Marcus Frej.
Så penningfaktorn bör höjas?
– Den måste höjas, säger Bengt-Erik Näslund.
– Och det kommer att få genomslag på allas löner, eftersom ackordet är motorn i hur lönen sätts, säger Marcus Frej.
