Jag funderar på det här med ansvar.

Vems är ansvaret för att den notoriske skurkföretagaren Hasse Karlsson i över 15 års tid genom Arbetsförmedlingen letat fram och fått kontakt med arbetslösa elektriker, som nästan har slut på dagar i arbetslöshetsförsäkringen, och därmed ofta svarar ja, när Hasse Karlsson erbjuder dem jobb?

Ja, det är såklart Hasse Karlsson som ansvarar för sitt ohederliga beteende. Men han har agerat på i stort sett samma sätt i alla år. Och hela tiden med Arbetsförmedlingen som verktyg.

När jag talar med Eva-Lena Edberg, enhetschef på Arbetsförmedlingen, om situationen säger hon att det är bedrövligt och upprörande, men att det är baksidan av den service som Arbetsförmedlingen tillhandahåller.

Arbetslösa riskerar allt

Tyvärr är det nästan alltid de arbetslösa som råkar ut för den där baksidan. Det är ett tydligt snedvridet maktförhållande, där företagen inte riskerar särskilt mycket men där de arbetslösa riskerar hela sin försörjning.

För vad har de att sätta emot?

– Jag tycker det är för jävligt. Jag åker med min egen bil och lastar bilen full med verktyg och arbetskläder, åker och jobbar, och blir blåst, jätteblåst, säger Stig-Åke Lundell, en av alla de elektriker som lurats av Hasse Karlsson.

Jag träffar honom tillsammans med ombudsman Morgan Andersson i Lidköping.

– Jag har ju ett bollplank i Morgan att vända mig till, men tänk på de som inte är medlemmar, som inte har någonstans att vända sig, fortsätter Stig-Åke Lundell.

Det handlar om människor som varit arbetslösa i lång tid. Som kanske inte prioriterar fackligt medlemskap i sin skrala ekonomi. Som på riktigt hamnat i kläm.

Och jag tänker det samma. De elektriker som lurats av Hasse Karlsson och som når facket är antagligen en bråkdel av alla som lurats.

Det handlar om människor som varit arbetslösa i lång tid innan de hoppar på Hasse Karlssons erbjudande. Människor som kanske inte prioriterar fackligt medlemskap i sin skrala ekonomi. Det är människor som på riktigt hamnat i kläm. Men som vi antagligen inte får läsa om i någon tidning. De står ensamma, utan stöd.

Nu har Hasse Karlsson till slut fått näringsförbud i några år. Men mycket talar för att han kommer att fortsätta sitt modus operandi, bakom målvakter. Det är nämligen så han gör.

Han förfrös sina händer

En annan fråga om ansvar handlar om de anställda som utför alla de miljontals mätarbyten som just nu sker runt om i vårt land.

I Sollefteå träffar jag Pelle Storberg, som arbetat för Wikan personal med mätarbyten. När temperaturen pendlade mellan 25-30 minusgrader förra vintern hade mätarmontörerna ännu inte fått tillräckliga vinterkläder.

För Pelle Storberg blev det förödande. Han förfrös sina händer, och det permanent.

Hur det här kunde ske tvistas det om.

Vem bär ansvaret i en kedja där Eon är nätägare som ger One Nordic uppdraget att sköta mätarbytena, men som i sin tur lägger det på sitt dotterbolag One Nordic mätteknik, som i sin tur anlitar ett bemanningsbolag för att göra jobbet?

– Vem ska ta ansvaret för att de anställda inte skadas under arbetet?, Vilka rutiner är det som ska gälla i ett sådant här fall?, frågar en frustrerad Sven Höckert, ombudsman för Elektrikerna.

Ja, vem tar ansvar? Vem tar ansvar för att inte människor utnyttjas och luras genom vår gemensamma myndighet Arbetsförmedlingen? Vem tar ansvar för att arbetsmiljön är säker för alla de mätarmontörer som nu arbetar med mätarbyten mitt i vintern?

Det är sådant jag undrar över under en mycket mörk och kall vinterkväll.

Var rädda om er!

Vi hörs!