Bengt Ekenstierna, som fram till i somras var styrelsemedlem i Norska Statkraft och tidigare vice vd för Eon Nät, vd för Baltic Cable och Eos Gas, har tänkt mycket på det.

Han har ett tydligt svar:
– De gigantiska överskotten som drabbat elkunderna hamnar i fel fickor, där staten är huvudman för många av dessa fickor.  

Han har tröttnat på att höra politikerna prata om subventioner istället för att försöka få stopp på den förmögenhetsöverföring som sker rakt in i den statliga sektorn i form av moms.

– Jag har uppskattat att det är runt 200 miljarder kronor som svenska elkunder har betalat för mycket och som har hamnat hos elproducenterna, Svenska kraftnät och Finansdepartementet. 200 miljarder!

Bengt Ekenstierna
Bengt Ekenstierna vill se en ny prismodell.

Prismodellen måste ändras

Bengt Ekenstierna menar att den svenska prissättningsmodellen på el måste ändras för att få bukt med situationen.

Han har tagit fram en prissättningsmodell som han anser löser problemet, Beken-modellen. Förenklat går den ut på att inte låta exportpriset på el påverka det inhemska priset i Sverige.
– Vi måste se till så att den elexport som sker inte blir prissättande på den svenska marknaden, säger han.

Ett argument som förts fram mot en sådan modell är att Sverige då skulle bryta mot en EU-paragraf om att samma pris ska gälla i samma elprisområde. Bengt Ekenstierna framhåller att Sverige med de förändringar i prissättningsmodellen som hans team föreslagit inte innebär några förändringar i de exportvolymer som sker idag.

– För tyskarna spelar det ingen roll om elen kostar fyra kronor eller 60 öre i Sverige. Deras elpris sätts ju av vad den sista kilowattimmen kostar att producera i Tyskland.  

Vad är ”Beken-modellen”?

Den har fått sitt namn av Bengt Ekenstierna som tagit fram modellen tillsammans med ett tiotal andra elanalytiker.
Modellen handlar om att skilja svenska priser från exportpriser och innebär en anpassning av den nuvarande prissättningsmodellen av Nordpool, den nordiska elbörsen. El ska alltså inte bli dyrare för de sydsvenska konsumenterna på grund av prispåslaget för exporten av el.

Beken-modellen.

Tyskland vill pressa kraftbolagen

Han konstaterar att både Tyskland och Frankrike redan varit till Bryssel och satt ner foten om den marginalprissättning som gällt i EU i flera år.

Marginalprissättningen innebär att den dyrast producerade elen sätter priset för all annan el. Tyskland har redan gjort klart för EU att landet ser det som orimligt att kraftbolagen på det här sättet tjänar pengar på de skenande elpriserna.

– Redan dagen efter gick EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ut och sa att mariginalprissättningen inte längre fungerar. Och hon har nu öppnat för att nationella aktörer kan få ändra prissättningen, säger Bengt Ekenstierna.


I dagens prismodell ges samma pris till alla volymer, oavsett om det används i Sverige eller till export. På grund av det höga priskrysset blir därför kostnaden för svenska kunder väldigt hög.

Vill att politikerna agerar

Han hoppas att de svenska politikerna nu säkerställer att den svenska problematiken beaktas när justeringarna görs i EU:s elmarknadsdirektiv. Sverige påverkas ju av marginalprissättningen, inte som i Tyskland på grund av brist på gas, utan på grund av ökad export.

– Jag är rädd att svenska politiker och tjänstemän sitter på läktaren och äter popcorn istället för att agera, säger Bengt Ekenstierna.  

Förenklad illustration av hur spotpriset på el – det vill säga elpriset före skatter, överföring och elbolagens påslag – sätts på marknaden genom så kallad marginalprissättning.

Kraftslag och anläggningar med lägst kostnader tas först i anspråk, och fylls sedan på med dyrare kraftslag tills utbud och efterfrågan möts. Kostnaderna för kraftslagen representerar den rörliga kostnaden för att producera en extra kWh, vilket t.ex. inkluderar bränsle- och utsläppsrättskostnader (vattenkraften är ett undantag då den kan lagra energi och prissättas utifrån vad elen förväntas vara värd vid ett senare tillfälle).

Det elpris som blir rådande motsvaras av den rörliga kostnaden för den för tillfället dyraste elproduktionen. Normalt sett ökar efterfrågan vid lägre elpriser och vice-versa.

Källa: Energimarknadsinspektionen