– Här får eleverna en jättebra utbildning, de får betalt och så får de prova på såväl kraft, industri, service och bygg. På flera olika företag, säger Björn Johnsson, filialchef i Varberg på Elektro-Emanuel.

Tidningen träffar Björn Johnsson tillsammans med el-lärarna Daniel Eriksson och Robert Staaf på skolan i Varberg.

Skolans koncept är ett fyraårigt program med inbyggd lärlingstid. Till det andra året väljer eleverna inriktning: industrielektriker, data och kommunikationsteknik eller installationselektriker.

Företagen kan erbjuda ett så mycket bredare koncept än vad vi kan göra i skolvärlden, vi har ju bara våra enklare laborationer på skolan.

Robert Staaf, el-lärare på Peder skrivares skola i Varberg

Det är den senare inriktningen som är fyraårig och speciellt framtagen av skola och företag gemensamt.

De elever som väljer inriktning installationselektriker blir anställda lärlingar under det tredje och fjärde året.

Eleverna lottas ut bland företagen

Totalt är 25-30 företag i Varberg med omnejd med i konceptet och delar på de 1600 timmar som varje elev måste ha för att göra klart sin lärlingstid.

Varje företag tecknar så många timmar de mäktar med. Ett tiotal av större företagen tar på sig arbetsgivaransvaret och anställer eleverna som lärlingar, eleverna lottas ut bland företagen.

– Det bygger på en överenskommelse mellan Elektrikerförbundet, Installatörsföretagen, de lokala företagen och skolan. Vi följer Installationsavtalet, berättar Björn Johnsson.

Får testa olika jobb – och får lön

Under lärlingstiden växlar eleverna arbetsplats på några av de olika företagen som är med i konceptet. Varje elev får arbeta på såväl kraftföretag, inom industrin, på service och på byggen. Och får lön under tiden.

– Så det är en mycket bredare utbildning än på de flesta andra ställen, säger Robert Staaf.

– Och vi som företag får möjligheten att känna på flera olika elever varje år, tillägger Björn Johnsson.

Daniel Eriksson framför en tegelvägg.
Daniel Eriksson, el-lärare på Peder skrivares skola i Varberg.

Eftertraktade efter examen

Hur lätt är det att locka eleverna till ett fyraårigt program?

– Lätt. Vi har 12 platser på den fyraåriga inriktningen. Senast hade vi 20 sökanden på dessa 12 platser, säger Daniel Eriksson, huvudlärare på elprogrammet.

De elever som går ut programmet är eftertraktade, ofta har de ett flertal jobberbjudanden att ta ställning till.

På Elektro-Emanuel i Varberg är ett tiotal av de totalt 25-talet anställda elektrikerna före detta elever från programmet.

Praktiken kompletterar skolan

Det hela började med att några av de lokala företagen kontaktade skolan om att kvaliteten på elutbildningen behövde förbättras. Eleverna som gick ut höll helt enkelt inte måttet.

Det har varit uppe att gå över till ETG, men företagen har sagt att vi har ju redan ett fungerande koncept.

Daniel Eriksson, el-lärare på Peder skrivares skola i Varberg

Det var i början av 2000-talet och en försöksverksamhet med en lärlingsutbildning, som krävde en hel del från både skola och företag, påbörjades.

Det måste ha fungerat tillfredsställande, för 2005 permanentades verksamheten.

I början fanns det endast fyra platser på den fyraåriga utbildningen, i dag har platserna alltså utökats till 12. Under de senare åren har kraftverksbolagen och industrierna tillkommit i konceptet.

– Företagen kan erbjuda ett så mycket bredare koncept än vad vi kan göra i skolvärlden, vi har ju bara våra enklare laborationer på skolan. Men när eleverna går med Björn och de andra ute på företagen så får de ju vara ute i verkligheten, och företagen får en chans att lära känna eleverna och fila till och ge dem det de saknar, säger Robert Staaf.

Lyssnar på företagens önskemål

Två gånger per år har skola och företag programråd. Där diskuteras bland annat utveckling av utbildningsdelen.

– Vi lyssnar på företagen om vad de har för önskemål, och följer med i utvecklingen, vilket gör att vi hela tiden höjer nivån på utbildningen. Som nu senast, då ville Varbergs energi att eleverna skulle kunna skarva större kabel, så vi fick kabel från dem som eleverna nu får träna på, berättar Daniel Eriksson.

Tack vare företagen och rektorn så har vi trots allt kunnat fortsätta.

Daniel Eriksson, el-lärare på Peder skrivares skola i Varberg

Vill inte ansluta till ETG

Ni har inte funderat på att ansluta er till ETG-konceptet?

– Det kom efter vårt koncept, säger Björn Johnsson.

– ETG har färre timmar, och de har ingen lön i konceptet. Det har varit uppe att gå över till ETG, men företagen har sagt att vi har ju redan ett fungerande koncept, och det är dumt att ändra på något som fungerar, säger Daniel Eriksson.

Borttaget bidrag hotar konceptet

Men konceptet på Peder skrivares är skola hotat. Skolverket har tagit bort bidraget för det fjärde året, vilket har lett till att kommunen inte vill att konceptet ska fortsätta.

– Tack vare företagen och rektorn så har vi trots allt kunnat fortsätta. Vi har påpekat att det i längden kommer att bli mycket dyrare om vi går tillbaka till en traditionell utbildning, säger Daniel Eriksson.

Björn Johnsson från Elektro-Emanuel instämmer:

– Vi har inställningen att det här konceptet gynnar hela branschen. Elbranschen behöver ju det här, bra utbildningar som ger anställningsbar arbetskraft.

Värt att nämna är att årets vinnare av Yrkes-SM i installationselektriker, William Gunnarsson, är elev just från Peder Skrivares skola i Varberg.

Så funkar konceptet i Varberg:

Peder Skrivares skola är en kommunal skola i Varberg.

Inriktningen installationselektriker är en lärlingsutbildning, fyraårig med betald lärlingstid.

Under det tredje året är eleverna på praktik tre dagar i veckan.

Under det fjärde året är praktiken fyra dagar i veckan.

Eleverna blir anställda och får lön av ett av företagen i konceptet, men får göra sin praktik på flera företag. Företagen står för verktygsväska och arbetskläder.

Efter utbildningen är eleverna klara att arbeta som första-årsmontörer.