”Elektriker­nas problem beror inte på änd­rad strejkrätt”

Enligt Erland Olauson, som var den som anlitades av arbetsmarknadens parter för att utreda frågan om strejkrätten, är det precis som innan lagförändringen fortfarande lagligt för ett fack att vidta stridsåtgärder för att få ett eget avtal.

Men vilken rättsverkan det avtalet får avgörs om det finns ett tidigare gällande avtal. För det eventuella andra tecknade avtalet gäller då regleringar på organisationsnivå, som MBL-regleringar. Villkoren för de anställda, som anställningsvillkor och löner, regleras enligt det först tecknade avtalet.

– Så har det sett ut länge och det är ingen skillnad mot den nya lagstiftningen.

Erland Olauson nämner en särskild dom i Arbetsdomstolen: AD 1989 nr 120 (den så kallade Britanniadomen), som enligt honom gör det uttryckligen förbjudet att med hjälp av stridsåtgärder försöka tvinga arbetsgivaren att tillämpa det sist träffade avtalet.

För att tvinga in dessa fack i den svenska modellen med fredsplikt under gällande avtal så tillkom den nya lagstiftningen.

– Men det har även kommit senare domar, som kommit till samma slutsats.

Skillnaden med den nya lagstiftningen är enligt Erland Olauson att tidigare kunde ett fack vidta stridsåtgärder utan syfte att teckna ett kollektivavtal, och därtill den tillhörande fredsplikten. Det går inte längre.

– Arbetsgivarna köper arbetsfred i utbyte mot att de anställda får sina villkor reglerade. Men Hamnarbetarna och Syndikalisterna sa att de inte ville ha något avtal, utan de ville kunna strejka när det passade. Så för att tvinga in dessa fack i den svenska modellen med fredsplikt under gällande avtal så tillkom den nya lagstiftningen.

Spelar det någon roll vilket av de fack som tecknat avtal med arbetsgivaren som har majoriteten av medlemmarna?

– Nej. Men däremot så är det viktigt att det är ett kollektivavtal. Och för att det ska vara ett kollektivavtal ska det vara ett avtal som är slutet mellan en facklig organisation och en arbetsgivare. Och vad som är en facklig organisation definieras i MBL. Det ska vara en förening med en styrelse och stadgar som har till syfte att företräda de anställda gentemot arbetsgivaren. En gul fackförening har inte till syfte att företräda de anställda, det har i själva verket till syfte att skydda arbetsgivaren mot andra fack.

Hur kan man bevisa det?

– Det kan man bevisa genom vad det är för avtal, hur facket agerar och hur självständigt det är i förhållande till arbetsgivaren. Några sådana fall har vi inte haft i Sverige, så det finns ingen domstolsprövning på det. Än.

– Men alla är, så vitt jag förstår, överens om att det räcker inte att kalla sig för en fackförening för att vara en fackförening.

Alla är, så vitt jag förstår, överens om att det räcker inte att kalla sig för en fackförening för att vara en fackförening.

Erland Olauson säger att han inte vill kommentera ärendet där Elektrikerförbundet tecknat avtal med solcellsföretaget Svea Solar, som dock inte vill tillämpa avtalet med hänvisning till att de redan innan hade tecknat ett avtal med det av arbetsrättsjurister så kallade ”gula facket” Tingvalla Bro.  

– Jag sitter ju i Arbetsdomstolen med jämna mellanrum så jag är inte så benägen att uttala mig i specifika fall. Men de här principerna som jag har redogjort för måste tillämpas också i dessa fall, och det skulle ha skett även innan den nya lagen kom.

Elektrikerförbundets ordförande Urban Pettersson håller med Erland Olauson om att förändringen i strejkrättslagstiftningen inte berör fackets möjlighet att vidta stridsåtgärder för att teckna avtal.  

– När man säger att det har blivit svårare för oss att varsla om konflikt om arbetsgivaren hävdar att de redan har ett gällande kollektivavtal, så stämmer inte det i min värld. Vi har ju gjort det vid ett antal tillfällen nu, till exempel på Hometec security i Göteborg, och det gick alldeles utmärkt. Så där har de fel.

Så kollektivavtal går att teckna, men inte att få arbetsgivaren att tillämpa dem?

– Jo, det gör det också. Men det är en resa. På Sector alarm höll vi på i nästan fem år innan vi fick det avgjort att det skulle vara vårt avtal som ska tillämpas. Vi fick kriga hela vägen in, och vi kommer att få göra samma resa på flera företag framöver.

– Det är jobbigt och tar ofta lång tid. Men om vi som fackföreningsrörelse bestämmer oss för att vi ska ha avtal för våra medlemmar på det här företaget, och att vårt avtal ska gälla, då blir det så till slut. Det tar lite tid att övertyga arbetsgivaren bara. Men än så länge har vi lyckats. Sen kan det hända att vi åker på torsk längre fram, men det har inget med den nya lagstiftningen att göra.

– Vi har fått konflikta för att få kollektivavtal, och när vi har fått det så har vi fått kämpa igen för att det ska tillämpas. Men det har vi varit med om de senaste 15 åren till och från skulle jag säga. Så det är inget nytt. Och det har inget att göra med den nya lagstiftningen, utan det har att göra med arbetsgivarens vilja att tillämpa våra avtal. Och det är inte juridik utan arbetsgivarpolitik.