Nog till att våren slagit ut så börjar snön återigen att falla här i Åkersberga.

Med all säkerhet ett tillfälligt bakslag, men när man tänker att slaskperioden äntligen är väl förbi och solens strålar gjort återinträde i vardagen så blir man lite besviken av grådaskigheten det snöblandade regnet för med sig. 

Ett tydligt vårtecken är riksdagens vårändringsbudget, som lämnades till riksdagen den 15 april.

Jämfört med tidigare vårbudgetar innehåller den ett stort paket stimulanser för ekonomin, nästan 45 miljarder kronor ska fördelas ut när riksdagen klubbat budgeten. 

En stor del av pengarna går till vården och föreningslivet, för att säkra testning och vaccininköp, samt till att säkra upp att svenska idrottsföreningar ska klara sig genom pandemin.

Företag får stimulanser och ses som närande, individer får bidrag och ses som tärande på samhället.

Urban Petterson, förbundsordförande Elektrikerna

Den största delen av budgeten går dock till stöd till olika typer av företag som drabbas av lägre omsättning, begränsningar eller kundflykt på grund av pandemin.

Det är självklart att samhället ska hjälpa företag som har det svårt i kristider. 

Själva tanken med vårt skattesystem är ju just det: Att omfördela från den som har pengar, kan konsumera och är trygg till den som just nu har det svårare.

Det kan handla om arbetslösa, sjuka, företag som drabbas av pandemin eller den som har drabbats av en arbetsskada. På så sätt bygger skattesystemet både på solidaritet och egenintresse, samtidigt. 

För vissa partier är detta dock inte lika självklart. Samtliga partier i riksdagen står bakom att omställningsstödet och liknande bidrag till företag självklart ska finnas. Även regelkrångel ska minimeras så att pengarna betalas ut fort.

Det samma ska dock inte gälla sjuka och arbetslösa.

Högerpartiernas häxjakt och återkommande förslag på lägre ersättningar och hårdare kontroll för de anställda som till exempel drabbas av arbetslöshet under en pandemi visar tydligt på hur de ser på vårt skattesystem.

Företag får stimulanser och ses som närande, individer får bidrag och ses som tärande på samhället. 

Staten sitter på en oanvänd potential för att kunna åtgärda många av de problem vi har framför oss.

Urban Petterson, förbundsordförande Elektrikerna

Innehållet i årets vårändringsbudget är i mångt och mycket bra. Något jag dock saknar är den politiska viljan att förändra samhället.

Som jag skrev i min förra ledare behöver vi stärka svensk krisberedskap. Utöver detta finns det massvis med samhällsproblem som kräver politiska åtgärder.

Tillgången till bostäder i storstadsregionerna, ett behov av stora infrastruktursatsningar och en ökande arbetslöshet.  

Nu finns ett utmärkt tillfälle att rivstarta svensk ekonomi. Det är dags att gasa ut ur kurvan som coronapandemin har inneburit.

Klimatpolitiska rådet pekar på att det är dags för staten att börja låna pengar för att investera. Liknande satsningar görs i Kanada och USA, för att sparka igång ekonomin och pressa tillbaka arbetslösheten som krisen fört med sig.

Vi måste bara våga. 

Sverige har en historiskt och internationellt sett låg statsskuld. Det innebär att staten sitter på en oanvänd potential för att kunna åtgärda många av de problem vi har framför oss.

Låt oss därför låna för att satsa på investeringar som pressar tillbaka arbetslösheten.  

Porträttbild på Urban Pettersson
   

Urban Pettersson,
Elektrikerförbundets ordförande

Bild: Gustav Gräll