Oklart vilka företag som egentligen finns på Northvolt
Smittspridningen skenar i Skellefteå, däribland den brittiska virusvarianten. Northvolt-bygget, med en stor andel utländsk arbetskraft, pekas ut som en källa. En polsk elektriker på bygget har redan omkommit i sviterna av covid-19.
Samtidigt är det oklart för byggfacken vilka företag som ens verkar där – men flera av dem sägs sakna kollektiv- och utstationeringsavtal.
– Det är ju väldigt problematiskt när vi inte vet vilka företag som finns på arbetsplatsen. Det handlar om en väldigt stor arbetsplats, säger Elektrikernas ombudsman Mathias Hansson.
På bilden Mathias Hansson, ombudsman i Region Norr som har gjort flertalet skyddsronder på Northvolt.
Eitech är det företag som har hand om elen på Northvolt-bygget.
Elektrikern har tidigare skrivit om hur företaget det senaste året varslat personal runt om i landet, samtidigt som de via sina övriga verksamheter hyrt in arbetskraft från utomstående företag.
Inte minst utländsk sådan.
Flera företrädare för Elektrikerförbundet har i samband med uppsägningsförhandlingarna fått uppgifter om krav på att 70 procent av arbetskraften till Northvolt-bygget ska bestå av utländsk arbetskraft.
Northvolts kommunikationschef Jesper Wigardt medger att en ”relativt” stor del av arbetskraften på batterifabriken Northvolt i Skellefteå är utländsk.
Men att det skulle finnas krav från Northvolt om att 70 procent av arbetskraften ska vara utländsk är inget han känner igen.
– Nej, och det låter över lag märkligt, att man skulle sätta en sådan siffra. Jag vet inte vad den här siffran kommer ifrån. Inte från oss i alla fall, säger Jesper Wigardt.
Jag vet inte vad den här siffran kommer ifrån. Inte från oss i alla fall.
Vet du hur stor andel av arbetskraften på bygget som består av utländsk arbetskraft?
– Nej, det vet jag tyvärr inte. Men en relativt stor andel. Det är en stor arbetsplats, i norra Sverige. Och i norra Sverige finns en brist på den här typen av arbetskraft. Så en relativt stor andel.
Men vi kan åtminstone konstatera att det finns en hel del utländsk arbetskraft på bygget. Kan det hänga samman med den stora smittspridningen?
– Vid sådana här tillfällen, när saker och ting ställs på sin spets, så letar man ofta efter det svartvita svaret, men verkligheten är ofta mer komplex än så, säger Jesper Wigardt och fortsätter:
– Om jag förstår smittskyddet rätt så är det framförallt i sociala situationer som smittan sprids och jag skulle gissa att det nog är vanligare att man umgås mer ihop med sina arbetskamrater när man som på ett sådant här bygge även bor ihop, så att det hänger ihop skulle inte vara förvånande. Men det är som sagt komplext.
Jesper Wigardt är kommunikationschef på Northvolt.
Mathias Hansson, ombudsman i Region Norr
Det har kommit påståenden om att det bland flera underentreprenörer saknas kollektivavtal samt att det saknas utstationeringsavtal för vissa utländska företag. Är detta något du kan kommentera?
– Ja, vi har noterat det och det förvånade oss. För oss är det självklart att de företag som vi arbetar med, och i förlängningen deras underleverantörer, ska följa svensk lag och ha kollektivavtal eller motsvarande. För vår del är det solklart. Men det här är något vi får kolla på i våra dialoger med våra partners och leverantörer.
Enligt tidningen Byggnadsarbetaren rör det sig om omkring 100-300 arbetare som just nu arbetar i utländska företag utan avtal på arbetsplatsen.
En relaterad fråga är vilka företag som egentligen finns på plats på bygget av batterifabriken i Skellefteå.
Northvolt har avtal med IF Metall, något som har lett till att de övriga facken har svårt att få insyn.
Vet vi inte vilka företag som är där så kan vi inte säkerställa att alla företag har kollektivavtal.
– Framförallt Byggnads och Elektrikerna, som haft yrkesgrupper där tidigare än oss, har haft svårt att komma in och inte heller fått ut entreprenörslistor, säger Målarnas ombudsman Kim Berglund, till Målarnas facktidning.
Jesper Wigardt säger att Northvolt följer den praxis som råder.
– Vi har avtal med IF Metall och sedan får IF Metall dela informationen med de övriga förbunden. Och det är vi helt för, att de övriga facken får ta del utav den informationen. Men vi är öppna för att lösa detta på annat sätt.
För Elektrikernas ombudsman på plats, Mathias Hansson, ställer situationen till vissa problem.
– Det är ju väldigt problematiskt när vi inte vet vilka företag som finns på arbetsplatsen. Det handlar om en väldigt stor arbetsplats, så det är svårt för oss att veta. Och vet vi inte vilka företag som är där så kan vi inte säkerställa att alla företag har kollektivavtal, och på så sätt skydda arbetstagarna så att de får rätt till avtalet. Det handlar även om en marknadsneutralitet för de företag som har kollektivavtal.
Jag tror att man skulle kunna ha en mycket större andel arbetskraft från Sverige på plats. Om man hade velat.
– Men vi ser gärna en lösning tillsammans med de övriga facken.
När det handlar om uppgifterna om att det saknas utstationeringsavtal för viss utländsk arbetskraft på bygget säger Mathias Hansson att det är uppgifter som även har nått Elektrikerna.
– Ja, vi har misstankar om att det kan vara så i vissa fall. Och om det inte finns inrapporterat till Arbetsmiljöverket så bryter ju det företaget mot lagen.
Angående den stora andelen utländsk arbetskraft säger Mathias Hansson:
– All arbetskraft kanske inte finns i Sverige, så kan det vara. Men jag tror att man skulle kunna ha en mycket större andel arbetskraft från Sverige på plats. Om man hade velat.
Eitechs kommentar från i höstas
I samband med artikeln i höstas, där Elektrikernas ombudsman riktar kritik mot Eitech efter det att företaget varslade i Göteborg, samtidigt som Eitech via Actemium – ett bolag i samma koncern – tar in utländsk arbetskraft till bygget av batterifabriken i Skellefteå, fick företaget läsa artikeln innan publicering, samt gavs möjlighet att ge en kommentar.
Så här svarade företaget:
”Dialog och överenskommelser i fackliga förhandlingar är något vi som företag inte kommenterar. Varumärket Eitech är och skall kännetecknas som en engagerad och trygg arbetsgivare, både avseende säkra projekt- och arbetsplatser samt trygga anställningar. Vår affärsmodell bygger på starka lokala verksamheter med ambition att öka sin lokala arbetsstyrka så länge den lokala marknaden och efterfrågan på vår specialistkompetens inom elteknik tillåter det. Vi vill lyfta fram att det inte finns en koppling mellan den lokala verksamhetens utmaningar och de två större projekt som det uttalas om i artikeln, vilket tyvärr resulterar i en missvisande bild av företaget. Men med facit i hand så får vi dra lärdomar om där vi brister i vår kommunikation mellan våra olika verksamheter inom koncernen samt mot vår fackliga part.”
