Brott mot ellagen utreds sällan – polisens kunskap brister
Att utföra elinstallationer utan att arbeta inom ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram eller ha egen auktorisation för elinstallationsarbete är en brottslig handling. Men kunskapen brister hos den myndighet som har möjligheten att utreda brotten: polismyndigheten.
– Ja, det är en brottslig handling, och straffrättsligt kan vi inte göra något, utan det är polisens sak, säger Adam Hedbom, jurist vid Elsäkerhetsverket.
(Texten uppdaterades med polismyndighetens svar 2020-02-07)
Elsäkerhetsverket har sammanställt de domar som fallit gällande brott mot ellagen. Det är en mager samling, innehållande endast två domar som du hittar längre ned i texten.
Anledningen till det skrala resultatet kan handla om resursbrist hos polisen, och att det är ett ganska okänt regelverk, tror Adam Hedbom.
För att öka kunskapen tog Elsäkerhetsverket fram regelbeskrivningar om olagligt installationsarbete. Den första skrevs 2015, den andra 2017.
Kunskapen verkar dock inte vara spridd i myndigheten så här några år senare.
Varje gång jag ringt så har jag fått svaret: ’varför ringer du till oss?’. De tror att man ska ringa Elsäkerhetsverket.
– Ofta så är det ett för litet brott för att polisen ska utreda det, men gör de det så har det hänt att de hört av sig och ställt frågor om de anmälningar som Elsäkerhetsverket har gjort eller om regelverket.
En orsak till att kunskapen brister kan vara att det inte finns någon enhet inom polismyndigheten som har specialistkunskap för den här typen av brott. Det är istället de olika lokalpolisområdena som myndigheten är indelad i som svarar för de enskilda utredningarna.
Adam Hedbom skulle önska att det fanns en och samma enhet att ha kontakt med när det gäller brott som är relaterade till elsäkerhet och utförande av elinstallationsarbete.
– Det skulle underlätta vårt arbete.
Adam Hedbom, jurist vid Elsäkerhetsverket. <br>Bild: Elsäkerhetsverket
Hur kan kunskaperna om ellagstiftningen öka?
– Vi ser gärna en ökad dialog med polismyndigheten på ett centralt plan för att utveckla kunskap och samarbete, säger Adam Hedbom.
En person som varit med om att mötas av oförstående vid polisanmälan om brott mot ellagstiftningen är det regionala skyddsombudet Claes Thim.
Under det senaste halvåret har han gjort två polisanmälningar om brott mot ellagstiftningen.
– Varje gång jag ringt så har jag fått svaret: ”varför ringer du till oss?”. De tror att man ska ringa Elsäkerhetsverket, säger han.
Det första tillfället var i somras då Claes Thim och hans kollega Jens Hansson genomförde ett spontanbesök på ett bygge vid en restaurang i Sundbyberg.
– Vi såg att ställningarna inte såg schyssta ut, och det är en varningsklocka. Så vi gick in.
Arbetsplatsen lämnade mycket att önska, inte minst när det gällde elinstallationerna.
När jag ringde polisen så fick jag frågan varför jag hörde av mig till dem. Så jag fick förklara för dem att när det är brott mot ellagstiftningen så ska man göra en polisanmälan.
Bild: Gustav Gräll
– De hade tejpat ihop kablar och det var ”hej kom och hjälp mig-installationer”.
På plats var det väldigt få som kunde engelska, eller för den del svenska. Men till slut stötte de båda på en elektriker som kunde vidarebefordra kontaktuppgifter till arbetsgivaren.
– Chefen var väldigt hotfull, men till slut fick vi fram organisationsnumret, och då kunde vi se att företaget inte var ett auktoriserat installationsföretag.
Då Elektrikerförbundet vare sig hade avtal med företaget eller medlemmar på arbetsplatsen fanns det inte mycket de båda skyddsombuden kunde göra.
– Men jag gjorde både polisanmälan om brott mot ellagstiftningen och en anmälan till Elsäkerhetsverket. Jag gör alltid båda, för att gardera mig. Och därutöver en anmälan till Arbetsmiljöverket.
– Men när jag ringde polisen så fick jag frågan varför jag hörde av mig till dem. Så jag fick förklara för dem att när det är brott mot ellagstiftningen så ska man göra en polisanmälan.
Jag gjorde både polisanmälan om brott mot ellagstiftningen och en anmälan till Elsäkerhetsverket. Jag gör alltid båda, för att gardera mig.
Det andra tillfället var strax före jul, och gällde ett bygge i Huddinge.
– Det var en väldigt rörig arbetsplats. Vi kom fram till att det åtminstone var sex olika elföretag som vi kände till på platsen. Men det fanns ingen ansvarig för elanläggningen.
Alla de sex firmorna var auktoriserade, men på arbetsplatsen såg de båda skyddsombuden en person som drog kabel men som inte arbetade på någon av de sex auktoriserade företagen.
– Han visste själv inte vilken firma som tagit in honom, och när vi frågade Basu-n så svarade han att ”han har väl bara gått förbi och gått in”. Det kändes väl inte så seriöst.
Elinstallationerna lämnade även på den här arbetsplatsen mycket i övrigt att önska. Bland annat stod elcentralerna, som var spänningssatta, vidöppna.
– Vi polisanmälde, och fick samma svar då: ”varför ringer ni oss, varför ringer ni inte Elsäkerhetsverket?” Jag fick återigen förklara varför vi ringde polisen.
Det handlar dels om att markera och att få statistik, men i grund och botten handlar det om att vi ska ha el som är säker och bra.
– Jag förstår att det här är frågor som de kanske inte jobbar med varje dag, så det är kanske inte deras expertisområde.
Det första ärendet har lagts ned. Det andra utreds fortfarande.
Claes Thim berättar att kunskapen om att olaglig elinstallation är ett brott som ska polisanmälas är relativ ny för honom.
– Det här var inget jag visste för tre år sedan. Men nu uppmanar jag alltid att olagligt elinstallationsarbete ska polisanmälas. Det handlar dels om att markera och att få statistik, men i grund och botten handlar det om att vi ska ha el som är säker och bra. Annars kan det vara livsfarligt.
Elektrikern har under en längre tid sökt polismyndigheten för att få respons på den kritik som riktas åt deras håll när det gäller polisanmälningar om brott mot ellagstiftningen.
Nu har tidningen fått ett svar från polisens nationella mediecenter. Det är dock inget fullödigt svar eller erbjudande om en intervju, utan mer ett generellt svar angående hur polisen arbetar.
Tidningens fråga:
Hej,
Jag skriver om anmälningar om brott mot ellagstiftningen. Såväl skyddsombud som Elsäkerhetsverket ställer sig frågande till polisens generella kunnande om lagstiftningen, då flertalet anmälningar leder till att polisen hänvisar anmälaren till Elsäkerhetsverket istället för att ta emot en anmälan. Jag eftersöker en kommentar angående detta. Jag har försökt att få någon att prata med om detta hos polismyndigheten i flera månader, men utan att lyckas. Vem kan jag prata med?
Vänligen Anna Norling Redaktör Elektrikern
Polismyndighetens svar:
Hej Anna,
Vi har generellt ett bra samarbete med Elsäkerhetsverket. Brott mot ellagen kan delas in i lite olika områden. Om det rör miljö- arbetsmiljö leds utredningarna av särskilda åklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott. Om frågan rör ärenden där brott mot ellagstiftningen inte orsakat personskada eller ’framkallande av fara’ för sådan i samband med arbetsmiljölagen hamnar ärendet inom ’speciallagtiftning’, med en samlad brottskod för flera mer ovanliga brottstyper. Anmälda brott mot ellagstiftningen / specialstraffrätt hanteras på polisområdena. För stöd i detta kan de enskilda poliser vända sig till specialistmyndigheten för råd om anmälda brott mot ellagstiftningen.
Vänliga hälsningar Anna Engelbert Pressekreterare nationellt mediecenter
Ur Elsäkerhetslagen:
27 § Elinstallationsarbete får utföras endast av 1. en elinstallatör som är auktoriserad för arbetet, eller 2. någon som omfattas av företagets egenkontrollprogram
Domarna i Elsäkerhetsverkets granskning:
Elchock av dusch och element
Den första är från 2016 och gäller två män i Västervik som tillsammans renoverat en lägenhet de senare hyrde ut. Trots att ingen av de båda hade något som helst kunnande om elinstallationer, än mindre auktorisation på området, utförde de elinstallationer i hela lägenheten.
Bland annat lade de in golvvärme med för hög spänning och utan jordfelsbrytare i badrummet. De lämnade spänningssatta ledare åtkomliga för beröring och lämnade kopplingsplint utan skyddskåpa.
Den ene av hyresgästerna fick en elchock när han duschade. Den andre fick en stöt när han skulle ta upp en vante som ramlat bakom ett element. Han skadades så pass att han fick läggas in för vård.
Hyresgästerna kontaktade Elsäkerhetsverket som utfärdade ett vitesföreläggande mot hyresvärdarna.
Rätten menade att åtalet för brott mot ellagen är styrkt. De båda männen hade utsatt hyresgästerna för livsfara genom att utföra elinstallationerna på felaktigt sätt och utan behörighet.
Trots att rätten alltså fastslog att de båda männen brutit mot ellagen så frikändes de båda från den åtalspunkten. Detta då det i lagtexten står att det inte ska dömas till straff enligt ellagen om gärningen är ”belagd med straff enligt brottsbalken”.
De båda männen i Västervik dömdes istället för ”framkallande av fara för annan” till 60 dagsböter i det ena fallet och till villkorlig dom med samhällstjänst i det andra.
Bild: Colourbox
Ingen svensk behörighet
Den andra domen är från 2017 och gäller en egenföretagare i Södertälje som fick uppdraget att säkerställa elen efter en brand i en fastighet.
Egenföretagaren hade en elektrikerutbildning från sitt hemland, och hade validerats för detta i Sverige. Han hade dock ingen behörighet hos Elsäkerhetsverket.
En elinspektör gjorde efter en anmälan tillsyn i den aktuella fastigheten och kunde konstatera att det rörde sig om elinstallationsarbete som kräver auktorisation, något egenföretagaren alltså inte hade.
Det konstaterades vidare att egenföretagaren bytt ut en kabel till fel storlek och missat att göra en belastningsberäkning.
Egenföretagaren erkände brott och dömdes till dagsböter för brott mot ellagen.
