• VU drag exempel:I en värld som blir allt mindre borde vi enas kring en världsstandard för vägguttag och stickproppar. Och det finns faktiskt redan en, berättade Joakim Grafström, SEK, som föreläste om Eluttag världen runt på Elmässan i Kista. Foto: Jan-Erik Johansson Foto: Jan-Erik Johansson

  • VU ex världen:Det finns mängder av varianter och standarder på jordade uttag världen över. Foto: Jan-Erik Johansson

  • VU int standard: IEC, International Electrotechnical Commission, möttes av skepsis när de på 80-talet tog fram den här varianten som internationell standard på uttag och propp. Bara Brasilien och Sydafrika har nappat hittills. Foto: Jan-Erik Johansson

– Vi installerar KNX, fjärrstyrningar och smarta anläggningar till våra hus, men uttagen ser likadana ut sedan 1925. Är det inte dags att ändra på det?

Det säger Joakim Grafström, specialist elinstallationsteknik, SEK svensk Elstandard, som talade kring ämnet Eluttag runt om i världen på Elmässan.

Det var i början av 1900-talet som el gick allt mer från att handla om fast installerad belysning till nya elektriska arbetssparande apparater för hemmen. Marknaden växte snabbt och tillverkarna sökte enkla lösningar för inkoppling för sin marknad, sitt land. En rad varianter av uttag och stickproppar skapades.

– Då var det inget stort problem, vi reste inte så mycket och vi hade inte så mycket som behövde laddas.

LÄS ÄVEN: Elmässan i Kista – en mässa med mersmak

1925 uppfann tysken Albert Büttner en jordad stickpropp han döpte till Schuko, från tyskans Schutzkontakt, skyddskontakt, och det var den som anammades av Sverige och några europeiska länder till. Måtten är i stort sett identiska sedan dess. Men på de flesta håll var det de egna systemen som fick vara kvar.

– Britterna förstås, som har en variant som inte passar med något annat. Men det finns fler udda fåglar, säger Joakim Grafström och visar en rad varianter från runt om i världen.

Tidiga försök att skapa en gemensam standard mötte hårt motstånd och hejdades helt vid utbrottet av andra världskriget. Och vid nya diskussioner på 50-talet visade sig de enskilda ländernas system vara alltför inkörda för att rucka på. I krigshärjade Europa hade återuppbyggnaden gjort att respektive lands standarder bildligt talat grundmurats in i de nya husväggarna.

– Men i dag? Är det någon här som inte reser med ett flertal apparater som behöver kopplas in? undrar Joakim Grafström.

LÄS ÄVEN: TV+TEXT – Häng med på årets Elmässa!

Före EU -95 godkändes allt elmaterial till den svenska marknaden av SEMKO som höll hårt på Schukouttagen. Men även efter -95, på en allt friare elmarknad, finns stickproppar och uttag undantagna för konkurrens i Sverige (ELSÄK-FS 2015:1). Väl inkörda produktionslinjer och enorma omställningskostnader är förstås ett genom åren allt starkare skäl till att Sverige behållit sitt Schukosystem.

I slutet av 80-talet gjordes ett nytt försök att skapa en internationell standard. IEC, International Electrotechnical Commission, lade ned 1000-tals timmar i ett internationellt projekt som faktiskt tog fram en variant av uttag och propp. Men bara ett par länder, Sydafrika och Brasilien, nappade och sedan rann det hela ut i sanden.

– Och det är tokigt; Vi använder ett patent som är nästan 100 år gammalt, säger Joakim Grafström som förespråkar att Sverige går i bräschen och blir först i Europa att anta den internationella standarden.

– Någon måste börja och det finns många fördelar; Vi slipper adaptereländet, det finns säkrare varianter än Schuko och redan en färdig internationell standard.

LÄS ÄVEN: Rapport från Elmässan Norr 2017

Det ska tilläggas att Joakim Grafström poängterar att han framför sin egna åsikt och inte en officiell ståndpunkt från SEK.


Fotnot:

Ska du ut och resa? På International Electrotechnical Commissions hemsida finns bra information om vad som gäller i respektive länder både gällande uttag och strömstyrka.