Experten om läkarens agerande vid elolyckan: ”Nonchalant”
– Det är ett nonchalant beteende. Läkarens agerande kan också vara skadligt för patienten. Det är inga elolyckor som är banala.
Det säger Martin Tondel, som är läkare på arbets- och miljömedicin i Uppsala – och just den som skrivit de instruktioner som finns om elolyckor på www.internetmedicin.se, som är de riktlinjer som läkare och övrig vårdpersonal använder sig av.
– Det finns inga elolyckor som är banala, säger Martin Tondel, expert på elolyckor vid arbets- och miljömedicin i Uppsala.
Martin Tondel är mycket tydlig med att även ”hushållsel” är skadligt.
– Hjärtmuskeln kan skadas. Det är vårt eget elsystem.
Han säger att man inom sjukvården måste göra en kroppsundersökning för att se eventuella in- och utgångshål och eventuella brännskador. Sen ska personen kallas på en uppföljning för en kontroll.
– Det är svårt att veta hur alla reagerar. Det finns ett stort mörkertal, men riktlinjerna bygger på de som kommit till sjukvården. Där kan man se en sent uppkomna skador, säger Martin Tondel.
Han menar att den drabbade inte bara riskerar fysiska skador, de psykologiska skadorna är också viktiga.
– Det är inga elolyckor som är banala.
Saknas kunskap om elolyckor inom vården
Samtidigt konstaterar han att det skulle blir en stor belastning på sjukvården om alla elolyckor ska undersökas. Mörkertalet är stort och troligt är att de flesta drabbade vid mindre olyckor aldrig uppsöker vården.
Martin Tondel undervisar vid läkarutbildningen i Uppsala, men konstaterar att det ofta inte finns så mycket kunskap om elolyckor bland sjukvårdspersonal.
Fredrik Buijs vid Mora lasarett konstaterar också att det är svårt att ha kunskap om elolyckor.
– Det händer så sällan att det inte finns något riktigt utbildningsprogram, säger medicinläkaren Fredrik Buijs.
Utdrag ur riktlinjerna för sjukvårdspersonal på Internetmedicin.se
Omhändertagande
- Viktigt med bra psykologiskt bemötande eftersom den drabbade kan ha haft en ”nära döden upplevelse” och befinna sig i chocktillstånd inklusive förnekande/bagatellisering av det inträffade.
- Observation minst 12 timmar på sjukhus vid strömgenomgång genom hjärtat (förmaksflimmer kan komma efter flera timmars besvärsfri latens).
- Viktigt med saklig information till den drabbade och eventuellt anhöriga.Behandling Akut
Behandling utifrån skadebilden: - Normalt EKG och normalt troponin: nytt EKG ej nödvändigt.
- Patologiskt EKG och normalt troponin: nytt EKG efter 24 timmar.
- Förhöjt troponin: nytt EKG efter 24 timmar, överväg telemetri.
- Följ myoglobinhalt och njurfunktion med ställningstagande till forcerad diures/dialys för att undvika njurskador.
- Följ CK vid klinisk misstanke om muskelnekros/kompartmentsyndrom (OBS! det kan ta 4-6 timmar innan CK är förhöjt).
- Hjärnvila 1-2 dygn med successiv återgång i arbete inom en vecka i okomplicerade fall.
- Viktigt att vara lyhörd för att inte riskera psykiska besvär i framtiden och även tänka på att patienten kan vara själförebrående p g a att de ”klantat sig” eller har skuldkänslor för det inträffade.
- Alla patienter med strömgenomgång ska följas upp med läkarbesök inom 6 månader efter olyckan eftersom vissa skador kan uppstå med besvärsfri latens.
