• – Det var en stor tröskel att man måste avsätta sex kvällar för en studiecirkel. Vi snackade lite några stycken och funderade på om vi skulle kunna baka in det viktigaste under en heldag – en ledig lördag, säger Sebastian Brandt. Foto: Leif Göbel

  • – Det var en stor tröskel att man måste avsätta sex kvällar för en studiecirkel. Vi snackade lite några stycken och funderade på om vi skulle kunna baka in det viktigaste under en heldag – en ledig lördag, säger Sebastian Brandt. Foto: Leif Göbel

  • Inom verksamhetskrets 8 har det blivit enklare för elektrikerna att få en introduktion i ackordsarbete genom lördagskurserna.Foto: Peter Jönsson

  • Notering i ATL-listan. Foto: Leif Göbel

  • – Vi har alldeles för få medlemmar som använder ackordet, säger Peter Jönsson, ombudsman i Region syd. Foto: Leif Göbel

De flesta elektriker har en rättighet i sitt avtal – Installationsavtalet – att tjäna betydligt mer än en traditionell månadslön. Det handlar om ackordet eller ATL (AckordsTidsListan).

Skillnaden att tillämpa ackordet jämfört med månadslön kan handla om allt från 5 000 kronor mer i månaden till ett par hundra tusen mer om året.

Det låter som en saga men under många decennier har ackordsverksamheten gått på sparlåga – trots att den betyder så mycket för löneutvecklingen för alla elektriker. Dessutom vill arbetsgivarna gärna ersätta det med ett företagsstyrt prestationslönesystem.

Nästan alla anbud som företagen idag lämnar in använder ATL som beräkning för arbetskostnaden. Men för att medlemmen ska få ut mer pengar för samma arbete krävs att du säger till firman att du vill köra jobbet/projektet som ett ackordsjobb. Är man ett ackordslag så reglerar man det i en så kallad etableringsförhandling. Ackord kräver samverkan i laget, ansvarsfördelning, egen planering, ordning och reda. Men utfallet är mycket större än arbetsinsatsen.

Sebastian Brandt, 32 år, arbetar på APQ El i Lund. Där har det funnits en viss tradition av att utföra jobben på ackord. Sebastian är regionalt skyddsombud och ATL-utbildare. Han funderade på hur han skulle få fler kompisarna att börja räkna på jobben.

– Vi hade många som anmält intresse av att gå cirkel, men det blev tapp på deltagandet när vi väl drog igång. Det var en stor tröskel att man måste avsätta sex kvällar för en studiecirkel. Det var mycket som konkurrerade och en del hade småbarn. Många drog sig för att binda upp sig för en cirkel. Vi snackade lite några stycken och funderade på om vi skulle kunna baka in det viktigaste under en heldag – en ledig lördag. Och så blev det, berättar Sebastian.

De ansvariga gjorde ett utskick till sektionerna i Malmö, Lund och Helsingborg. Den 21 november hade man sin första ATL-lördag i Malmö med elva montörer och ytterligare en i januari med nio deltagare.

– Vi följde upp på Prenad i Landskrona i februari med sju montörer och en projektledare. Utvärderingen från deltagarna var mycket positiv. Vi har en ny ATL-lördag på gång i Helsingborg framöver.

Det har varit Sebastian Brandt och ombudsmannen Peter Jönsson som kört dessa ATL-lördagar.

– Vi ger en översikt om hur ackordet och ATL fungerar. Deltagarna får känna på ATL i datorn – jobba lite med Ackcent. Efteråt finns jag och Peter som mentorer och resurs för montörerna när de kör ackord ute i firmorna. Vi hjälper dem och hälsar på dem vid behov, säger Sebastian.

Verksamhetskrets 8, VK 8, som geografiskt omfattar Skåne och Blekinge är den verksamhetskrets inom förbundet som har flest aktiva medlemmar – 3 359 vid årsskiftet jämfört med El-Ettans 3 139. Inom VK 8 har man av tradition haft en stark ackordsverksamhet. Färgstarka profiler inom facket har varit pådrivande liksom många driftiga lagbasar.

Peter Jönsson, ombudsman på Region Syd, med mångårig ackordserfarenhet, berättar om utvecklingen. Peter sitter dessutom med i förbundets förhandlingsdelegation för Installationsavtalet.

– Ser vi tio år tillbaka har antalet ackordssedlar i sektionerna minskat kraftig. 2005 var det 1 416 sedlar jämfört med 432 förra året (569 år 2014). Men ser man på timmarna var fördelningen cirka 857 000 år 2015 jämfört med cirka 1 058 000 år 2015. Man kan säga att vi har färre medlemmar som går på ackord men att värdet på deras ackordssedlar ökat.

Ackordsförtjänsten varierar i sektionerna från 224,11 kr/tim i sekt 8 (Malmöområdet) till 186,66 kr/tim i sekt.11 (Blekinge). Snittet ligger på 217, 37 kr/tim för hela VK 8.

– Grundproblemet är att vi har alldeles för få medlemmar som använder ackordet och anledningen är en okunskap om hur det funkar, vad det kräver och vad det ger. Det kan vi bara möta genom att agitera och erbjuda fler möjlighet att prova på, säger Peter.

Leif Göbel

 

 

Kort om ackord

Ett lönesystem som uppmuntrar till delaktighet, ansvarstagande och smarta lösningar. Du blir belönad för god planering av arbetet och tidhållningen. Högre lön, både när det gäller timförtjänst, semester och sjuklön. Betalt efter din och arbetskamraternas faktiska arbetsinsats. Bättre arbetsmiljö då du får större möjligheter, genom den egna planeringen, att påverka din och kamraternas arbetsdag. Bättre sammanhållning med dina arbetskamrater då ni har ett gemensamt mål som ni planerar och arbetar mot. En chans att utvecklas i jobbet då det ger större möjlighet att få erfarenhet av ledarskap, arbetsplanering och förhandlingar.

Vad ligger i potten för mig?

Vi utgår i exemplet från en månadslön på 27 000 kr. Deltar du i ett ackordslag där delsumma ackord är 190 kr/timmen blir skillnaden ungefär 6 000 kr/månad och runt 75 000 kr på årsbasis. Ligger delsumma ackord på 230 kr/tim ger det runt 13 000 kr mer i månaden och cirka 160 000 kr mer per år jämfört med månadslönen.

Vad kostar det?

Det kostar en god planering och att man noggrant håller reda på extra- och timtid samt det material som levererats till arbetsplatsen. Att anteckningar görs i dagbok om vad som hänt under dagen. Att alla tar sitt ansvar och använder arbetstiden på ett smart sätt. Modet att ställa krav mot arbetsgivare, beställare och arbetskamrater.