Arbetsmiljöverkets slutsats: Elbranschen brister i rutin och riskbedömning
Ingen ska behöva dö på jobbet. Men när Arbetsmiljöverket i projektet Tryggt arbetsliv inspekterade 222 arbetsplatser i energibranschen fick 64 procent krav ställda på sig.
Arbetsmiljöverkets inspektörer har besökt arbetsplatser på lokalnätet, regionnätet och stamnätet (fotot är taget vid ett annat tillfälle).
I enlighet med regeringens arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet har Arbetsmiljöverket genomfört en stor inspektionsrunda på arbetsplatser i energibranschen över hela landet.
– Det här är en bransch som vi inte har besökt brett och samlat på det här sättet tidigare över hela landet, säger Magnus Henriksson, projektledare för Tryggt arbetsliv energisektorn på Arbetsmiljöverket.
Inspektörerna har besökt arbetsplatser på lokalnätet, regionnätet och stamnätet. Arbetsplatser där man arbetar med ny- och utbyggnad av elnätet, men även underhåll och reparation. Totalt gjordes 222 inspektioner under 2022. Nu har Magnus Henriksson analyserat resultatet.
– Vi ställde krav på 64 procent av våra inspektioner i projektet. De flesta av kraven handlade om förbättringar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det var brister i rutiner och riskbedömningar. Andra krav handlade om kunskapsbrister, uppgiftsfördelning och rutiner för tillbud, säger han.
Arbetsmiljöverkets mest ställda krav inom ”Ett tryggt arbetsliv, energisektorn”
- Systematiskt arbetsmiljöarbete, rutiner, undersökning och riskbedömning, kunskaper, uppgiftsfördelning och tillbud.
- Ensamarbete.
- Organisatoriska och sociala risker.
- Användning av arbetsutrustning.
- Instruktioner för frånkoppling av energier.
Källa: Arbetsmiljöverket
Stress kan leda till dödsfall
Många hade brustit i sina riskbedömningar när det gällde ensamarbete. Arbetsmiljöverket hittade även en stor andel organisatoriska och sociala risker på arbetsplatserna som inspektörerna besökt
– Då handlade det om att det inte fanns balans mellan krav och resurser och arbetstidens förläggning till exempel.
Men Magnus Henriksson konstaterar att branschen över lag ändå har ett stort säkerhetsmedvetande.
Det vi hittat handlar om att man inte följer sina rutiner till punkt och pricka.
– Man jobbar utifrån säkerhetsföreskrifterna i ESA. Det vi hittat handlar om att man inte följer sina rutiner till punkt och pricka och att arbetsgivarna inte följer upp att de följs. Stress kan vara en orsak till det. Det värsta är att det kan leda till dödsfall.
Arbetsmiljöverket har också ställt krav som gäller instruktioner för frånkoppling av energier på flera av de besökta arbetsplatserna.
– När det gäller induktionsriskerna får ofta entreprenörerna eller enskilda medarbetare kontrollera dem. Det borde vara klart redan från projekteringen i ett byggprojekt och utifrån Byggherrens ansvar, säger Magnus Henriksson.
Konstruktiva diskussioner
Inför varje byggprojekt ska byggherren utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering, en så kallad Bas-P. En av frågorna som Magnus Henriksson ställer sig i sin analys är om byggherren utser Bas-P:s med rätt kompetens.
– Men det har varit bra och konstruktiva diskussioner under de här inspektionerna, säger poängterar han.
Inspektionerna genomfördes med nollvisionen om att ingen ska behöva på jobbet som utgångspunkt. Hur långt är det kvar tills den uppnås?
– Det är en vision och den ska vi alltid ha. Det är fruktansvärt att det ska behöva dö mellan 45 och 50 personer varje år i arbetsplatsolyckor på hela arbetsmarknaden. Sedan är det ju 3 000 som indirekt dör av arbete eller arbetssjukdomar.
