Det har varit en smutsig valrörelse. Det skulle jag vilja säga.

När tongångarna överröstar varandra i valrörelsens slutskede så tror jag det riskerar att underminera förtroendet för politiker, oavsett parti.

Som när smset från Sverigedemokraterna landade i min mobil: ”Socialdemokraterna försöker lura dig att rösta på dem”. Som om inte vi väljare kan tänka själva.

Det är väl heller ingen hemlighet att jag inte sympatiserar avsändaren. Jag lade min röst på Socialdemokraterna.

Jag delar definitivt inte din syn på hur vi ska organisera samhället, men jag respekterar dig.

Men oavsett om du röstade på Kristdemokraterna, Centerpartiet eller Miljöpartiet så respekterar jag dig.

Jag delar definitivt inte din syn på hur vi ska organisera samhället, eller försvara våra fackliga rättigheter. Men jag respekterar dig.

Jag tror vi behöver fler samtal, i stället för mer förakt, mellan olika politiska tankegångar.

Besvikelsen

När jag skriver den här ledaren är valresultatet ännu inte fastställt, men det ser än så länge ut som att högersidan har ett övertag med ett mandat.

Det gör mig besviken, för det betyder att de fackliga utmaningar vi har framför oss kommer bli ännu tuffare.

Med en högerregering följer ett ständigt hot om inskränkningar i konflikträtten.

A-kassan riskerar att slaktas, marknaden tvingas lösa energifrågan och fler avregleringar i skattesänkningarnas kölvatten.

Och vi vet av erfarenhet att det med en högerregering följer ett ständigt hot om inskränkningar i konflikträtten.

Fyra förlorade år

Jag hoppas att detta inte blir fyra politiskt förlorade år, men mycket talar dessvärre för det.

Vi måste därför göra allt som står i vår makt för att det inte ska bli fyra fackligt förlorade år. Efter år av skakiga förhandlingar är det dags att LO-leden sluter sig samman. Det är bara vi som kommer företräda löntagarna.

Det är bara vi som kommer företräda löntagarna.

Någonstans är det ändå skönt att valet är överstökat, för nu tar förberedelserna inför nästa års avtalsrörelse vid.

LO-förbunden ska under kommande månader enas om en gemensam plattform och nivån för löneökningar. Det kommer säkert inte bli lätt. Inflationen väntas under nästa år avta, men samtidigt vara ovanligt hög.

Långsiktiga mål

I kombination med årets höga inflation kommer krav på kompensation, och jag vet att de kraven hörs ända till Storgatan, där Svenskt Näringsliv har sitt huvudkontor.

Medlemmarnas krav sammanställs just nu inför höstens avtalskonferens. Dessutom fastställde förbundsmötet våra långsiktiga mål med kollektivavtalen, kortare arbetstid, högre pension och starkare yrkesutbildning och kompetensutveckling.

Motparten kommer som vanligt visa sitt oförstående.

Jag tror inte att vi kommer ha någon brist på krav, men jag vet att motparten som vanligt kommer visa sitt oförstående.

När den 30 april kommer nästa år ställs allt på sin spets, och det är då vi som medlemmar behövs extra mycket för att försvara våra rättigheter.

Allt står på spel

För oavsett hur bra krav vi har, så slutar kollektivavtalets skydd gälla den sista april. Då måste vi vinna tillbaka varenda sida.

Rätten till restidsersättning, garanterade löneökningar, begränsningar av underentreprenörer, allt står på spel.

Kollektivavtalet är ingen studsmatta, när avtalet löpt ut är det en tom bok och vi måste tillsammans vinna tillbaka varenda sida.