Så vill regeringen elektrifiera samhället

Vi står inför en elektrifiering av samhället som ska göra det möjligt att fasa ut den fossila energin och att nå klimatmålen. Den omfattande elektrifieringen är en utmaning, bland annat eftersom investeringar i elsystemet görs av många aktörer på en konkurrensutsatt marknad.

Nu har regeringen presenterat en elektrifieringsstrategi för att ta sig an denna utmaning. Energiminister Khashayar Farmanbar beskriver det som att politiken tar ledartröjan över marknaden på området.

Tydligare ansvar

Elektrifieringsstrategin innehåller 67 olika åtgärder uppdelade på tolv områden och genomförandet ska pågå fram till 2024. Det är inte färdiga lösningar som presenteras utan snarare en handlingsplan som ringar in olika aktörers ansvarsområden.

Bland annat får Svenska Kraftnät ett tydligare ansvar för elsystemets utveckling och Energimyndigheten får i uppdrag att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi. Ett Elektrifieringsråd på Regeringskansliet ska arbeta övergripande med att genomföra strategin.

Anton Levein är ombudsman på Elektrikerförbundet. Han tycker att strategin som helhet är bra.

– Strategin ligger i linje med mycket som vi diskuterar inom energisektorn och med Installatörsföretagen. Vi tror att ambitionen är lite för låg när det gäller utbyggnad av elnäten. Men det är ett bra steg på vägen, säger Anton Levein.

Vindkraft skapar arbetstillfällen

Elektrikerförbundet har i sitt strategiarbete pekat ut elektrifieringen som en av de viktigaste samhällstrenderna för förbundets medlemmar. Det råder redan brist på elektriker och elektrifieringen gör att många nya jobb skapas samtidigt som kompetenskraven förändras.

Regeringen pekar i sin strategi också på rekryteringsbehoven och exemplifierar med Svenska Kraftnät som behöver öka sin personalstyrka med trettio procent under 2022.

– Den siffran stämmer nog ganska väl med hur det ser ut i hela branschen. När vi pratar med företagare inom energisektorn i dag så har de otroligt svårt att hitta svensk arbetskraft, framför allt på distributionssidan. När de stora havsbaserade vindkraftsprojekten kommer i gång så kommer de också att skapa tusentals arbetstillfällen på ganska begränsade ytor, säger Anton Levein.

En nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning ingår i elektrifieringsstrategin. Enligt Regeringskansliet finns det en enighet kring utmaningen med rekrytering av elektriker och andra yrkesgrupper, men det behövs mer analys kring kompetensbehovet och en tydligare målbild. Utifrån den målbilden ska olika aktörer fokusera på sina ansvarsområden.

Regeringen ska bidra till utbildningsutbudet, myndigheter ska hjälpa branschen med att identifiera behoven och företagen ska arbeta med att öka jobbens attraktionskraft och underlätta för kompetensväxling och vidareutbildning.

Krafttag behövs

Anton Levein tycker att det är rimligt att branschen ges ett stort ansvar för kompetensförsörjningen även om han gärna skulle sett ett större offentligt åtagande i strategin. Inom sektorn behöver man komma överens om vilka kompetenser som behövs och göra det tydligt för till exempel Skolverket och yrkesutbildningarna så att de kan dimensionera utbildningarna.

– Vi ser ju att det behövs ett rejält krafttag kring yrkesutbildningen när det kommer till distribution och elproduktion. Denna inriktning finns bara på tre gymnasieskolor i dag så det är en sektor som är extremt svår att utbilda sig in i, säger Anton Levein.  

En sjunkande kompetens

Regeringen pekar också på behovet av att energisektorns attraktionskraft stärks för att kompetensbrist inte ska sätta käppar i hjulet för elektrifieringen. Nya utbildningsplatser behöver fyllas med elever som är intresserade av att arbeta inom branschen.

Olle Strömberg har arbetat som linjemontör i många år och jobbar nu till största delen med fackliga frågor på företaget Omexon. Han ser att bristen på montörer är stor och menar att kompetensen sjunker.

– Vi har inget utbildningskrav för att bli distributionselektriker utan bolagen som anställer oss har utbildningsansvar. Men ofta lär sig montören bara en sak, till exempel att byta kabelskåp, och då blir det problem om hen ska utföra något annat uppdrag, säger Olle Strömberg.

Osäkerhet gör jobben oattraktiva

Olle Strömberg pekar också på att avregleringen gjort att entreprenörer tjänar på att slimma sin organisation och därför anställer färre personal än vad som egentligen behövs. Osäkerheten med tidsbegränsade avtal gör dessutom jobben mindre attraktiva.

Anton Levein menar att det är nödvändigt att ta itu med grundläggande arbetsmiljöfrågor om det ska bli möjligt att rekrytera ett stort antal nya elektriker.

– Det stora problemet i energibranschen är att det är för mycket övertidsarbete och för stora risker. Vi arbetar löpande med att få en bättre arbetsmiljö och färre övertidstimmar så att det blir mer attraktiva jobb. Det kan nog behövas aktiva rekryteringsåtgärder, men en bra produkt säljer också sig själv, säger Anton Levein.