Det är under ett möte med arbetsmiljöresurserna, det vill säga fack och arbetsgivare tillsammans, som siffrorna redovisas.

Siffrorna är från den årliga sammanställningen från Luleå universitet ”Arbetsskador i byggverksamhet”, som omfattar anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan från sysselsatta i den privata och offentliga byggverksamheten.

Representanter från såväl fack som arbetsgivare hajar till över de låga siffrorna. Siffrorna ger en bild av en bransch utan särskilt stora arbetsmiljöproblem. Men ingen i rummet tror att det är en bild av verkligheten. Istället att det handlar om en låg anmälningsgrad.

Detta är en arbetssjukdom

Med arbetssjukdom menas sjukdom som orsakats av skadlig inverkan i arbetet, exempelvis genom:

  • Buller
  • Vibrationer
  • Skadliga ämnen
  • Tungt arbete
  • Olämpliga arbetsställningar
  • Psykiskt påfrestande arbetsförhållanden
  • …med mera

Många byter jobb vid problem

Elektrikerförbundets Sven Höckert är en av deltagarna. Efter mötet listar han fyra olika orsaker han tror kan ligga bakom den låga anmälningsgraden.

För det första: Att många elektriker byter jobb när problemen kommer.

– Många som passerar 50 byter yrke, det är ytterst få som arbetar som elektriker hela vägen till pension. De blir arbetsledare, byter bransch eller går i förtida pension, och gör aldrig någon arbetssjukdomsanmälan.

Graf över anmälda arbetssjukdomar inom elinstallation, Kurvan visar en tydlig minskning med åren.
Anmälda arbetssjukdomar inom elinstallation.

För det andra: Den bristfälliga företagshälsovården.

– När vi hade Bygghälsan hade vi en ergonom som kontrollerade rörelseorganen vartannat, vart tredje år. Och då hittade man oftare de här problemen i tid. Om vi fick igång företagshälsovården igen så skulle vi få ordning på statistiken.

Ett bildmontage med läkarutrustning , sladdar och elvarning, med ett foto på Sven Höckert monterat över

Stor brist på före­tags­hälso­vård för elektriker

Reportage

Lades ned på 90-talet

Bygghälsan var tidigare byggbranschens företagshälsovård. Under paraplyet ingick förutom Byggnads även Elektrikerförbundet och Målarna.

Där samlades uppgifter om sjukdomar och skador i ett centralt register och dessutom ingick en forskningsdel. Bygghälsan lades ner på 1990-talet.

Istället skulle varje företag tillhandahålla företagshälsovård utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

– I våra kollektivavtal infördes att vi skulle ha företagshälsovård minst vart tredje år som skulle uppfylla beprövade och vetenskapliga metoder, säger Sven Höckert.

en tecknad person i bygghjälm bredvid en skylt med en överkryssad läkare och texten Företagshälsovård. Figuren har ett cirkeldiagram på sin tröja som nästan visar häften hälften rött och grönt.

Varannan elek­triker får inte hälso­under­sök­ning på jobbet

Arbetsskador, hälsa och arbetsmiljö

Granskning

”Företagen har ofta köpt något minimiavtal”

Hur har det fungerat?

– Det har ju inte funkat så lysande, som våra enkäter visar. Företagen har ofta köpt något minimiavtal, och där finns det nästan aldrig någon ergonom som tittar på hur kroppen reagerar, det brukar bara vara blodprov med någon liten koll. Och då hittar du ju inte de här arbetssjukdomarna. Vi vill ha en ergonom som standard i företagshälsovården.

Gruppbild på arbetsmiljöresurserna utanför en byggnad
Det är under ett möte med Elektrikerförbundets arbetsmiljöresurser, det vill säga fack och arbetsgivare tillsammans, som siffrorna redovisas.

Rädd att förlora jobbet

En tredje orsak till den låga anmälningsgraden tror Sven Höckert kan vara oro att stöta sig med arbetsgivaren.

– Tidigare var man tvungen att göra en vållandeprövning om att en arbetsgivare vållat en arbetsskada eller arbetssjukdom. Att peka ut en arbetsgivare tyckte många var jobbigt, både arbetsgivare och arbetstagare. Även i dag är det många som inte vågar tala om att de har problem, för då är de rädda för att arbetsgivaren ska hitta en anledning att nästa gång det blir arbetsbrist så blir det just personen med problem som får gå.

”Mycket enklare när det handlar om olyckor”

Och sist men inte minst: Brist på dokumentation.

Ofta när elektriker byter till en annan bransch, som fastighets, så går de ned i lön. De ser det som att de går ned mindre än om de skulle bli heltidssjukskrivna.

Sven Höckert, arbetsmiljöresurs Elektrikerförbundet

– Det är mycket enklare när det handlar om olyckor, att dokumentera olyckan just när den hände. Men om du drar kablar ovanför axlarna i 15 år och är sjukskriven en vecka här och en där, då kanske man inte ser sambandet förrän man kommer upp i åldern, när sjukskrivningarna blir längre. Och då kan det vara svårt att hitta dokumentation att skadan beror på arbetet.

– Många får istället veta att det är åldersrelaterat, särskilt när det handlar om nacke och rygg. Men om du sjukskrivs tre gånger på ett år så kan det inte bara ha att göra med åldern, utan då handlar det antagligen om jobbet. Och du behöver anmäla och dokumentera det.

Viktigt att anmäla arbetssjukdom i tid

Den som får sin skada godkänd som arbetssjukdom kan få ersättning från Försäkringskassan, dels för eventuella hjälpmedel som krävs för skadan, dels livränta.

– Ofta när elektriker byter till en annan bransch, som fastighets, så går de ned i lön. De ser det som att de går ned mindre än om de skulle bli heltidssjukskrivna. Men om de istället hade gjort en anmälan om arbetssjukdom i tid så hade i bästa fall livränta kunnat kopplas in. Antingen att de får mellanskillnaden mellan vad de skulle ha tjänat som elektriker och vad de tjänar i det nya jobbet, eller kunnat arbeta kvar som elektriker, men med färre timmar och med arbetsuppgifter som fungerar.

Behöver inte alltid gå via Försäkringskassan

Men antalet godkända livränteärenden har minskat. År 2007 var antalet beviljade livräntor drygt 6 000, året därefter störtdök antalet beviljade. Något som hängde samman med dåvarande Alliansens omgörning av sjukförsäkringen.

År 2020 beviljades under tusen livräntor: 994 stycken. 

Graf över beviljade livräntor mellan 2007-2020. Kurvan viasr på en väldigt tydlig minskning.
Antal beviljade livräntor mellan 2007 och 2020.

Vissa arbetssjukdomar kan anmälas direkt till Afa-försäkring, utan att gå vägen via Försäkringskassan. Det gäller de arbetssjukdomar som är upptagna på ILO-listan, där bland annat vibrationsskador ingår. Från Afa kan den skadade få ersättning för inkomstförlust, sveda och värk, invaliditet och kroppskador.

För att en arbetssjukdom ska kunna prövas av Afa-försäkring krävs att besvären har kvarstått i minst 180 dagar och att den är godkänd av Försäkringskassan – eller finns med på ILO-förteckningen över arbetssjukdomar. Men inte heller hos Afa-försäkring är antalet ärenden stort.

Antalet godkända ärenden gällande arbetssjukdomar under yrkeskategorin ”elektriskt arbete” var under åren 2015-2019 knappt 60 stycken.

Uppmanar att anmäla sjukdomar – även covid

Sven Höckert menar att de få anmälningarna ger en felaktig bild av arbetsmiljön i yrket.

– Anmälningarna borde vara betydligt fler, vi uppmanar våra medlemmar att anmäla. Till exempel när det handlar om covid, smittades du på jobbet ska det anmälas som arbetssjukdom. Du kan drabbas av långtidscovid, och då behöver du ha dokumenterat att du varit sjuk.

Detta är livränta

Du kan få livränta från Försäkringskassan om dina möjligheter till inkomst har minskat på grund av skada eller sjukdom från arbetet. Livräntan kan ersätta inkomsten helt, komplettera till exempel sjukersättning eller ersätta för att lönen sänkts till exempel vid omskolning eller ändrade arbetsuppgifter. Men först måste man klara två prövningar:

  1. Du ska visa att skadan påverkar arbetsförmågan minst ett år framåt i tiden och att din inkomst minskat med minst 1/15.
  2. När punkt ett är uppfylld prövas om Försäkringskassan godtar besvären som arbetsskada, alltså om sambandet med jobbet är visat.

Ersättningens tak ligger på knappt 350 000 kronor per år. Den som har arbetat med kollektivavtal kan få ytterligare ersättning via AFA Försäkring.