”Högern måste sluta springa näringslivets ärenden”
"Jag hoppas att samtliga högerpartier tänker om. Släpp prestigen och sluta springa näringslivets ärenden med neddragningar på arbetsmiljöområdet. För en gångs skull skulle det sitta fint om ni kunde prioritera arbetares liv och hälsa först", skriver Elektrikernas regionala skyddsombud Claes Thim.
Ett skyddsombuds uppgift är att samverka tillsammans med företaget för en bättre arbetsmiljö, oavsett om du är medlem i facket eller ej.
Jag själv är regionalt skyddsombud på facket. Vi kan idag verka på arbetsplatser där vi har medlemmar, men hjälper samtliga anställda med arbetsmiljön oavsett om de är medlemmar eller ej.
Alla förtjänar en bra arbetsmiljö och tyvärr så ser vi idag att siffrorna pekar åt fel håll.
Gång på gång när ni har haft tillfälle och makten har vi fått se neddragningar på arbetsmiljöområdet.
2019 anmäldes 130 000 arbetsskador till Arbetsmiljöverket och 46 personer omkom. Så att mer behöver göras är givet i min hjärna.
Med den bakgrunden presenterade regeringen tidigare i vår att de kommer gå fram med förslag om att utöka de regionala skyddsombudens rätt att verka även på företag där medlemmar ej finns, givet att de finns ett kollektivavtal.
M, KD, L, C och SD deklarerade ganska snabbt att de kommer rösta ner förslaget. På onsdag (3/6-20) kommer frågan att landa i riksdagen för debatt.
Jag hoppas att samtliga högerpartier tänker om. Släpp prestigen och sluta springa näringslivets ärenden.
Gång på gång när ni har haft tillfälle och makten har vi fått se neddragningar på arbetsmiljöområdet. För en gångs skull skulle det sitta fint om ni kunde prioritera arbetares liv och hälsa först.
Han var direkt otrevlig och vägrade säga vad företaget heter och att facket ’ska ge fan i hans företag’.
Jag själv i min roll som regionalt skyddsombud vet att vi kan göra mer för arbetsmiljön för alla som arbetar i Sverige, men då måste ni ge oss de mandat som behövs.
Förra sommaren var jag och min kollega på väg till ett bokat arbetsplatsbesök. På vägen dit fick vi syn på en byggställning som var väldigt undermålig. Då beslutade vi att stanna till för att undersöka om vi hade några medlemmar på plats.
Väl på plats försöker vi leta upp någon ansvarig för att kunna meddela att vi är där och önskar komma i kontakt med elföretaget. Det var endast utländsk arbetskraft på plats och språket gjorde det svårt att hitta rätt.
Vi blev nervisade till en källare där det fanns en person som kunde knackig svenska.
Efter mycket detektivarbete fick jag tag i chefen på telefon. Han var direkt otrevlig och vägrade säga vad företaget heter och att facket ”ska ge fan i hans företag”.
Dessa människor arbetar i många fall under direkt slavliknande villkor, men de är en inkomst även om den är låg.
Som tur var hade en anställd ID06, så vi fick tag i organisationsnummer och kunde då kolla upp företaget. Inga medlemmar, suck tänker jag.
På väg ut från arbetsplatsen så var det, av det lilla jag såg, misstänkt asbest, livsfarliga elinstallationer och arbetarna åt och bytte om inne på arbetsplatsen nere i källaren.
Jag och min kollega kunde inte göra något, vi kände oss hjälplösa och tyckte synd om de som tvingas arbeta där. Vi kontaktade Arbetsmiljöverket men de hade inte möjlighet att åka ut då.
Detta är ett exempel, och jag har många fler liknande historier om hur arbetare tvingas arbeta i direkt livsfarlig arbetsmiljö utan att jag kan göra något.
Varför blir de på plats inte medlemmar i facket är en given fråga. Svaret jag ofta får är att de inte vågar. Dessa människor arbetar i många fall under direkt slavliknande villkor, men de är en inkomst även om den är låg.
Tyvärr stöter vi ibland på arbetsplatser där arbetsmiljön är direkt livsfarlig, och då tvingas vi lägga ett skyddsombudsstopp.
Jag vill få igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete på alla företag jag är på. Arbetsmiljö handlar om samverkan, och som skyddsombud företräder du alla anställda på företaget.
I Elektrikerförbundet är vi ca 85 regionala skyddsombud som varje dag jobbar för att alla arbetare ska ha en bra arbetsmiljö.
Tyvärr stöter vi ibland på arbetsplatser där arbetsmiljön är direkt livsfarlig, och då tvingas vi lägga ett skyddsombudsstopp om inte arbetsgivaren själv tar bort de anställda.
Förra året la jag tillsammans med mina två kollegor i Stockholm 14 skyddsombudsstopp – något som vi inte vill göra, men vi kan aldrig tillåta arbetare vistas i en direkt livsfarlig arbetsmiljö.
