”Dagens Las-konstruktion uppmuntrar till oärlighet”

Ska en arbetsgivare få välja själv vem som ska sägas upp, eller ska det, som i dag krävas ”saklig grund” för uppsägningar?

Att frågan diskuteras i las-förhandlingarna mellan LO, Svenskt Näringsliv och PTK har vållat stor ilska bland en rad fackförbund som valt att inte ställa sig bakom förhandlingarna. 

En som har en tydlig åsikt i frågan är Mats Glavå, docent i arbetsrätt. 

Förra årets släpptes hans bok Vägval för anställningsskyddet, genom ett forskningsprojekt som finansierades av arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. 

Egentligen är regelverket och sanktionerna i de andra lagarna ofta hårdare än las.

Han menar att formuleringen ”saklig grund” skulle kunna tas bort ur las, men då måste andra förändringar till.

– Det är inte så att det kommer bli vilda västern, säger han till Arbetet.

Han menar att det redan i dag finns en rad andra lagar som reglerar vem som får sägas upp, som diskrimineringslagen och olika ledighetslagar. 

De skulle ge ett visst skydd mot uppsägningar om saklig grund togs bort.

– Egentligen är regelverket och sanktionerna i de andra lagarna ofta hårdare än las, säger han.

Begreppet saklig grund infördes i lagen tillsammans med las tillkomst 1974, men är äldre än så, enligt Mats Glavå. 

Det fanns redan tidigare i Saltsjöbadsavtalet, alltså huvudavtalet mellan parterna som reglerade villkoren på arbetsmarknaden. 

Skyddet gällde då som nu bara tillsvidareanställda, vilket gör att förutsättningarna ändrats rejält sedan 1970-talet, enligt Mats Glavå.

Det är inte så att alla arbetsgivare är onda, som det ibland framställs.

– För att ett sånt begrepp ska få någon innebörd så måste man begränsa möjligheten att just visstidsanställa, tillsvidareanställning måste vara huvudregeln. När las kom till var möjligheterna till tidsbegränsade anställningar mycket begränsade, det är de inte längre.

Mats Glavås modell för hur ett system utan krav på saklig grund för uppsägningar skulle fungera är att ersätta det med ett system med avgångsvederlag som gäller alla, oavsett om det föreligger arbetsbrist eller ej. 

Samtidigt menar han att man skulle behöva minska möjligheten till visstidsanställningar kraftigt vid en sådan förändring för att arbetsgivarna ändå inte skulle välja att visstidsanställa för att komma undan avgångsvederlagen.

Ett argument som brukar lyftas för att behålla spärrarna i las är att man har lättare att påtala missförhållanden på sin arbetsplats om man har en tryggare anställning. Hur ser du på det?

– Om du vet att du kan försvinna från jobbet väldigt snabbt och enkelt kan det påverka hur du beter dig, självklart är det så. Men så är det ju även i dag. Om man då har en ordning som innebär att arbetsgivare kan köpa sig fri bör ju det verka i motsatt riktning och avhålla arbetsgivaren från att säga upp om man inte har bra skäl. Det är inte så att alla arbetsgivare är onda, som det ibland framställs.

En annan fråga som ofta lyfts när förändringar i las diskuteras är maktförhållandena mellan arbetsgivare och fack. 

Alla vet i dag att om du kallar en uppsägning för arbetsbrist, då är det hur enkelt som helst att bli av med folk.

Det togs också upp av Kommunals ordförande Tobias Baudin när hans förbund valde att inte stå bakom LO i förhandlingarna i början av veckan. 

– Tycker arbetsgivaren att du presterar dåligt kan han flytta på dig. Det är redan tyst på arbetsplatserna. Slopas kravet på saklig grund för uppsägning innebär det en våldsam maktförskjutning till arbetsgivarnas fördel, sa Tobias Baudin till Arbetet i tisdags.

Mats Glavå menar dock att det redan i dagens system är lätt att säga upp den som arbetsgivaren vill bli av med.

– Alla vet i dag att om du kallar en uppsägning för arbetsbrist, då är det hur enkelt som helst att bli av med folk. Hela konstruktionen vi har nu uppmuntrar till oärlighet från arbetsgivaren och även från fackens sida. 

Han fortsätter:

– Vi hör gång efter annan att arbetsgivare och fack säger att de kom överens om att en anställd skulle sluta med ett vettigt avgångsvederlag mot att man kallar det för arbetsbrist, trots att alla vet att det var personliga skäl.

Mats Glavå ifrågasätter nu om parterna, efter veckans olika utspel, verkligen ska kunna komma överens om förändringar i las, även om han betonar att han inte har insyn i förhandlingarna. 

De större företagen ser inte turordningsreglerna som något problem över huvud taget.

Enligt januariavtalet mellan S, MP, C och L skulle det i så fall leda till förändrad lagstiftning. 

Utredningen för att se över las är redan igång och ett av uppdragen är ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. 

Mats Glavå är dock kraftigt skeptisk till att utöka undantagen i turordningsreglerna. 

Han menar att turordningsreglerna redan i dag förhandlas bort mellan fack och arbetsgivare genom avgångsvederlag, alltså i praktiken en version av hans modell med avgångsvederlag.

– Det är bara dumheter för det ger inga effekter över huvud taget. De större företagen ser inte turordningsreglerna som något problem över huvud taget. Pratar man med de stora fackliga organisationerna och företagen är det inte det här frågan handlar om.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Tidningen Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.