Søren står sig i den tuffa konkurrensen

Företaget Lindpro, där han är anställd sedan länge, har fått entreprenaden på el så i 2,5 år ska ha och några kollegor vara där.

– Gammal ström ska ut, ny ska in. Vi är 600 anställda, varav 280 i Köpenhamn, och får många stora uppdrag. Lite kul är att barnen går i skolan samtidigt, konstaterar han och pekar på ett gäng elever som har rast.

Annars har just stor uppdrag blivit ett problem.

Vid flera stora upphandlingar de senare åren har uppdraget gått till utländska företag. Stora Metrobygget till en italiensk firma, stora sjukhuset till en spansk firma och så vidare.

Konkurrensen blir väldigt hård och det drabbar alla. Priserna pressas av de utländska företagen.

– Vi möter dessa utländska elektriker hela tiden. Konkurrensen blir väldigt hård och det drabbar alla. Priserna pressas av de utländska företagen. Förr fick vi ackord per meter och per styck, när man till exempel installerade kontakter. Idag får vi tidsackord istället. Det har inneburit ungefär 30 procent lägre lön i snitt. Det är stora pengar!

Søren menar att det högre tempot, som tidsackordet innebär, skapar onödig stress vilket bidrar till en sämre arbetsmiljö.

Annars är den stora utmaningen rent allmänt personal.

– Vi behöver fler elektriker. Hela tiden! Det byggs enormt mycket. När vi har möten är det den frågan som alltid kommer upp. Hur vi ska utbilda fler och hur vi ska få fler lärlingar. I Danmark idag har vi 4 000 lärlingar, flest någonsin. Problemet är att 70 procent av dessa inom något år jobbar med något annat eller läser till ingenjör.

Enbart Lindpro har 135 lärlingar.

– Utländska elektriker söker jobb i danska företag. Men det är ovanligt att de får arbete, trots att de från Syd- eller Östeuropa många gånger är duktiga elektriker. Vi har haft lärlingar från olika länder. Språket är ofta utmaningen. Det är svårt att arbeta med någon som man inte kan prata med.

Språket är ofta utmaningen. Det är svårt att arbeta med någon som man inte kan prata med.

Søren Mathis är facklig förtroendeman.

Erfarenheten från ett halvt yrkesliv som elektriker i kombination med en pedagogisk förmåga gör att han flitigt används i olika sammanhang när yrket och yrkets villkor ska diskuteras och förklaras.

Själv blev han elektriker för att pappan var det.

– Jag funderade på sjöman. Efter skolan var jag fyra månader i USA. När jag kom hem sa min pappa att här ska du börja arbete nu…

Och på den vägen är det.

– Jag tycker om mitt yrke. Det är fritt och man tjänar ganska bra. Och så finns det nästan alltid jobb. Fyra dagar har jag varit arbetslös, berättar han.

De nya i yrket ser ut att behöva jobba tills de är 78, om det ens finns någon pensionsålder då. Mina axlar och rygg skulle inte klara det.

Nackdelen är att det sliter på kroppen.

– Många arbetsmoment blir rätt monotona. Facket jobbar med detta men det är svårt att ändra. Nyligen bytte vi elkontakter i lägenheter. Det blir samma arbetsställning i 500 lägenheter. Det är inte bra.

– Pensionsåldern höjs. Nu ska jag arbeta tills jag är 68 år, om jag inte tar förtidspension. De som är lite yngre än jag kommer att behöva arbeta till de är 71. Och de nya i yrket ser ut att behöva jobba tills de är 78, om det ens finns någon pensionsålder då. Mina axlar och rygg skulle inte klara det.