Jobb på hög nivå när den nya tågdepån tar form
Elektrikerna på den nya tågdepån i Hässleholm arbetar på hög nivå. Takhöjden i de nybyggda verkstadslokalerna är tolv meter. Kabeldragning från bomlift ställer stora krav på säkerheten.
Det största problemet med en så här stor arbetsplats är att vi arbetar på så många olika ställen samtidigt, säger Ronny Vestergård, ledande montör.
– Det är inte varje dag man får vara med och bygga en tågdepå, säger Stefan Andersson, huvudprojektledare och teknisk installationssamordnare på Eitech som har 15 egna elektriker på plats.
Eitech har i sin tur anlitat tre underentreprenörer: AB Elinstallationer från Bromölla, Elsta AB från Polen och bemanningsföretaget Ikett.
Allt som allt arbetar 35 elektriker på den nya serviceanläggningen.
Tågdepån som byggs i Kärråkra norr om Hässleholm, ska bli Sveriges modernaste och vara klar 2020. Då kommer den att underhålla samtliga 111 Öresundståg och tågen från Skånetrafiken.
Beställare är Region Skåne. NCC är generalentreprenör för husbyggnationerna.
Projektet är uppdelat i olika entreprenader. Skanska har gjort förberedande arbeten. PK-Road har markentreprenaden och Strukton järnvägsentreprenaden.
Dessutom har Region Skåne ett samfinansieringsprojekt tillsammans med Trafikverket för sträckan söder om depån in mot bangården.
Det går åt mycket tid till möten. För min del kan ibland bli 25 timmar i veckan.
Öresundstågens underhåll sköts för närvarande i Danmark, men kommer att flyttas över till den nya depån i utanför Hässleholm när den blir färdig.
Anläggningen ger runt 150 nya jobb i Skåne och har en produktionskostnad på 1,5 miljarder kronor. Totalt kommer det att finnas plats för 35 tågset.
Den nya tågdepån består av fem byggnader: verkstad, kontor, städbyggnad, hjulsvarv, kombihall samt en mottagningsstation och en städplattform. Allt som allt blir det 26 500 kvadratmeter golvyta samt ca 10 kilometer järnvägsspår och 41 växlar.
Eitech var med redan vid byggstarten i februari 2018.
– Några tekniska konstigheter är det inte fråga om. Det är kabeldragning för belysning och kraft, men en del specialinstallationer blir det förstås till tvättaggregat, svarvar och lyftbockar. Vi kommer att ha arbete här fram till januari 2020, säger Stefan Andersson.
– Egentligen är det väl inte så mycket som skiljer det här från en större byggarbetsplats. Men det handlar om väldigt stora kvantiteter arbetsmaterial. Det är viktigt att vi planerar och ligger på så vi får fram det vi behöver i tid. Det går åt mycket tid till möten. För min del kan ibland bli 25 timmar i veckan, fortsätter Stefan.
När vi kom hit i februari 2018 fick vi börja med att arbeta i 15 minusgrader med att dra högspänningskabel.
Potentialutjämningen är omfattande på tågdepån. Att kontaktledningarna dras in i byggnaderna medför att betydligt mer måste utjämnas i förhållande till ett vanligt byggprojekt.
Eftersom det är två helt olika spänningar i samma byggnad är utförandet specifikt, då potentialutjämningen för respektive systemspänning måste hållas åtskilda.
Från och med den 31 januari 2020 kommer NCC att lämna över sin del av projektet till Region Skåne. Man räknar med att servicen kan komma igång under våren och till hösten samma år är det meningen att anläggningen ska vara i full drift.
Mikael Glans är produktionsledare och ledande montör. Han har varit med från start.
– När vi kom hit i februari 2018 fick vi börja med att arbeta i 15 minusgrader med att dra högspänningskabel. Det är fräckt att se anläggningen växa fram bit för bit. Det här är den största arbetsplats jag varit på, berättar han.
Nu när byggnaderna i det närmaste står klara är det inomhusarbete som gäller. Men på ovanligt hög nivå. Takhöjden ligger på cirka tolv meter. Då är det nödvändigt att jobba från lift.
Men även en bomlift har sin begränsning i räckvidd. När Jonas Persson ska fästa kablarna i kabelstegen får han sträcka sig ut från korgen i en obekväm ställning trots att liftarmen är maximalt utskjuten.
Vi elektriker är rätt gnälliga av oss. Det har gett resultat.
För att han inte ska riskera att falla ur liftkorgen är det krav på att han ska vara fastspänd med en fallskyddssele.
– Jag har jobbat i liftkorgen i tre månader i sträck. Det här är inte den optimala arbetsställningen precis, säger Jonas Persson irriterat och ställer en fråga till sin arbetsledare Ronny Vestergård:
– Kan du hitta en bräda eller frigolitbit till mej som jag kan lägga under så jag når bättre?
Ronny ser sig omkring, men kan inte hitta något användbart.
– Tyvärr. De har varit här och städat nyligen så det finns ingenting kvar, svarar han.
För att orka med att arbeta i obekväma ställningar brukar Jonas ta korta pauser för att vila upp armarna emellanåt. Det underlättar.
– Jag var hissmontör tidigare och var lite rädd för att det skulle bli problem med att arbeta med armarna över axelhöjd som elektriker. Men det har faktiskt gått bättre än jag trodde, säger han.
Städningen har resulterat i att luften blivit bättre, menar Ronny Vestergård.
– Vi hade problem med byggdamm för en tid sedan när byggnadsarbetarna borrade och slipade betongen. Då var det väldigt dammigt här. Men vi elektriker är rätt gnälliga av oss. Det har gett resultat, konstaterar Ronny med ett leende. För några veckor sedan anlitades Farmartjänst för storstädning. Det ledde till en bättre arbetsmiljö.
I den stora tvätthallen håller Jonathan Persson på att montera en belysningsskena från en annan lift. Belysningen är IP 65 klassad.
Den är helt inkapslad och vattentät för att det inte ska tränga in någon fukt i den när tågen sedan ska tvättas.
Men allt elarbete sker inte från höga höjder. I spårgravarna håller elektrikerna på att installera belysning och eluttag. Det arbetet utförs av 18 elektriker från den polska firman Elsta AB.
Männen har lite svårt att får grepp om hur mycket jag klarar av. Ibland tror de att jag är svagare än jag i själva verket är.
My Olsson på bemanningsföretaget Ikett ska sätta upp ett nödstoppsskåp på en vägg i verkstadshallen, men hittar inte några verktyg.
– När man är serviceelektriker har man sina egna verktyg som man ansvarar för. Här har vi verktygen tillsammans och det ställer till med en del problem ibland, säger hon en aning irriterat när hon letar efter en mutterknackare.
Hon har varit elektriker i sex år och är den enda kvinnliga elektrikern i projektet.
– Det trivs jag med. När man arbetar på en manlig arbetsplats blir det inget skitsnack. Karlar är rakt på sak, säger hon uppskattande.
-Men…en del nackdelar finns det kanske, tillägger hon. Männen har lite svårt att får grepp om hur mycket jag klarar av. Ibland tror de att jag är svagare än jag i själva verket är och vill hjälpa mej med allt möjligt.
– Och ibland tror de att jag kan lyfta en kabeltrumma som väger 50 kg. Men när jag förklarar för dem att jag själv bara väger 47, så brukar de inse att de har överskattat min styrka en aning, säger hon med ett skratt.
MER LÄSNING:
