Helikopterpilot Jonas Högberg och Gävle energis Micael Lennartsson flyger över Gävle energis luftnät. Det är en resa de gör varje år för att besikta ledningsnätet.

  • Helikopterpilot Jonas Högberg och Gävle energis Micael Lennartsson flyger över Gävle energis luftnät. Det är en resa de gör varje år för att besikta ledningsnätet. Foto: Britt Mattsson

  • Micael Lennartsson är luftledningsbesiktningsman. En yrkestitel som snart kan vara ett minne blott. Drönarteknologin ser ut att ta över. Foto: Britt Mattsson

  • Helikopterpilot Jonas Högberg och Gävle energis Micael Lennartsson flyger över Gävle energis luftnät. Det är en resa de gör varje år för att besikta ledningsnätet. Foto: Britt Mattsson

  • Foto: Britt Mattsson

  • Helikopterpilot Jonas Högberg och Gävle energis Micael Lennartsson flyger över Gävle energis luftnät. Det är en resa de gör varje år för att besikta ledningsnätet. Foto: Britt Mattsson

  • Jonas Högberg är pilot vid Kallax flyg. Foto: Britt Mattsson

  • Foto: Britt Mattsson

  • Foto: Britt Mattsson

Det är en onsdagsförmiddag i slutet av mars. Den röda helikoptern hovrar ovanför Gävle energis elnät. I helikoptern sitter Micael Lennartsson, luftledningsbesiktningsman, tillsammans med helikopterpiloten Jonas Högberg från Kallax flyg.

– Det ser väldigt bra ut. Gävle energi har ett luftnät i gott skick, konstaterar Micael Lennartsson.

Varje vår synas det svenska elnätet från luften. Det är ett enkelt sätt att se skador på elnätet. Hos Gävle energi är det endast Micael Lennartsson som är utbildad luftledningsbesiktningsman.

Att lära upp någon ytterligare är inte aktuellt. Allt fler av Gävle energis luftledningar grävs ned, dessutom ser det ut som att drönarteknologin snart kan komma att ersätta helikopterflygningarna. Så titeln luftledningsbesiktningsman kan om några år vara ett minne blott.

LÄS ÄVEN: Sveriges effektreserv: När Karlshamnsverket behövs får inget gå fel

Att besiktningen sker just på våren har med sikten att göra. Innan träden återfått sin växtlighet, och den tid på året då dimma och regn inte är lika förekommande som under höstperioden.

För sikten är viktig, dels för besiktningens skull, det är svårt att se eventuella skador vid dålig sikt – men även för personsäkerheten. Vid dimma eller regn ställs flygningarna in. Något som Micael Lennartsson varit med om otaliga gånger.

– Denna del av jobbet är svår att planera. Minsta lilla grej kan ställa in det, som regn eller dimma. Och vädret kan vända fort.

När helikoptern är fulltankad har den 325 kilo bränsle, då är den tung och svårmanövrerad. Ju längre flygningen pågår, desto lättare är den att manövrera.

Helikopterförarna kommer från Kallax flyg, det bolag som flyger åt hela den norra delen av Sveriges elnätsbolag. Det är alltså piloter vana vid just den här typen av arbetsuppgifter.

– Jag har inte varit med om några tillbud alls under mina nio år, säger Micael Lennartsson.

LÄS ÄVEN: Många installationer inför att Sälens flygplats ska tas i drift

För att bli luftbesiktningsman krävs en elutbildning. Micael Lennartsson började jobba som linjemontör på Gävle energi 2005. Därefter har han fått allt mer ansvar och är i dag förutom luftledningsbesiktningsman även arbetsledare.

– När jag började med luftbesiktningar, runt 2010, tog en besiktning drygt två dagar. I dag går det att fixa på en dag, om man jobbar över, berättar han.

Anledningen är alltså att Gävle energi får allt färre luftledningar, fler och fler grävs ned. Man passar på när fiber dras, då väljer bolaget att även lägga med elledningarna.

I dag har Gävle energi ungefär 25 mil luftledning. Under flygningen flyger helikoptern så nära elledningarna det går, ungefär 15 – 20 meter över.

Micael Lennartsson följer ledningarna noga från luften och när han upptäcker skador och fel så antecknar han det i det protokoll han har i den dator han har med sig under flygningen.

Under just denna flygning upptäckte han ett tiotal mindre fel. Sådant som trasiga krokar, eller trasigt porslin.

Efter flygningen renskriver Micael protokollet och lägger in det i Gävle energis databas. Sedan skapas arbetsordrar utifrån protokollet

Men elnätet besiktas även från marken. Vart åttonde år ska hela elnätet ha markbesiktats.

– Då kan vi upptäcka sådant som röta i stolparna, berättar Micael Lennartsson.

Extrabesiktningar sker efter större stormar. Då används ofta helikopter eftersom det ger en god överblick över nätet.

– Då kontrollerar vi särskilt de plastbelagda ledningarna, för det kan ligga träd över dem, trots att strömmen inte har gått.

LÄS ÄVEN: De räddar strömmen åt hundratals kunder

Det är inte bara i det egna bolagets område som Micael Lennartsson verkar.

Vid större stormar bistår han även andra elnätsbolag. Till exempel hjälpte han till i Uppland efter stormen Alfrida härjningar under den senaste nyårshelgen.

Ett annat exempel han nämner är Ånge 2013, då stormen Ivar ställde till stor skada på elnätet.

– Då hjälpte jag till att återuppbygga upp deras luftledningsnät. Och det är bolag med jättelånga ledningar. Vi har inga nät att tala om jämfört med dem.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar:

5 § Särskilda kontroller ska utföras beträffande följande anläggningar med följande intervall:

  • Luftledningar för högspänning högst ett år,
  • Ställverk för högspänning i det fria högst ett år,
  • Luftledningar för lågspänning högst åtta år,
  • Kontaktledningsanläggningar med luftledning, rälskarvar och rälförbindningar, jordförbindningar, strömskeneanläggningar och anordningar för återgångsström högst ett år.

7 § Kontrollerna ska utföras av en person med yrkesvana och som är väl förtrogen med de anläggningar som avses och med de föreskrifter som gäller för anläggningarna.