• Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

  • Foto: Jonas Gustafsson

2019-04-22

Under årets driftsäsong var Karlshamnsverket i produktion under mindre än ett dygn. Det var den 24 januari i år. Resten av tiden arbetar de anställda på verket med att säkerställa att utrustning är i bästa möjliga skick. När verket väl behövs får inget gå fel.

– Vid vissa tidpunkter är nätet så hårt belastat så att om något händer så kommer nätet att trilla, och då måste vi leverera direkt. Vi är den här brandkårsstyrkan om det händer något, säger Sven-Ingvar Pettersson, elektriker vid Uniper på Karlshamnsverket.

Karlshamnsverket ingår i Sveriges effektreserv. Det innebär att verket enligt lag ska producera el vid de tillfällen då resten av elproducenterna inte räcker till.

Svenska kraftnät handlar upp tjänsten som innebär att Karlshamnsverket ligger i beredskap under vintersäsongen, mellan 16 november till och med 15 mars varje år. Övrig tid är Karlshamnsverket ett reservkraftverk som säljer sin el på den öppna marknaden.

Karlshamnsverket är ett oljekraftverk, något som är mycket kostsamt att starta upp. Därför är de främsta arbetsuppgifterna för de anställda på verket att inspektera och vid behov laga de instrument och objekt som finns i verket. Allt för att verket ska vara i tiptop när det väl behövs.

LÄS ÄVEN: De räddar strömmen åt hundratals kunder

När Elektrikern besöker Karlshamnsverket pågår besiktning av en av verkets 18 högtrycksförvärmare. Det är jättelika metallkoner som används för att värma matarvatten till pannan. Högtrycksförvärmarna inspekteras enligt schema vart åttonde år.

Men det är bara några av alla de tusentals objekt som finns i verket. De anställda lider alltså inte brist på arbetsuppgifter. Ändå är det speciellt när sms:en kommer om att verket ställts i beredskap, och kanske produktion.

– Alla blir riktigt taggade, oavsett om man har jobbat natt, säger elektriker Mattias Kheller.

Det som hände 24 januari var att kärnkraftverket Oskarshamn 3 var tvungen att gå ned i produktion, något som riskerade elbrist i landet. Svenska kraftnät bad då Karlshamnsverket att höja beredskapen.

Till slut var beskedet att det trots allt inte behövdes någon reservproduktion, men då verket redan var varmt så kunde Karlshamnsverket sälja el på marknaden.

– I ett normalt läge är det för dyrt att köra kraftverket, det kostar att värma upp anläggningen. I vanliga fall blir vårt pris som vi kan erbjuda med kall anläggning mycket högre, men nu hade vi en varm anläggning, så vårt pris var konkurrensmässigt. Därför kunde vi sälja, förklarar Helena Waubert de Puiseau, kommunikationsansvarig på Uniper.

LÄS ÄVEN: Svenska Kraftnäts insatsstyrka är på plats

Även under sommaren 2018 höjdes beredskapen i verket. Anledningen var den heta sommaren. Skogsbränderna härjade i området där elnätet går för att transportera el från de norrländska älvarna ned till södra Sverige, vilket ledde till att Svenska kraftnät fick stänga ned ledningar i det redan mycket trånga området.

Samtidigt stängde kärnkraftverket Ringhals ned en av sina reaktorer på grund av att kylvattnet var för varmt.

Svenska kraftnät bad då Karlshamnsverket att gå upp i högsta beredskap. Någon produktion blev det aldrig den gången, men för de anställda var det ett extra adrenalinpåslag. Något som ingen vi träffar verkar ha något emot.

Karlshamnsverket byggdes i slutet av 1960-talet och var då toppmodernt. De flesta maskiner fungerar fortfarande som de ska, men det som kallas för block 1 stängdes för några år sedan på grund av miljökrav.

Karlshamnsverket är ett oljeeldat verk, och när de hårdare kraven på kväveoxidutsläpp klubbades krävdes att verket investerade i en ny katalysator och ett nytt styrsystem för att kunna bruka block 1. Något som blir för kostsamt.

– Vi har förmågan att elda förnybar olja från skogsavfall. Det skulle fungera, vi har på eget initiativ testat. I dag finns det dock ingen efterfrågan på förnybar reservkraft, säger Helena Waubert de Puiseau.

LÄS ÄVEN: Elbrist i Sverige kan kosta 150 miljarder årligen

Karlshamnsverket var dåvarande Sydkrafts reservkraftverk. Allt fungerade som det var tänkt fram till avregleringen av elmarknaden 1996. Då tappade kraftbolagen det geografiska ansvaret och bolagen sålde sin el på den öppna marknaden istället.

Konkurrenssituationen ledde till att Sydkraft inte ville ta kostnaden för ett reservkraftverk som inte var i daglig produktion, utan att få någon ersättning för det.

– Vi var nära att stänga kraftverket 1999. Men efter flera månaders osäkerhet skrevs till slut ett avtal med Svenska kraftnät om att hålla block 3 i beredskap. Ett arbete med att skapa ett system för reservkraft påbörjades, och så småningom kom lagen om effektreserv till, säger Helena Waubert de Puiseau.

Effektreservslagen säger att Svenska kraftnät ska handla upp reservkraft, och det är alltså Karlshamnsverket som, i vanlig ordning, vunnit den upphandlingen. Det gällande avtalet löper ut 2021.

När den svenska elmarknaden fungerar som den ska produceras ingen el här. Men, när det blir brist är det Karlshamnsverket vi förlitar oss på.

– Vi som jobbar här tycker det är jätteroligt när vi kör, men det är ett tecken på att elsystemet inte är i balans, säger Helena Waubert de Puiseau.

1999 var antalet anställda på Karlshamnsverket en bit över 100. I dag arbetar totalt drygt 50 medarbetare på Karlshamnsverket, varav dryga 20-talet går under Elektrikerförbundets avtal. Fem skiftlag bemannar verket dygnet runt.

I kontrollrummet sitter Johan Kylli och Håkan Johansson och överblickar fabriken via skärmar. Just nu pågår revision. Håkan Johansson talar i hörsnäcka med Mattias Kheller som befinner sig ute i verket.

Den senare simulerar olika instrument och Håkan kontrollerar att rätt svar når kontrollrummet.

– Där har du 20, säger Mattias Kheller i sin snäcka, adresserat till Håkan Johansson i kontrollrummet.

Mattias Kheller står vid en vägg av transmittrar som säkerställer att det är rätt tryck i systemet.

– Vi kollar så att allt lirar med varandra, förklarar Mattias Kheller och fortsätter:

– Vi hade ett problem precis just nu. När trycket faller så ska en reservpump starta, och startar inte den så ska nödpumpen starta. Men den startade inte. Så där har vi något vi måste följa upp för att se vad det är som inte lirar som det ska.

LÄS ÄVEN: Sprillans nytt vattenkraftverk i Tännfallet

Mattias Kheller har varit anställd av Karlshamnsverket sedan 2007. Men då hade han redan lång erfarenhet av arbetet på verket.

Han, precis som flera av hans arbetskamrater, arbetade på en lokal installationsfirma och var i omgångar inhyrd till verket. Mattias fick flera gånger frågan om han ville gå från installationsfirman och arbeta på verket permanent. De första gångerna tackade han nej.

– Jag ville inte vara på samma ställe, utan istället se olika platser. Men den tredje gången de frågade tackade jag ja. Det kändes tryggt att veta vad man skulle göra dagen efter.

Hur är det att jobba på ett ställe som inte går i produktion mer än någon gång per år?

– Speciellt såklart. Samtidigt måste man se till att allt fungerar när det verkligen ska och det är enklare att komma åt objekten när de inte är igång. Och när vi väl kör är det bara positivt, alla blir riktigt taggade.


Fakta

Karlshamnsverket ägs av Uniper, och ingår i den svenska effektreserven.

Det finns två sätt att bidra till effektreserven. Antingen kan elproducenter med reservkraftanläggningar, som Karlshamnsverket, erbjuda sig att producera el, eller så kan stora elanvändare, som industrier, tillfälligt erbjuda sig att dra ner sin förbrukning, så kallad förbrukningsreduktion.

Effektreservlagen säger att 25 procent av effektreserven ska vara förbrukningsreduktion.

Karlshamnsverket har avtalet om reservkraftsproduktion, ett avtal som gäller till och med vintern 2020-2021.

Egentligen har Sverige ett överskott av elproduktion. Tio till femton procent av all elproduktion exporteras till länder i närområdet som Tyskland, Danmark, Finland och Baltikum.

Men fortfarande gäller att i varje enskild stund måste det finnas tillräckligt med el för att elnätet ska fungera. Därför krävs ett reservkraftverk som har kapacitet att leverera el med kort varsel.


Text: Anna Norling
anna.norling@lomediehus.se

Foto: Jonas Gustafsson

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter
Ett stapeldiagram med en uppåtgående pil, framför en bild på en byggarbetsplats

Konkurserna bland byggföretagen ökar

Samtidigt som konkurserna minskar på det stora hela ökar de bland företag i byggbranschen. Detta enligt en ny rapport från Statistiska centralbyrån (SCB), skriver Byggnadsarbetaren.  Förra året i juli försattes 617 svenska företag i konkurs. I år är siffran under samma månad 514. Konkurserna har alltså minskat med 17 procent på det stora hela.
En tecknad bild av en inbrottstjuv, och ett foto av den container tjuvarna i texten bröt sig in i

Tjuvarna fångades – i samma container de brutit sig in i

Tjuvarnas stöldexpedition fick ett snopet slut när de blev påkomna och inlåsta i samma container de själva brutit sig in i. De två männen sitter nu häktade i väntan på utredningen, skriver Byggnadsarbetaren.

Företag får böta 400 000 kronor för uteblivet fallskydd

Den anställde arbetade på tre meters höjd utan fallskydd. Nu döms Peab Anläggning AB att betala 400 000 kronor i sanktionsavgift, skriver Byggnadsarbetaren. När Arbetsmiljöverket i början av juni utförde en inspektion på bygget Solbacken Etapp 1 i Tandådalen upptäckte man allvarliga brister i säkerheten.

Glad sommar, önskar redaktionen!

Och med detta tar Elektrikern ett litet sommaruppehåll på några veckor. Vi hoppas att ni alla får en riktigt solig och fin semester.

Armatur och kabelskydd tog hem priset

NY TEKNIK Ett kabelskydd med en serie genomtänkta tillbehör och en designarmatur för parker och gångstråk. Det blev vinnarna vid Elfack Design Award. Lite chockartat faktiskt, men fantastiskt roligt för mig som gjort den här resan från idé till färdig produkt.

Intellivent Sky: Fläkt med inbyggd näsa

NY TEKNIK Världsunik fläkt med inbyggd doftsensor. Så lanseras Intellivent Sky, en badrumsfläkt med en rad sensorer, däribland inbyggd näsa som reagerar på starka dofter. Det är svenska Fresh som utvecklat sin kändaste fläktmodell med en, vad de själva kallar, unik luktsensor som ökar varvtalet vid odör för att hålla luften fräsch.

Palestinier går över gränsen för jobben

Det är snart Ramadan och Nablus elektriker är i färd med att smycka Gamla stan. Mustafa Qanadilo och Najeh Ratrout installerar ljusslingor över det lilla torget. De arbetar för Nedco, det offentligt ägda elbolaget på norra Västbanken.

Ny sensorteknik kan känna av mikrorörelser

NY TEKNIK Närvarodetektering av helt stilla person, dessutom kryddat med ytterligare sex sensorvärden. Steinel har tagit närvarodetektering ett steg till med sin serie True Presence.

Exxact och Renova: Nu är det utanpå som är inne

NY TEKNIK Utanpåliggande är på väg att bli trendigt och kommer starkt. Det tror i alla fall Schneider som nu utökar ett par av sina större apparatserier till utanpåliggande utförande. Njaee jag undrar om det stämmer med verkligheten. Så funderade Erik Nyholm, elektriker på APPTEK Teknikapplikationer med kontor i Vikbolandet strax utanför Norrköping.

Efterlysning: Känner du igen någon på bilden?

EFTERLYSNING! Redaktionen har fått en bild från bygget av Globen center 1988-89, och nu behöver vi din hjälp. Känner du igen någon på bilden? Kanske är du själv med? I så fall, hör av dig! Globen bildar bakgrund på denna bild som togs med självutlösare av Thomas Robarth, som ligger längst fram i röda byxor.

”De gånger jag egentligen skäms som svensk är när den kristna högern öppnar sin mun”

DEBATT ”Jag fylls av stolthet när människor flyr hit och inte som för lite mer än hundra år sedan flydde härifrån”, skriver Nille Thorsell. Jag skäms nästan aldrig över att vara svensk. Visst har vi fel och brister i detta land men vi rättar nästan alltid till dessa.

Avtal med utländska företag – ett träget arbete för lika villkor

Det kommer fler och fler utländska företag till Sverige för att utföra projekt vunna i olika upphandlingar. Det är en utmaning för facken. För att upprätthålla svenska löner och villkor arbetar Elektrikerförbundet aktivt med frågan. I dagsläget har förbundet ett 50-tal kollektivavtal med utländska företag.

Man klämdes ihjäl i arbetsplatsolycka i Kungsbacka

En man avled förra veckan i Kungsbacka efter att ha blivit klämd mellan en lastbil och en trumma. En polisutredning om arbetsplatsolycka har inletts, skriver TT via Arbetet. Det var vid 12-tiden den 26 juni som olyckan inträffade i Kungsbacka, i anslutning till kommunens ishall.

Gemensamt kvinnonätverk: De vill vara med och påverka

Ida Lindgren-Hawée säger så här om att hon är aktiv i facket: Varför ska jag pröjsa för något om jag inte är med och gör min röst hörd? Hon var en av kvinnorna som träffades när Målareförbundet och Elektrikerförbundet höll en gemensam nätverksträff i Solna. På träffen i verksamhetskrets 1 lärde sig kvinnorna mer om vad facket är.

”Senaste ackordet gav mer än 250 kronor”

– Jag såg möjligheten att tjäna mer pengar med ackord. Mattias Holmberg jobbar på Henningssons el i Falun. Under tolv år har han jobbat på ackord och varit ackordsansvarig på byggen. – Det är inte speciellt svårt. Nyligen tog han steget vidare och blev klubbordförande. Under flera år har det varit ett stort hål i centrala Falun.