Här kan ett felaktigt bryt vara livsavgörande
I Alingsås arbetar tio elektriker från Bravida med att leda om och dra ny el i ortens lasarett. Det är inte ett helt okomplicerat arbete. Att arbeta med el på ett sjukhus skiljer sig en del från att arbeta på ett vanligt bygge.
– Absolut. Vi snackar ju system som är livsuppehållande, säger Jonas Cedgard, ledande montör för Bravidas elektriker på Alingsås lasarett.
Bravidas elektriker har varit på bygget i två och ett halvt år, och de ska vara kvar åtminstone i två år till innan bygget är riktigt klart.
– Utmaningen är att vi inte ska störa verksamheten, för den pågår ju hela tiden, säger Jonas Cedgard.
Hur hanterar ni det?
– Om vi ska riva en del så måste vi säkerställa att vi inte bryter några system som matar byggnadsdelar som inte berörs av ombyggnaden. Vi måste vara väldigt försiktiga när vi river något, vi måste verkligen följa upp allt.
Jonas Cedgard berättar att de svåraste uppgifterna är planering och omläggningar av driftsatta system med u-kraft, samt det medicintekniska systemet som sköter larm och olika övervakningar. Det handlar om sjukhusutrustning som absolut inte får bli strömlöst.
– Så det är extremplanering när vi jobbar med de systemen, förklarar han.
När sådana arbetsmoment ska göras sker planeringen i månader innan själva brytet av elen ska ske.
– Och det kan avbrytas så här snabbt, säger Jonas Cedgard, och knäpper med fingrarna.
När arbetslaget skulle stänga av strömmen till några av lasarettets magnetkameror var sjukvården i hela Västra Götaland i beredskap.
– Skulle det hända något stort i Alingsås så hade man fått skicka dem till andra sjukhus, för man visste att här skulle det bara finnas en kamera. Vi förberedde i veckor innan, sedan gick brytet på två timmar.
Vi går runt i lasarettet. I delar där verksamheten pågår för fullt, där vårdpersonal vistas och där patienter vårdas, och i delar där endast byggarbetare är verksamma.
Att bygga om ett existerande sjukhus tar tid. Det krävs noggrann planering och en hel del provisoriska delar. Ett par dagar innan tidningens besök har intensivvårdsavdelningen flyttat till en ny provisorisk avdelning.
– Det är för att vi ska renovera hela den här våningen, förklarar Jonas Cedgard, och visar runt med armen.
Arbetet med att bygga den provisoriska avdelningen tog flera månader, men den är som sagt provisorisk.
Avdelningen planeras att rivas om ett och ett halvt år. Då ska intensivvårdsavdelningen flytta tillbaka till de gamla, men då renoverade lokalerna, samt ta ytterligare en del i anspråk.
– Och Iva-verksamheten måste ju fungera under hela byggtiden, förklarar Jonas Cedgard.
Samtidigt krävs att personal och patienter ska kunna ta sig från intensivvårdsavdelningen till operationsavdelningen, vilket innebär att det måste finnas tillträde för dem genom byggarbetsplatsen.
Vi möter personal och patienter som tar just denna väg.
– Den här gången får vi aldrig blockera, samtidigt som vi ska bygga om här. Vi ska sätta upp brandlarm, belysning, wifi, dörrautomatik, så att de alltid kan smyga runt oss här, samtidigt som vi jobbar.
Vi går ned ett par trappor, där arbetar Glenn Johansson och Thomas Andersson i det som ska bli lasarettets entré.
– Vi fick precis lite tråkiga besked, säger Glenn Johansson.
Det har uppstått svårigheter med brandlarmsinstallationen på grund av en sen revidering av ritningarna.
– Vi ska vara klara med detta om två veckor, men det blir svårt. Det är väldigt komplext, fortsätter Glenn Johansson.
Brandlarmsinstallationerna tas på stort allvar på lasarettbygget i Alingsås. Även byggområdet skyddas med brandlarm. En brand skulle kunna få ödesdigra konsekvenser på en plats där patienter inte själva klarar av att evakuera sig.
Glenn Johansson säger att det är mycket att tänka på när man arbetar på ett sjukhus.
– Man har ju tredje man att tänka på, de går alltid före. Om vi ska åka hiss och det kommer en patient så går ju de före. Då får vi avvakta. Så det är lite omständigt.
Samtidigt lovordar elektrikerna från Bravida personalen på lasarettet.
– De anställda har varit väldigt toleranta, när vi borrar i betong till exempel, säger Thomas Andersson.
– Att de inte har reagerat mer är ju fantastiskt, tillägger Glenn Johansson.
För någon månad sedan satte elektrikerna upp ett tyst larm med blixtljus för personalen att använda om de får problem att söva patienter på grund av byggarbetet.
– Om de har bekymmer att få dem lugna, och det bilas och brötas, så trycker de på en liten knapp. Vi ser blixtljusen, och stannar då av verksamheten under en tiominutersperiod, berättar Jonas Cedgard.
– Han som stod och slipade golvet hade inte fått informationen om blixtljuset så han fattade inte vad det var, ”fan vad det blinkar här. Kan inte nån släcka den”, säger Glenn Johansson och skrattar.
Thomas Andersson och Glenn Johansson berättar att de under arbetets gång dyker på en massa kablar, kablar som de inte vet om de används eller inte.
– Det är väldigt mycket system som ligger kvar, som man inte har brytt sig om att riva tidigare, förklarar Jonas Cedgard.
De äldsta kablarna är från 1940-talet, men sjukhuset är byggt tidigare än så. Bland annat har elektrikerna funnit ett system med snabbtelefoner där personalen bara dragit ur kontakten, men där systemet inte rivits ut.
– Vi får ju utreda de kablar vi finner som vi inte vet var de tar vägen. Så kan vi upptäcka att de går till system som inte används längre, och det kan man ha lagt en hel del timmar på, säger Glenn Johansson.
– Hade det inte varit sjukhusmiljö hade vi kanske klippt mer av svagströmssystemen, men nu är vi är lite rädda för konsekvenserna, säger Jonas Cedgard och tillägger att när det gäller starkströmskablage är elektrikerna på plats väldigt försiktiga med tanke på risken för strömgenomgång.
– Vi hade till och med Göteborg energi på plats som sköt av en 240 kvadrats kabel som vi var osäkra på om den var i drift. Det visade sig sedan att den inte var i drift. Men vi kunde ju inte vara säkra.
(Fler bilder finns längre ned)
Tre olika kraftslag
I sjukhuset används tre olika kraftslag: K-kraft till sådant som sänglampor där det inte spelar någon roll om det blir strömlöst, F-kraft som går på diesel, och U-kraft som aldrig får brytas.
Om till- och ombyggnaden av Alingsås lasarett
- Syftet med om- och nybyggnationen av Alingsås lasarett är att uppgradera och modernisera lasarettet. Fyrbäddsrum ska bli en- och tvåbäddsrum. Därutöver ska sjukhuset bland annat få nya vårdavdelningar, lokaler för administration, ny entré, apotek och café. Totalt 3 stycken huskroppar berörs.
- I genomsnitt arbetar 60-80 byggarbetare, varav tio elektriker, på bygget samtidigt.
- Markarbetet påbörjades under maj 2016. Om- och tillbyggnationen planeras stå klar år 2020. Ett av målen är att halvera energiförbrukningen fram till och med 2030.
- Projektet består av tillbyggnad på 2 befintliga byggnader samt totalrenovering/ombyggnad av dessa två befintliga byggnader. Projektet omfattar 8 000 kvadratmeter nybyggnad och 13 000 kvadratmeter ombyggnad.