• Tomas Karlsson i sitt eget containerkontor på bygget. Foto: Leif Gobel

  • Tomas Karlsson kollar igenom ritningarna inne i kontorsmodulen. Foto: Leif Gobel

  • Falköpings kommun bygger hyreslägenheter för olika behov i centrala stan. Foto: Leif Gobel

  • Till vänster Morgan Andersson, ombudsman Region Väst och Tomas Karlsson, Bravida Skövde. Foto: Leif Gobel

2016-01-08

reportage

Thomas Karlsson, 58 år, är ledande montör på Bravida Skövde och har arbetat på ackord sedan 80-talet.
Visst, du måste engagera dig lite extra men du får ut så mycket mera. Det är värt det. Varför låta företaget tjäna de pengarna på arbete som du ändå utför. Ackord är bra att använda för både mindre och lagom stora jobb. Det är inte rätt att det passar främst för större byggen, säger Thomas.

 
Ackordssystemet, ATL, är en del av installationsavtalet som slutits mellan Elektrikerna och EIO (Elektriska Installatörsorganisationen). En rättighet i kollektivavtalet att välja att använda för varje medlem. Ackordet har stor betydelse för både lönenivå och löneutveckling för alla elektriker. Arbetsgivarna vill gärna ersätta det med ett företagsstyrt prestationslönesystem.

 

Ett kallt novemberregn strilar över Falköping. Tillsammans med ombudsmannen Morgan Andersson, Region Väst, ska vi träffa Thomas på ett lägenhetsbygge. Kommunala Falköping Hyreslägenheter bygger ett nytt LSS-boende (för personer med funktionsnedsättning) med tolv lägenheter och ett tvåvånings hyreshus med åtta lägenheter. Bravida som har elentreprenaden på närmare 1 000 timmar ska ordna kraft, belysning, brand- och datainstallationer.
Mitt mål är att få ut mer än 200 kronor i timmen. Det ska nog gå bra. Här är inga problem med att mäta från företagets sida. Bra dialog med arbetsledningen underlättar alltid vid ackordsarbeten, säger Thomas.
Bravida i Skövde och Falköping har cirka 20 tal montörer per ort varav runt hälften mäter jobben. Det hölls en ATL-cirkel i våras.
Vi försöker hålla minst 2-3 ATL-cirklar eller utbildningar varje år för de drygt 400 aktiva medlemmarna i Skaraborg, berättar Morgan Andersson.
Vad har då en veteran som Thomas för synpunkter på ackorden.
Den nya fördelningen har fungerat bra för mig men jag vet att andra är missnöjda. Kan väl tycka att vi borde ta bort brytpunkten, den har spelat ut sin roll. Viktigt få fram nyprissättning på till exempel elcentraler, multimediacentraler och LED-installationer som det bara blir mer av.
Snittet på ackorden i Skaraborg ligger på 206 kronor i timmen. Ortsmultiplikatorn på 1,0 gör att vi inte får upp förtjänsten mer, säger Morgan Andersson.

 

Thomas betonar vikten av träffar för ledande montörer.
Det är viktigt med erfarenhetsutbyte, tips och råd från kollegorna. Man lär sig nytt och det är bra att veta hur man har det och jobbar på andra firmor och orter.

Leif Göbel

 

Kortfakta ATL

ATL eller ackordstidlistan togs fram 1989. Alla tider i listan är framförhandlade mellan elarbetsgivarna EIO och Elektrikerna. Som grund har tidsstudier använts. I princip alla anbud som i dag lämnas in använder ATL som beräkning för arbetskostnaden. Utvecklingen av ATL-listan pågår för att fånga upp nya material och arbetsmetoder.

Det är ett prestationslönesystem där du påverkar din egen arbetssituation i större utsträckning via ackordslaget. Och du får rätt betalt för det du faktiskt utför. Ett plus är att firman i regel tjänar bättre.

Vad får du?

Ett lönesystem som uppmuntrar till delaktighet, ansvarstagande och smarta lösningar. Du blir belönad för god planering av arbetet och tidhållningen. Högre lön, både när det gäller timförtjänst, semester och sjuklön. Betalt efter din och arbetskamraternas faktiska arbetsinsats. Bättre arbetsmiljö då du får större möjligheter, genom den egna planeringen, att påverka din och kamraternas arbetsdag. Bättre sammanhållning med arbetskamrater då ni har ett gemensamt mål som ni planerar och arbetar mot.

Vad kan det ge i pengar?

Vi utgår i exemplet från en månadslön på 27 000 kr. Deltar du i ett ackordslag där du får ut 190 kr/timmen blir skillnaden cirka 6 000 kr /månad och runt 75 000 kr på årsbasis. Ligger ditt ackord på 230 kr/tim ger det 13 000 kr mer i månaden och cirka 160 000 kr mer per år jämfört med månadslönen.

Veta mera

sef.se/kollektivavtal/ATL ackord

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Reportage

Dennis tar det med ro

ReportageTio SM-guld som senior och siktet inställt på VM nästa år. Elektrikern Dennis Gustavsson tillhör absoluta sverigeeliten i rodd. Tjusningen? Tja, antagligen att man gillar mjölksyra, ha-ha.   Dennis Gustavsson skrattar och fortsätter att trycka i sig medhavda limpmackor med räkost.
Foto: Tomas Nyberg

36 år sen Henrik svävade mellan liv och död

– Det bara smällde. Jag såg en grön aura. Det enda som var kvar på kroppen var en strumpa och kalsingarna. Det luktade bränt kött. Henrik Söderstad var 23 år när han drabbades av en olycka i ett ställverk på Kvarnsvedens Pappersbruk. I dag är han fortfarande elektriker. På kroppen har han minnena från olyckan. – Jag går inte gärna i solen, konstaterar Henrik.

Jaguaren Juma dödades för OS-jippo

os i brasilienI staden Manaus i brasilianska Amazonas sköts den sällsynta jaguaren Juma till döds efter att ha slitit sig loss under ett OS-jippo under den flera hundra städer långa resa som OS-facklan vandrat. Efter att fyra ampuller med lugnande medel inte lyckats stoppa vilddjuret drog en närvarande soldat sin pistol och sköt Juma till döds.

Våldet bakom OS-kulisserna

os i brasilien  Jag befinner mig i det farligaste landet i världen som inte befinner sig i krig. I Brasilien sker 60 000 dödsfall till följd av våld varje år, och en stor majoritet av dem dör av skottskador från handeldvapen.   Den hissnande kriminaliteten har gjort att många i Brasilien anser att en bra bov är en död bov, och sympatiserar med polisens hårdare tag mot kriminella gäng.

Slaget om Vila Autodromo

os i brasilienMitt i ett av de fina kvarter som vigts åt de olympiska spelen i Rio de Janeiro ligger Vila Autodromo. Det är ett bostadsområde som gjort sig känt som en av de få fredliga favelorna i staden. Vila Autodromo var ett hem för över 600 familjer för ett år sedan. Det består av riktiga hus av tegel och inte alls några skjul men kallas ändå för en kåkstad – Favela.

Elektrikerjobbet blir konst – Jimmy ställer ut på Runöskolan

Det är en del av den här tiden. Hur skitigt kan det va. Det säger Jimmy Rosenholm från Vallentuna. Han jobbar som elektriker. Men han är också konstnär. Han talar om en tavla han målat från ett oacceptabel arbetsmiljö. Under maj och delar av juni har Jimmy haft en utställning på LO-skolan vid Runö i Åkersberga.

Alla är med i Prenad-klubben

nyheter  Elektrikern blev kontaktad av fackklubben. Bakgrunden var att Hallberg & Co i Lund och Bravidaägda Prenad hade slagits samman till Bravida Prenad AB. Ett 40-tal elektriker i vardera firman berördes. Men det innebar också att två fackklubbar skulle bli en. Kom och berätta om oss, hälsade klubben. Vi tog dem på orden och åkte dit.     Programmet var digert.

Alla elektriska ord – härifrån kommer de

reportageOrd är makt. Med ord förändrar vi världen. Men känner vi orden vad pratar vi egentligen om? Vad har elektrisk ström med reumatism att göra och varför är batterier stridslystna? Kort sagt: Det här reportaget handlar om ord och vad orden har att berätta.     Människan, har någon påstått, uppfann orden för att dölja sina tankar för varandra.

Rösta: Elektrisk ordlista – vilket är ditt favoritord?

Elektrisk, elektricitet med flera År 1600 gav den engelske naturvetaren Ordet elektricitet kommer av det grekiska ordet för , çëåêôñïí (elektron) och slutligen från latinets çlectricus (bärnstensliknande). Ordet myntades av britten år vid hans experiment med . Elektrod (ledningspol vid elektrolys) Ordets slutstavelse är hämtad ur grekiskans hodos, väg.

Tar ner sin avsvimmade kollega

REPORTAGEArbetet i stolpar minskar när elledningar grävs ner. Men ibland måste personal upp i stolparna och det kan hända olyckor. Behovet av övning för att vara trygg i en olyckssituation blir viktig. På Falu Energi & Vatten tränar montörerna vartannat år på hur man gör när man ska ta ner en avsvimmad kollega.

De ser till att du kommer fram i underjorden

reportageVarje dag rör sig en kvarts miljon människor i området. Än fler blir det när nya Citybanan blir klar nästa år. Den är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt. I underjorden under Stockholms central byggs inte bara järnvägsräls i tunnlar. Här installeras massor av rulltrappor och hissar. I centrum står personal från bland annat Otis.

Sandra vill ut på storkraftsnätet

reportage I framtiden är jag sugen på högre spänning i storkraftsnätet. Det säger Sandra Rosenqvist, 19-årig tjej från Rättvik, som går sista året på en lärlingsplats i eldistribution på Stjernhööksgymnasiet.     Under några veckor före jul praktiserade Sandra på Falu Energi & Vatten. Det blev ut i verkligheten för att lära sig nya saker.

Korta utdrag ur Svens Facebook-uppdateringar

L

Han vann kampen mot cancern

reportageDet sista Sven gjorde innan han åkte in till sjukhuset var att åka ner till Elfack-mässan i Göteborg under första veckan i maj. Jag förstår inte hur jag tog mig dit ner Göteborg. Jag svettades som en gris. Helgen innan pratade jag med 1177. De trodde jag åkt på en akut njursvikt.   Några dagar innan Elfack hade han deltagit i slutarbetet med Bam-projektet.

De ska vara bäst i världen – men knappast i arbetsrätt

[