• Tomas Karlsson i sitt eget containerkontor på bygget. Foto: Leif Gobel

  • Tomas Karlsson kollar igenom ritningarna inne i kontorsmodulen. Foto: Leif Gobel

  • Falköpings kommun bygger hyreslägenheter för olika behov i centrala stan. Foto: Leif Gobel

  • Till vänster Morgan Andersson, ombudsman Region Väst och Tomas Karlsson, Bravida Skövde. Foto: Leif Gobel

2016-01-08

reportage

Thomas Karlsson, 58 år, är ledande montör på Bravida Skövde och har arbetat på ackord sedan 80-talet.
– Visst, du måste engagera dig lite extra men du får ut så mycket mera. Det är värt det. Varför låta företaget tjäna de pengarna på arbete som du ändå utför. Ackord är bra att använda för både mindre och lagom stora jobb. Det är inte rätt att det passar främst för större byggen, säger Thomas.

 
Ackordssystemet, ATL, är en del av installationsavtalet som slutits mellan Elektrikerna och EIO (Elektriska Installatörsorganisationen). En rättighet i kollektivavtalet att välja att använda för varje medlem. Ackordet har stor betydelse för både lönenivå och löneutveckling för alla elektriker. Arbetsgivarna vill gärna ersätta det med ett företagsstyrt prestationslönesystem.

 

Ett kallt novemberregn strilar över Falköping. Tillsammans med ombudsmannen Morgan Andersson, Region Väst, ska vi träffa Thomas på ett lägenhetsbygge. Kommunala Falköping Hyreslägenheter bygger ett nytt LSS-boende (för personer med funktionsnedsättning) med tolv lägenheter och ett tvåvånings hyreshus med åtta lägenheter. Bravida som har elentreprenaden på närmare 1 000 timmar ska ordna kraft, belysning, brand- och datainstallationer.
– Mitt mål är att få ut mer än 200 kronor i timmen. Det ska nog gå bra. Här är inga problem med att mäta från företagets sida. Bra dialog med arbetsledningen underlättar alltid vid ackordsarbeten, säger Thomas.
Bravida i Skövde och Falköping har cirka 20 tal montörer per ort varav runt hälften mäter jobben. Det hölls en ATL-cirkel i våras.
Vi försöker hålla minst 2-3 ATL-cirklar eller utbildningar varje år för de drygt 400 aktiva medlemmarna i Skaraborg, berättar Morgan Andersson.
Vad har då en veteran som Thomas för synpunkter på ackorden.
– Den nya fördelningen har fungerat bra för mig men jag vet att andra är missnöjda. Kan väl tycka att vi borde ta bort brytpunkten, den har spelat ut sin roll. Viktigt få fram nyprissättning på till exempel elcentraler, multimediacentraler och LED-installationer som det bara blir mer av.
– Snittet på ackorden i Skaraborg ligger på 206 kronor i timmen. Ortsmultiplikatorn på 1,0 gör att vi inte får upp förtjänsten mer, säger Morgan Andersson.

 

Thomas betonar vikten av träffar för ledande montörer.
– Det är viktigt med erfarenhetsutbyte, tips och råd från kollegorna. Man lär sig nytt och det är bra att veta hur man har det och jobbar på andra firmor och orter.

Leif Göbel

 

Kortfakta ATL

ATL eller ackordstidlistan togs fram 1989. Alla tider i listan är framförhandlade mellan elarbetsgivarna EIO och Elektrikerna. Som grund har tidsstudier använts. I princip alla anbud som i dag lämnas in använder ATL som beräkning för arbetskostnaden. Utvecklingen av ATL-listan pågår för att fånga upp nya material och arbetsmetoder.

Det är ett prestationslönesystem där du påverkar din egen arbetssituation i större utsträckning via ackordslaget. Och du får rätt betalt för det du faktiskt utför. Ett plus är att firman i regel tjänar bättre.

Vad får du?

Ett lönesystem som uppmuntrar till delaktighet, ansvarstagande och smarta lösningar. Du blir belönad för god planering av arbetet och tidhållningen. Högre lön, både när det gäller timförtjänst, semester och sjuklön. Betalt efter din och arbetskamraternas faktiska arbetsinsats. Bättre arbetsmiljö då du får större möjligheter, genom den egna planeringen, att påverka din och kamraternas arbetsdag. Bättre sammanhållning med arbetskamrater då ni har ett gemensamt mål som ni planerar och arbetar mot.

Vad kan det ge i pengar?

Vi utgår i exemplet från en månadslön på 27 000 kr. Deltar du i ett ackordslag där du får ut 190 kr/timmen blir skillnaden cirka 6 000 kr /månad och runt 75 000 kr på årsbasis. Ligger ditt ackord på 230 kr/tim ger det 13 000 kr mer i månaden och cirka 160 000 kr mer per år jämfört med månadslönen.

Veta mera

sef.se/kollektivavtal/ATL ackord

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Reportage

Omplacering ett alternativ när arbetet blir för tungt

Att arbeta i ett hantverksyrke och samtidigt vara gravid, det är en kombination många kvinnliga elektriker ställs inför. Om kroppen inte orkar med det vanliga arbetet ska arbetsgivaren om det är möjligt erbjuda andra lättare arbetsuppgifter. Något som fler arbetsgivare bör uppmärksammas på.

”Tjejer måste informeras bättre om elprogrammet”

Ida och Moa från Ulricehamns kommun är 16 år och har just börjat första året på elprogrammet vid Ållebergsgymnasiet i Falköping. Jag är inte rädd för att bli ensam tjej på jobbet, säger Ida och får medhåll av kompisen Moa: Man måste ha lite attityd, säger hon. De vill ha mer info på högstadiet för att locka fler tjejer till utbildningen.

Från fackligt arbete till yrkeslärare – Alla tre halkade in på ett bananskal

Tidigare var de tre fackligt aktiva elektriker. I dag är de lärare på el- och energiprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Vi har nog halkat in på lärarjobbet på ett bananskal alla tre, säger Henric Hagberg.

Ackord på Kvinnebyskolan: ”Längtar till nästa jobb att mäta”

– Ackordet är inget man ska vara rädd för. Marcus ”Glenn” Eriksson är 25 år och mäter sitt första ackordsjobb. -Det här är ett lagom långt jobb att starta med, 1400 timmar. Strax före midsommar började Marcus själv på jobbet vid Kvinnebyskolan i Linköping. En liten skola i utkanten av stan som blivit för liten och nu byggs en stor utbyggnad.

Fyra el-grabbar på väg in i arbetslivet

Hur är det att välja ett gymnasieprogram redan i högstadiet, ett program som i praktiken blir ett yrkesval? Men det är inte alltid som gymnasievalet stämmer senare i livet. För fyra år sedan mötte vi fyra elever på Lugnetgymnasiet i Falun för första gången. Att det blev Viktor, Anders André och Gustav var mest en slump.

Kvinnliga och homosexuella elektriker fryses ut – nu lyfts problemet i filmer

Elektrikerförbundet vill uppmärksamma att människor blir utfrysta på arbetsplatser, i samhället och föreningsliv. I några mycket korta filmer uppmärksammar konstnären Martin Lima de Faria problemen. Elektrikerna har varit med och finansierat filmerna. Det är få tjejer i elektrikeryrket. Av Elektrikerförbundets 25 000 medlemmar är det bara tre procent som är kvinnor.

Domstolen gick på Sandras linje – gav rätt mot försäkringskassan

I våras fick Sandra Rudeberg rätt mot försäkringskassan, som hade nekat henne sjukskrivning efter cancerbehandling. Hjälpen kom av den juristförsäkring som Elektrikerförbundets och Sekos medlemmar har tillgång till. Våren 2015 var tuff för Sandra Rudeberg. Efter en sjukdomsperiod för utbrändhet, fick hon besked om att hon hade bröstcancer.

Percy Kindahl: ”Bästa att jobba som hissmontör”

Det är tio år sen han gick i pension. Men han fortsätter sin aktivitet. På El-ettans årsmöte satt han sekreterare. Percy Kindahl har som så många andra ett rikt liv att berätta om. Han berättar också gärna om arbetarrörelsens historia och gärna om Söder i Stockholm. Vi följde honom en dag. .solidtango-embed#s6l9xk9489c { position:relative; padding-bottom:56.

Fotografen David följde strömmen – sadlade om till elektriker

De mänskliga mötena och problemlösningen finns där fortfarande, men mycket annat är nytt. Efter närmare två decennier som fotojournalist bytte David Bergström bana och utbildade sig till elektriker för att göra skillnad. Det är ingen hemlighet att tidningsbranschen genomgår en kris som drabbar både de som skriver och de som fotograferar.

Dennis tar det med ro

ReportageTio SM-guld som senior och siktet inställt på VM nästa år. Elektrikern Dennis Gustavsson tillhör absoluta sverigeeliten i rodd. Tjusningen? Tja, antagligen att man gillar mjölksyra, ha-ha.   Dennis Gustavsson skrattar och fortsätter att trycka i sig medhavda limpmackor med räkost.
Foto: Tomas Nyberg

36 år sen Henrik svävade mellan liv och död

– Det bara smällde. Jag såg en grön aura. Det enda som var kvar på kroppen var en strumpa och kalsingarna. Det luktade bränt kött. Henrik Söderstad var 23 år när han drabbades av en olycka i ett ställverk på Kvarnsvedens Pappersbruk. I dag är han fortfarande elektriker. På kroppen har han minnena från olyckan. – Jag går inte gärna i solen, konstaterar Henrik.

Jaguaren Juma dödades för OS-jippo

os i brasilienI staden Manaus i brasilianska Amazonas sköts den sällsynta jaguaren Juma till döds efter att ha slitit sig loss under ett OS-jippo under den flera hundra städer långa resa som OS-facklan vandrat. Efter att fyra ampuller med lugnande medel inte lyckats stoppa vilddjuret drog en närvarande soldat sin pistol och sköt Juma till döds.

Våldet bakom OS-kulisserna

os i brasilien  Jag befinner mig i det farligaste landet i världen som inte befinner sig i krig. I Brasilien sker 60 000 dödsfall till följd av våld varje år, och en stor majoritet av dem dör av skottskador från handeldvapen.   Den hissnande kriminaliteten har gjort att många i Brasilien anser att en bra bov är en död bov, och sympatiserar med polisens hårdare tag mot kriminella gäng.

Slaget om Vila Autodromo

os i brasilienMitt i ett av de fina kvarter som vigts åt de olympiska spelen i Rio de Janeiro ligger Vila Autodromo. Det är ett bostadsområde som gjort sig känt som en av de få fredliga favelorna i staden. Vila Autodromo var ett hem för över 600 familjer för ett år sedan. Det består av riktiga hus av tegel och inte alls några skjul men kallas ändå för en kåkstad – Favela.

Elektrikerjobbet blir konst – Jimmy ställer ut på Runöskolan

Det är en del av den här tiden. Hur skitigt kan det va. Det säger Jimmy Rosenholm från Vallentuna. Han jobbar som elektriker. Men han är också konstnär. Han talar om en tavla han målat från ett oacceptabel arbetsmiljö. Under maj och delar av juni har Jimmy haft en utställning på LO-skolan vid Runö i Åkersberga.