• Bild: Tomas Nyberg/Partierna/Montage & edit: Chris Smedbakken

2018-09-04

Söndagen den 9 september är det val i Sverige. Elektrikern har bett läsarna ställa frågor till de åtta riksdagspartierna. Partierna svarar här på frågor om bland annat arbetsmiljö, kollektivavtal, löner, arbetstid och demokrati. Viktiga frågor för alla anställda på den svenska arbetsmarknaden.

Här svarar partierna på frågor om strejkrätten:


Vänsterpartiets svar:

Vad anser ditt parti om strejkrätten? Bör dagens regler förändras? I så fall, på vilket sätt?

– Strejkrätten är en lagstadgad, demokratisk rättighet och helt nödvändig för att arbetstagarna ska kunna försvara uppnådda rättigheter och på sikt förbättra dem. Om man ändrar i strejkrätten på de sätt som nu diskuteras förskjuts maktbalansen mellan parterna till arbetsgivarnas fördel.

”Vi kommer inte att acceptera några inskränkningar i strejkrätten.”

Vi kommer inte att acceptera några inskränkningar i strejkrätten. Vänsterpartiet har skickat ett mycket tydligt budskap till regeringen och de andra partierna: rör inte strejkrätten! Vi behöver snarare stärka arbetstagarnas position på arbetsmarknaden idag, inte angripa en av grundvalarna för ett fritt och välorganiserat arbetsliv.


LÄS ÄVEN: Riksdagspartierna svarar på läsarnas frågor – om arbetsmiljö


Socialdemokraternas svar:

Vad anser ditt parti om strejkrätten? Bör dagens regler förändras? I så fall, på vilket sätt?

– Socialdemokraterna har inga förslag på förändringar. De förändringar som skett under våren vad gäller den så kallade Hamnkonflikten förhandlades mellan parterna.

”De förändringar som skett under våren vad gäller den så kallade Hamnkonflikten förhandlades mellan parterna.”


LÄS ÄVEN: Anna Norling: Om det som valrörelsen borde handla om


Miljöpartiets svar:

Vad anser ditt parti om strejkrätten? Bör dagens regler förändras? I så fall, på vilket sätt?

– Miljöpartiet värnar fackföreningarnas möjlighet att använda sig av strejkrätten och vår utgångspunkt är att vara mycket skeptiska till begränsningar av strejkrätten. Vi ser mycket positivt på att parterna nu lyckats komma överens i frågan. När fackförbund och arbetsgivare själva når fram till en överenskommelse finns de bästa förutsättningarna för att maktbalansen bibehålls samtidigt som problemen löses.

”Vår utgångspunkt är att vara mycket skeptiska till begränsningar av strejkrätten.”


Centerpartiets svar:

Vad anser ditt parti om strejkrätten? Bör dagens regler förändras? I så fall, på vilket sätt?

– Strejkrätten är en självklar del i den svenska modellen. I dag finns mycket långgående möjligheter för facken att ta till åtgärder. För att inte riskera Sveriges internationella konkurrenskraft behöver arbetsgivare och fack bli mer jämlika. En proportionalitetsprincip för arbetsmarknadskonflikter bör därför införas. Möjligheten att sätta företag utan organiserad arbetskraft i blockad och möjligheten till sympatiåtgärder, bör ses över och anpassas till dagens förhållanden.

”En proportionalitetsprincip för arbetsmarknadskonflikter bör därför införas.”


LÄS ÄVEN: Riksdagspartierna svarar på läsarnas frågor – om osund konkurrens


Kristdemokraternas svar:

Vad anser ditt parti om strejkrätten? Bör dagens regler förändras? I så fall, på vilket sätt?

– Strejkerna i Göteborgs Hamn har åskådliggjort behovet av proportionalitet för strejkrätten. Det är inte rimligt att några hundra medlemmar ska kunna hota viktiga samhällsfunktioner på det sätt som skett. Den aktuella strejken visar också på en lucka i lagstiftningen när en arbetsgivare som redan följer lagstiftningen och har kollektivavtal drabbas av strejkvapnet.

”Det är inte rimligt att några hundra medlemmar ska kunna hota viktiga samhällsfunktioner.”


LÄS ÄVEN: Riksdagspartierna svarar på läsarnas frågor – om arbetstiden


Moderaternas svar:

Vad anser ditt parti om strejkrätten? Bör dagens regler förändras? I så fall, på vilket sätt?

– Problemen i Göteborgs hamn visar att det finns behov av förändring i konflikträtten och därför står vi bakom parternas förslag. Vi vill även se en proportionalitetsprincip vid sympatiåtgärder för att skydda arbetsgivare och arbetstagare som inte är del i huvudkonflikten.

”Problemen i Göteborgs hamn visar att det finns behov av förändring i konflikträtten.”


Sverigedemokraternas svar:

Vad anser ditt parti om strejkrätten? Bör dagens regler ändras, i så fall på vilket sätt?

– I huvudsak fungerar strejkrätten väl, men det kan finnas anledning att se över att stridsåtgärder inte missbrukas.

”Det kan finnas anledning att se över att stridsåtgärder inte missbrukas.”


Liberalernas svar: *

Proportionalitetskrav för stridsåtgärder

Det behövs en bättre balans mellan fackföreningar och arbetsgivare i konfliktsituationer. En konfliktåtgärd som kostar lite för den ena parten men får stora konsekvenser för motparten eller tredje man måste kunna ställas under en proportionalitetsbedömning. Utgångspunkten att alla företag per definition skulle vara så stora att de kan möta sig med strejkhotet från ett stort fackförbund strider mot den svenska lagstiftningens principiella stöd för svagare parter. Verkligheten är dock att 99 procent av landets företag är småföretag. För att stödja dessa måste ett proportionalitetskrav för fackens stridsåtgärder införas.

”Det behövs en bättre balans mellan fackföreningar och arbetsgivare i konfliktsituationer.”

Krav på representation vid stridsåtgärd

Konfliktreglerna är också viktiga för de mindre företagen. Det förekommer flera exempel där företag sätts i blockad trots att de både erbjuder rimliga villkor och ingen anställd efterfrågar det erbjudna kollektivavtalet. I samband med en översyn av konfliktreglerna bör även praxis kring konflikterna riktade mot mindre företag ses över. Ett grundläggande krav bör vara stridsåtgärder eller varsel om stridsåtgärder enbart kan riktas mot arbetsgivare där det relevanta fackförbundet har minst en medlem.

Regelverket för varsel bör stramas upp

Ytterligare en del av de svenska konfliktreglerna som behöver anpassas är det korta avståndet mellan att ett varsel läggs och att stridsåtgärder träder ikraft. Med allt kortare lagerhållning och mer just-in-time-produktion innebär dagens krav på att bara en vecka behöver förflyta mellan varsel och konflikt stora problem. Redan att ett varsel läggs kan innebära stora kostnader då affärer och leveranser i förebyggande syfte behöver avblåsas. En mer utsträckt tidsperiod mellan varsel och konflikt skulle minska dessa kostnader och öka chansen att parterna med hjälp av medlare kan finna en lösning.

* Liberalerna har inte svarat på Elektrikerns frågor, utan istället skickat texter ur sina egna förslag som rör arbetsmarknaden.

Maila artikeln Skriv ut artikeln

Kommentarer

Mer Nyheter

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän växer

Lönegapet mellan kvinnor och män krymper, och utjämningen har varit ovanligt stor de senaste åren, visar LO:s lönerapport. Men löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän växer, skriver Arbetet. År 2000 utgjorde medellönen för kvinnor 81 procent av medellönen för män.

Byggföretagare rånad och skjuten – två anställda får fängelse

Medarbetarna tyckte att de fått för lite betalt, och anlitade därför hjälp för att råna sin chef. I förra veckan dömdes fem av de inblandade i tingsrätten, skriver Byggnadsarbetaren. De två männen tyckte inte att de fått ut rätt lön av en byggföretagare utanför Stockholm.

Stefan Löfven statsminister igen – 131 dagar efter valet

Tredje gången gillt för Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Efter två nederlag i riksdagen – nu är han vald till statsminister igen. Lång dags färd mot natt men Sverige har nu fått en statsminister igen, 131 dagar efter riksdagsvalet 2018. Detta skriver Arbetet.

Lista: Här är de mest lästa artiklarna från 2018

Otillåtet hemmafixe, asbest, lönenivåer och dödliga arbetsplatsolyckor. Det är vad några av de tio mest lästa artiklarna på Elektrikerns sajt handlat om under 2018. Har du läst dem? Här nedan hittar du listan. 1.

Skattesmäll för LO Mediehus: ”Vi kommer att överklaga”

LO Mediehus har dömts att betala miljonbelopp till Skatteverket. Domen kommer att påverka alla medlemstidningar för ideella föreningar och organisationer i landet. Vi kommer att överklaga, säger Robert Jonsson, vd för LO Mediehus. Domen i Förvaltningsrätten är resultatet av en tvist med Skatteverket.

Infranord döms efter olycka med ljusbåge

Ljusbågen orsakade den anställde brännskador i ansikte, på händer, bröst och underarmar. Nu döms Infranord att betala 150 000 kronor för arbetsmiljöbrott, skriver Sekotidningen. Det var i juni 2017 som olyckan inträffade.

”Billigt kontrakteras folk som segregeras” – och andra dikter av Mats Hammarlund

Här nedan följer en samling dikter av Mats Hammarlund. Förutom skrivandet har denne jobbat inom byggbranschen, mest som snickare och timmerman på byggen i Stockholm, men även på LO-TCO Biståndsnämnd. Dikterna är: 1. Livsviktigt 2. Byggfolk 3. Billigt kontrakteras folk som segregeras 4. Dolda risker 5. Döden passar på 6.

Kubal är räddat – sanktionerna hävs

Sanktionerna mot Kubals ryska ägare Rusal tas bort efter ett beslut i den amerikanska kongressen. På aluminiumfabriken i Sundsvall är lättnaden stor, skriver Arbetet. Sedan april i fjol har sanktionshotet legat över Kubal, som vid flera tillfällen varit nära att stängas ned. Men varje gång har man räddats av tillfälliga förlängningar.

”Bra arbetsmiljö är inte gratis”

En tudelad arbetsmarknad, arbetsmiljöslarv och resursbrist hos polisen. Arbetet frågade politiker, fack och arbetsgivare varför dödsolyckorna sker och vad som behöver göras. Nyligen lämnade sex S-ledamöter i riksdagen en motion med rubriken Omtag för nollvision om dödsolyckor på arbetsplatserna.

55 liv släcktes på jobbet 2018

Trots nollvisionen för dödsolyckor på jobbet kom 55 personer aldrig hem från sitt arbete under 2018. Det är den högsta siffran på flera år. Män i arbetaryrken. Det är de som oftast omkommer i arbetsplatsolyckor, visar Arbetets genomgång. De faller, de kläms ihjäl och de dör i trafiken.

Lista: De miste livet på jobbet 2018

55 människor miste livet på jobbet i fjol. I ett tjugotal fall pågår fortfarande förundersökning om arbetsmiljöbrott. De olyckor där åklagaren lagt ner utredningen är markerade som nedlagda. Listan är sammanställd av tidningen Arbetet.

Tjuvstartade bygge – straffas med rekordböter

Bygget började för tidigt, innan tillstånden var klara. Nu straffas Mälarenergi Elnät med en rekordstor byggsanktionsavgift, skriver VLT. Mälarenergi Elnät hade för bråttom när en ny transformatorstation skulle byggas vid Energigatan på södra Nibble. När väl bygglovet och startbesked kom hade markarbetet redan påbörjats.

Brandman varnar för bränder i elbilar

El- och gasbilar kan bli livsfarliga vid en brand. Brandmannen Tommy Carnebo ger nu utbildning i ämnet till både räddningstjänster och företag. På en videosekvens syns ett vardagsrum. Framför tv:n står en elscooter på laddning. Plötsligt hörs ett poff och det börjar ryka ur scootern. En man springer fram och drar ur kontakten.

Sjöstedt ger ett ”misstroendelöfte” om förslag läggs om försämrad arbetsrätt

Det ser ut att bli en socialdemokratisk ledd regering de närmaste fyra åren. Detta efter att Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt under onsdagen meddelade att partiet kommer att lägga ned sina röster och därmed släppa fram Stefan Löfven som statsminister under fredagens statsministeromröstning. Men Vänsterpartiet kommer att ställa krav för att inte fälla Löfven framöver.

Nej till Brexitavtal – svenska jobb riskerar att drabbas

Brexit-läget är ovisst efter att Storbritanniens parlament igår röstade nej till regeringens EU-utträdelseavtal. Ett avtalslöst Brexit skulle riskera att drabba tusentals svenska företag och jobb, skriver Kollega.