Arbetarrörelsen drog nytta av elektriciteten – för att stärka sina rättigheter

Tillsammans med Tobias Karlsson, docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Jakob Molinder, forskare vid Ekonomisk-historia institutionen vid Uppsala universitet har Kerstin Enflo gått igenom elektrifieringens historia och undersökt hur den påverkade strejkandet i Sverige.

Studien publicerades förra året i tidskriften Journal of Economic History.

Forskarna har följt elektrifieringen av Sverige som ett sätt att försöka ta reda på om det fanns en rädsla för den nya tekniken. De ville veta om elektrifieringen, när den kom i slutet på 1800-talet, och framåt, sågs som ett hot mot arbetarnas jobb.

Data som omfattar 8 000 strejker och lockouter mellan 1859 och 1938 har analyserats.

De drog nytta av eltillgången

Men forskarna hittade bara två strejker där det uttryckligen stod att arbetarna varit negativa till nya maskiner eller ny teknik.

Arbetarrörelsen var stark och välutbildad och kunde snarare dra nytta av den nya eltillgången och den tekniska utvecklingen, visar historien.

– Arbetarna strejkade inte mot utan med den nya tekniken. De ville ha olika förbättringar, som löneökningar och bättre arbetsvillkor eller så protesterade de mot lönesänkningar, säger Kerstin Enflo.

Svarvare inom industrin och elektriker vid byggen var två av de yrkeskategorier som var starkt efterfrågade. Forskarna har inte gått djupare in på specifika yrken.

Generellt kan de ändå säga att elektrikeryrket hörde till dem som industrin hade stor nytta av.

– Expansionen av elnätet innebar en jättestor ökning i efterfrågan på elektriker. De behövdes till allt som kunde kopplas till underhåll av elnätet och även till installation av maskiner. Det skedde också en stark elektrifiering av jordbruket på landsbygden, säger Jakob Molinder.

Arbetarna krävde mer

När elektrifieringen stärkte vissa arbetargruppers förhandlingsposition försökte de dra nytta av det genom att genomföra strejker för bättre villkor.

– Arbetarna såg hur den nya tekniken gynnade företagen och tyckte sig kunna kräva mer av kakan, säger Kerstin Enflo.

Arbetarna såg hur den nya tekniken gynnade företagen och krävde mer av kakan

Socknar som tidigare saknat el industrialiserades snabbare när de fick tillgång till den.

Den Kungliga Vattenfallstyrelsen bildades 1909 efter ett riksdagsbeslut för att bygga vattenkraftverk i Trollhättan, Porjus och Älvkarleby. Från de stora kraftverken skulle stamledningar sedan byggas till konsumenter över hela landet.

Den första stora utbyggnadsfasen av det statliga elnätet gjordes från 1916 till 1920.

Elektrikerna hade stark indentitet

Men antalet jordbrukare minskade i takt med att en allt större del av landet fick tillgång till den subventionerade, statliga elen. Intressant nog ledde inte det till strejker bland jordbrukarna, visar studien.

Det tror forskarna delvis beror på att de hittade andra möjligheter till försörjning på andra orter eller i den snabbt växande, eldrivna industrin.

– En del flyttade kanske in till stan, tror Kerstin Enflo.

De svenska jordbruksarbetarna bildade sin första beständiga fackförening först 1918. Det är sent om man jämför med metallarbetarna, som redan år 1900 hade en facklig organisationsgrad på 50 procent och fick sitt första kollektivavtal 1905.

Svenska Elektrikerförbundet bildades 1906 och hade i början bara installationstekniker som medlemmar.

– De traditionella hantverksyrkena var bland de första att organisera sig. Man ser att elektrikerna var en välbetald grupp bland arbetarna med en stark yrkesidentitet, säger Jakob Molinder.

Kerstin Enflo konstaterar att Sverige haft en teknikvänlig, socialdemokratisk arbetarrörelse genom elektrifieringens alla år.

Grunden för att arbetarrörelsen ser fördelarna med ny teknik läggs under de här åren.

– Grunden för att arbetarrörelsen ser fördelarna med ny teknik tror vi läggs under de här åren. Den syns än idag, som när vår före detta statsminister Stefan Löfvén talade om industrins villkor som väldigt viktiga för arbetarrörelsen.

Även i dagens samhälle pågår en stark teknikutveckling i digitaliseringens fotspår. Den har redan påverkat arbetsmarknaden på flera sätt och lett till nya typer av företag och anställningsformer.

Klarar skiftet utan protester

När Kerstin Enflo tittar på sin och de två kollegernas forskning tror hon inte att det behöver bli några stora protester på gatorna på grund av den pågående utvecklingen.

– Finns det en politik som innebär möjlighet till omskolning för dem som riskerar att förlora sin försörjning tror jag att vi kan klara skiftet utan alltför stora protester, säger hon.

Hon jämför hur det såg ut under industrialiseringen i England på 1800-talet, då arbetare gick runt och slog sönder maskinerna.

– Men då hade man ingen politik för omskolning, säger Kerstin Enflo.