”Svårt att få gehör” – livsviktig elkunskap missas vid skogsbränder
När skogsbränderna rasade i Sverige sommaren 2018 uppstod ett glapp mellan olika aktörer. Elnätsansvariga upplevde att de inte lyssnades till, trots att deras kunskap kunde rädda liv.
Det är anledningen till att EBR, ElnätsBranschens Riktlinjer, nu tagit fram en ny handbok om myndighetssamverkan vid skogsbränder.
Christer Gruber vid tall med brandskadade rötter. Dessa träd är de som om några år kan falla omkull utan förvarning, så kallade widowmakers.
Christer Gruber, sakkunnig vid EBR, berättar om en av händelserna sommaren 2018. Ett av de hårdast drabbade områdena i landet var Kårböle i Ljusdals kommun.
Där brann det i Härjeåns Krafts område, en av Ellevios ledningar som kom från ett vattenkraftverk brann upp och gick i backen någon kilometer.
– Både Härjeån och Ellevio uppfattade att de hade svårt att få gehör hos räddningstjänsten så att man kunde vara en spelare för att hjälpa till, säger Christer Gruber och tillägger:
– Härjeåns Kraft hade en person i den organisatoriska staben i Kårböle. Men han satt där på en stol i tre dagar, utan att tillfrågas.
Det är många personer som rör sig i skog och mark i samband med en brand och efter släckning. Det finns risker med bland annat strömgenomgång när ledningar faller ned på marken.
Elnätsbranschen insåg efter denna händelse att samverkan vid skogsbränder behövde styras upp.
– Vi i branschen kände att vi måste ta tag i detta. Det hade ju kunnat gå riktigt illa. Både i ett elförsörjningshänseende och personsäkerhetshänseende. Det är många personer som rör sig i skog och mark i samband med en brand och efter släckning. Det finns risker med bland annat strömgenomgång när ledningar faller ned på marken, säger Christer Gruber.
Och nu är riktlinjerna klara. I arbetsgruppen för de nya riktlinjerna har personer som mer eller mindre varit inblandade i branden i Kårböle suttit. Bland annat en person från Härjeåns Kraft, en från Svenska kraftnät och en från Ellevio.
Christer Gruber på plats i Kårböle efter bränderna för att skapa sig en uppfattning av vad bränderna inneburit för elledningarna och lära inför framtiden.
Detta är mer mossbetonad mark där branden tränger längre ner i marken och kan brinna länge.
Några av punkterna i den nya handboken är:
- Vid brand: Ta kontakt med den lokala nätägaren för att få till ett samarbete.
- Vid släckning: Spruta inte med vatten på elledningar, utan släck med dimma.
- Uppehåll er inte under ledningarna i onödan.
Arbetsgruppen har i sitt arbete med de nya riktlinjerna sökt kontaktytor med aktörer som MSB, länsstyrelserna och räddningstjänsten. Responsen har dock varit varierad.
– En erfarenhet vi har dragit är att det är väldigt svårt att kommunicera med räddningstjänsten, då de opererar väldigt lokalt. Men en målbild är att MSB tar till sig vårt material och använder det i sina utbildningar, säger Christer Gruber.
Det senare kan dock vara lättare sagt än gjort.
– Vi har fått bra respons från länsstyrelserna och Sveriges kommuner och regioner, men en väldigt sval kontakt från MSB. Vi fick inget remissvar alls från dem.
Kreosotstolpe där impregneringen kokat ur stolpen och runnit ner i markbandet.
Här syns anhopningen av impregneringen
Ur handboken
- Räddningstjänstens personal kan inte förutsättas ha detaljerad kunskap om hur de elektriska och mekaniska risker som ett felaktigt beteende nära elanläggningar kan innebära. Det är därför av yttersta vikt att den kommunala räddningstjänsten omedelbart kontaktar elnätägare vid bränder som sker i närhet av elanläggning.
- Räddningspersonal bör inte befinna sig närmare luftledning än 10 meter från närmaste faslina, mätt horisontellt från ledningen. Detta avstånd gäller även stolpar och stag.
- För ledningar med högre spänning ska minst 20 meters avstånd eftersträvas. Vid osäkerhet om spänningsnivå används det större avståndet.
- Att spruta med fast stråle direkt mot en elanläggning är, oavsett vattenkvalitet, aldrig elsäkert. Släckning eller vattenbegjutning ska alltid ske med någon form av spridd stråle.
- Det är mycket olämpligt att vattenbomba en ledning med personer under ledningen. Risken är att vattnets rörelseenergi kan skada personerna. Det finns även risk för elektriskt överslag mot mark om ledningen är spänningssatt. Vid överslag erhålls en potentialhöjning på marken. Potentialhöjningen kan skapa stegspänningar som är skadliga för personer i området.
- Efter en större skogsbrand finns det skog som är brandskadad och mycket benägen att falla omkull vid minsta vindpust. Nätägarna kommer ha ett behov av att snabbt ta bort denna skog för att kunna säkra sina ledningar och leveranser. Erfarenheten visar dock att detta önskemål kan gå stick i stäv med miljöintressen hos länsstyrelse och miljöorganisationer, vilka kan vara intresserade av att skapa reservat eller andra former av skyddade naturområden. En snabb handläggningsprocess av dessa ärenden är nödvändig.
Detta är EBR
Bakgrunden till ElnätsBranschens Riktlinjer började för nästan 50 år sedan. Historiskt byggdes elledningar på olika sätt i olika delar av Sverige. Men Vattenfall gick i bräschen för det som blev en Vattenfall-standard, och sedermera EBR. Det har sedan utvecklats till en standard för hela cykeln för ett elnät, hur det konstrueras, byggs, underhålls och därefter rivs när det är uttjänt.
Inte minst tas det fram kostnadskataloger där det kontinuerligt framgår hur mycket det kostar att bygga en viss sträcka el-ledning.
Men även säkerheten är i fokus, och en del av EBR är ESA, elsäkerhetsanvisningarna,
”Vi kallar EBR för Elbranschens encyklopedi”, säger Christian Gruber.
I dag ägs båda dessa varumärken, EBR och ESA, av Energiföretagen Sverige.
EBR har nu en samling av över 400 handböcker.
Det finns 170 elnätsföretag i Sverige, och de är alla medlemmar i EBR. Det är deras önskemål som främst styr vilka frågor som EBR behandlar i sina handböcker. Som den brist på samverkan de såg under skogsbränderna 2018.
En handbok som är under arbete just nu är riktlinjer om hur man kan använda drönare istället för helikopter och fotpatrull vid besiktning av ledningar.
Svedd 10 kV stolpe för sambyggnad
Christer Gruber besiktar Ellevios brandskadade stolpar för deras produktionsledning.
