Något som fått många fackliga att se rött under den rådande konflikten om förändringar i Lagen om anställningsskydd (Las) är att begreppet ”saklig grund” skulle kunna komma att tas bort.
Men vad betyder egentligen det omstridda begreppet, som avgör när man kan bli av med jobbet? Vi förklarar!
(Bilden har inget samband med texten)Bild: Colourbox/Edit
Begreppet ”saklig grund” är centralt i Las, och den grundläggande spärren mot godtyckliga uppsägningar.
Las slår fast att en arbetsgivare inte kan säga upp vem som helst efter eget huvud. I stället måste en uppsägning från arbetsgivaren alltid ske på saklig grund.
Det finns bara två typer av saklig grund enligt nuvarande Las:
Arbetsbrist
Den ena typen av sakligt skäl kallas arbetsbrist. Det innebär att det helt enkelt inte finns jobb åt alla som arbetar på en arbetsplats, på grund av exempelvis nedskärningar.
I praktiken är det arbetsgivaren själv som bestämmer om det är arbetsbrist och om någon alltså behöver sägas upp. Men arbetsgivaren får inte välja vem som ska sägas upp vid arbetsbrist utan bara att någon ska sägas upp.
Här kommer de så kallade turordningsreglerna in, det vill säga att den som senast anställdes är den som får gå först.
Januariavtalet mellan S, MP, C och L slår fast att las ska ändras genom ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna” om parterna inte kommer överens i sina las-förhandlingar. Det skulle alltså ge arbetsgivaren större makt att själv välja vem som ska sägas upp vid arbetsbrist.
Bild: Colourbox/Edit
Personliga skäl
Den andra typen av saklig grund är personliga skäl. Det är en möjlighet för arbetsgivaren att säga upp en person som på något sätt misskött arbetet eller uppträtt olämpligt för jobbet.
Orsakerna till uppsägningen måste ha inträffat inom de senaste två månaderna. Väntar arbetsgivaren längre än så med att agera kan hen inte hänvisa till personliga skäl vid en uppsägning.
Bild: Colourbox/Edit
Mer exakt vad ”saklig grund” innebär i praktiken har preciserats i hundratals domar i Arbetsdomstolen genom åren.
Bild: Colourbox
En annan version av artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Tidningen Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.
