”Allvarligt läge för Elektrikerförbundets ekonomi”
Onsdag 3 juni hålls Elektrikernas, för i år, digitala centrala representantskap. En av de tyngre punkterna handlar om förbundets ekonomi, som enligt ekonomirapporten befinner sig i ett allvarligt läge.
– Fortsätter vi som vi gör nu och inte inkomsterna ökar, men kostnaderna fortsätter att öka, kommer vår konfliktkassa att vara förbrukad om fem år, säger rapportförfattaren och förbundets andre vice ordförande, Pontus Boström.
Pontus Boström
På onsdag 3 juni är det återigen dags för Elektrikernas Centrala representantskap, men denna gång sker mötet digitalt.
Då detta är första gången mötet sker helt digitalt har motionsbehandlingen flyttats till höstens centrala representantskap.
På dagordningen till onsdagens möte finns dock ordinarie punkter som verksamhetsberättelse och ekonomi.
Och av allt att döma kommer ekonomin att ta en hel del plats.
”Allvarligt läge för Elektrikerförbundets ekonomi” är rubriken på den ekonomirapport som ska avhandlas.
De här tillgångarna har vi byggt upp sedan 1906, och nu ser vi att det går rätt så snabbt utför om vi inte är försiktiga.
Rapportförfattare är förbundets andre vice ordförande, Pontus Boström.
Hans uppfattning är att de ekonomiska problemen började redan 2010. Åren innan dess var förbundets intäkter och kostnader i det närmaste i balans. Men därefter har intäkterna minskat, samtidigt som kostnaderna ökat.
– Det här är inget nytt. Redan 2018, när jag nyligen hade valts, talade jag inför det centrala representantskapet om att intäkter och utgifter inte går ihop. Det fattas två månaders intäkter för att gå runt. Månad 11 och månad 12 räcker inte pengarna till att betala våra löner och utgifter.
I dag har förbundet ett eget kapital på ungefär 700 miljoner kronor. Det är förbundets konfliktkassa, som ska säkerställa att medlemmarna kan gå ut i konflikt när fack och arbetsgivare inte kommer överens.
I budgeten som det senaste CR beslutade om i november 2019 är underskottet i den fackliga verksamheten 54 miljoner kronor.
– Fortsätter vi som vi gör nu och inte inkomsterna ökar, men kostnaderna fortsätter att öka, så kommer vår konfliktkassa att vara förbrukad om fem år. De här tillgångarna har vi byggt upp sedan 1906, och nu ser vi att det går rätt så snabbt utför om vi inte är försiktiga, säger Pontus Boström.
Vad är det som bör göras?
– Kortsiktigt behöver vi ett budgetalternativ för att hantera den närmaste tiden. Vi kan inte göra ett idiotstopp. Sådant som organisationsförändringar och lokalomställningar kräver tid.
Det är viktigt att komma ihåg att syftet med att bli fler medlemmar är inte först och främst för att få mer pengar i kassan, utan att vi ska bli en starkare facklig organisation.
– På kort sikt kan vi titta på sådant som videomöten, som vi har mycket av i dag på grund av Corona. En del av vår verksamhet vi vanligtvis har kanske kan styras om mot videomöten, då skulle vi spara resekostnader. Det skulle spara både pengar och miljö.
– Långsiktigt behöver vi göra en organisationsöversyn. Vi kan konstatera att vi har haft den organisation vi har nu i tio års tid, och de resultaten vi hade förväntat oss har vi väl inte riktigt uppnått.
Skulle det innebära färre anställda?
– Inte säkert. Exakt vilka prioriteringar som är möjliga och behövs bör organisationsöversynen ge svar på. Jag tänker dock att vi har flyttat in för mycket verksamhet i organisationen som utförs av både fackligt förtroendevalda och ombudsmän istället för att det sker ute på företagen och omfattas av förtroendemannalagen. Då skulle vi kunna göra samma verksamhet men få en lägre kostnad.
Men förbundet har väl fått fler medlemmar under våren, hjälper inte det ekonomin?
– Det rör sig om något eller några hundratal. Varje värvad medlem är positiv, men det skulle krävas en medlemsökning på runt 3 000 medlemmar för att få intäkter och utgifter att gå ihop.
– Och det är viktigt att komma ihåg att syftet med att bli fler medlemmar är inte först och främst för att få mer pengar i kassan, utan att vi ska bli en starkare facklig organisation.
Corona-krisen har inneburit än mer orosmoln för förbundets ekonomi.
I rapporten listas effekter som värdeminskning av det egna kapitalet, högre pensionskostnader, att kostnaden för inkomstförsäkringen ökar samt att lägre löneökningar innebär lägre medlemsintäkter.
Jag har full respekt att man kan ha olika uppfattningar om hur man ska angripa problemet men att inte göra något vore ett dåligt beslut.
Samtidigt som Elektrikerförbundets medlemsantal stadigt har minskat har a-kassans medlemsantal ökat.
I dag har Elektrikernas a-kassa omkring 30 000 medlemmar. Elektrikerförbundet å andra sidan har knappt 19 000 aktiva medlemmar, samt omkring 4 000 icke aktiva – det vill säga pensionärer och studerande.
– Om vi ser på a-kassans utveckling från 2010 fram till idag har a-kassan ökat med ungefär 5 000 medlemmar, så branschen har ju vuxit under den här perioden. Under samma tid har Elektrikerförbundet tappat 3 500 medlemmar. Men kostymen är i stort oförändrad. Trots att kostnaderna skenar iväg, säger Pontus Boström.
Vad förväntar du dig av CR?
– Att ombuden inser allvaret, att alla förstår. Att vänta är ingen lösning. Jag har full respekt att man kan ha olika uppfattningar om hur man ska angripa problemet men att inte göra något vore ett dåligt beslut.
