• Pontus Boström, andre vice ordförande i Elektrikerförbundet. Foto: Anna Norling

Antalet medlemmar i Elektrikerförbundet fortsätter att minska. De senaste tio åren har förbundet tappat 3 000 medlemmar.

– Det har inneburit att vi har tappat mellan 20 till 25 miljoner kronor i intäkter, samtidigt som kostnaderna har ökat. Långsiktigt är inte det hållbart, säger Pontus Boström, andre vice ordförande i Elektrikerförbundet.

Än så länge går matematiken trots allt ihop. Detta då förbundet har en stark ekonomi. Placeringarna på börsen har under årens lopp gått bra.

Trots detta har förbundet den senaste tiden flyttat en del av sitt kapital från börsen till andra typer av placeringar, för att inte vara så känsliga för börsens upp- och nedgång.

Bland annat handlar det om fastighetsinvesteringar. Förbundet är delägare i ett fastighetsbolag tillsammans med LO. Intäkterna från bolaget handlar främst om hyresintäkter.

– Vi har ingen svag ekonomi, med andra förbunds jämförelse har vi en rätt så bra kassa i förhållande till medlemsantalet, så det är ingen ko på isen. Men om man inte gör något, så kommer det att bli problem på sikt, säger Pontus Boström.

LÄS ÄVEN: Elektrikerförbundet minskar igen

Nu startar förbundet ett arbete för att långsiktigt komma tillrätta med ekonomin. Under februari och mars är tanken att det ska ske en bred diskussion i förbundet om den ekonomiska planen, en diskussion som ska landa i ett förslag som ska tas av det centrala representantskapet i juni 2019.

– Vi måste bli överens om vilka utmaningar vi ser när det gäller ekonomin. Att vi har en gemensam bild, hela förbundet. Tanken är att folk ska få komma till tals och tala om de här frågorna, säger Pontus Boström.

Tydliga utmaningar som Pontus Boström nämner handlar dels om den generella samhällsutvecklingen med lägre organisationsgrad för LO-facken, men även förbundets egen avgiftsutredning, som enligt Pontus Boström lutar åt att intäkterna från medlemsavgifterna blir än lägre.

Under det senaste året har förbundet tappat drygt 300 aktiva medlemmar. Därutöver har förbundet tappat drygt 900 medlemmar i kategorin ”elevmedlemmar och pensionärer”.

Totalt hade förbundet i december 2018 knappt 24 000 medlemmar, av dessa var 19 000 aktiva medlemmar.

Varför tappar förbundet medlemmar?

– En av orsakerna är att vi är ute på för få arbetsplatser. Det finns alldeles för många arbetsplatser där det inte finns någon facklig närvaro. Men det handlar även om en samhällstrend. Vi befinner oss i en högkonjunktur, och vi har svårt att kommunicera betydelsen av ett kollektivavtal och rättsligt skydd. Även det handlar om facklig närvaro på arbetsplatserna, vi måste ut och träffa människor. Det räcker inte med sociala medier eller artiklar i tidningen.

Pontus Boström säger att medlemsminskningen inte skett över en natt, utan varit en pågående trend sedan 2008. Han nämner organisationsförändringen som skedde 2008-2009.

– Vi införde en central ekonomi, samlade all personal i förbundet, slog ihop avdelningar till stora regioner. Vi kom längre från medlemmarna. Men det är alltid svårt att peka på orsak och verkan. Det är inte säkert att det handlar om just organisationsförändringen, det kan även handla om samhällsförändring och värderingsfrågor.

Pontus Boström menar att förbundet var mer synligt förr om åren ute på arbetsplatserna. Det fanns fler fackliga förtroendemän på företagen förr.

LÄS ÄVEN: ”Om vi inte får fler medlemmar dör avtalet”

Vad beror det på?

– Det handlar dels om att det är svårare att rekrytera medlemmar, men det kan också handla om hur arbetsgivarna uppträder. I dag råder en hård press ute på arbetsplatserna och om man då ska gå ifrån sin arbetsplats så blir det en konfliktyta, en viss friktionsyta gentemot arbetsledningen.

– En egen reflektion är att vi som organisation kanske har varit lite för övertagande när det uppkommit ett problem, vi har låtit ombudsmän ta över frågorna. Då flyttar man problemet att arbetsgivarna ska betala för det fackliga arbetet till att medlemsavgiften går till det. Friktionsytan blir mindre. Men vi blir inte lika närvarande ute på arbetsplatserna. Jag tror att vi måste arbeta för att det ska vara lättare för de förtroendevalda ute på arbetsplatserna att lösa de problem som uppstår, med stöd från oss.


Fakta:

• Under åren 2008 till 2017 ökade intäkterna med 22 procent. Men samtidigt ökade kostnaderna med 34 procent

• Verksamhetsintäkterna för 2008 var 168 miljoner kronor, verksamhetskostnaderna samma år var 169 miljoner kronor

• Verksamhetsintäkterna för 2017 var 206 miljoner kronor. Verksamhetskostnaderna för samma år var 227 miljoner kronor.

• Prognosen för resultatet 2018 indikerar fortsatt minskade intäkter

• 2008 beräknades det egna kapitalet till cirka 581 miljoner kronor, vilket var 26 000 kronor per medlem

• 2017 beräknades det egna kapitalet till cirka 700 miljoner, vilket är 36 000 kronor per medlem

• I november 2018 beräknades förbundets kapital till 750 miljoner kronor, varav 40 procent aktier, 36 procent i ränteportfölj, alternativa placeringar (som fastigheter) 12 procent och 11 procent i likvida medel.


LÄS ÄVEN: Fackförbund kan gå i graven – har för få medlemmar


Medlemsutveckling

• Under åren 2008-2017 tappade Elektrikerförbundet cirka 3 000 medlemmar, vilket motsvarar cirka 25 miljoner kronor. Minskningen fortsätter.

• I december 2017 var antalet medlemmar i Elektrikerförbundet 25 119 stycken, varav 19 307 var aktiva medlemmar, övriga var elevmedlemmar och pensionärer.

• I december 2018 hade antalet medlemmar minskat till 23 865 stycken, varav 18 974var aktiva medlemmar.


Anna Norling
anna.norling@lomediehus.se