Arbetsgivarnas bud: 1,4 procents löneökning
Löneökningar på 1,4 procent per år är vad svensk industri tål. Större lönelyft än så riskerar att öka arbetslösheten, enligt arbetsgivarna inom industrin, som förra veckan lämnade sitt bud till facken.
– När de själva har en löneökningstakt som är nästintill absurd är det fullkomligt bisarrt att de tycker att löntagarna ska vara återhållsamma, kommenterar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
(Bilden har inget samband med texten)
Med en inflationstakt på 1,7 procent skulle löneökningar på 1,4 procent innebära sänkta svenska reallöner för första gången på många år.
Men det är inte en relevant invändning, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, som företräder den svenska basindustrin.
– Vår utgångspunkt är att vi även i fortsättningen ska kunna sälja våra varor på utländska marknader, och behålla jobben inom industrin. Vad som händer med inflationen i Sverige saknar då betydelse, säger han till Arbetet.
Vår utgångspunkt är att vi även i fortsättningen ska kunna sälja våra varor på utländska marknader, och behålla jobben inom industrin. Vad som händer med inflationen i Sverige saknar då betydelse.
– Våra priser sätts i en global kontext, säger Lena-Liisa Tengblad, vd för Gröna Arbetsgivare. Rimliga löneökningar är avgörande för industrins konkurrenskraft.
Jonas Hagelqvist, vd för arbetsgivarna inom Ikem, målade vid fredagens pressträff upp en dyster bild av den svenska och internationella konjunkturen.
Den globala konjunkturen mattas av, tillväxten i Kina är den lägsta på många år.
Inflationen ligger på 1,7% i nuläget
– Arbetslösheten har vänt uppåt och når 7,2 procent i år, enligt Konjunkturinstitutet. Arbetslösheten är hög trots att vi just har haft högkonjunktur.
Inte minst stålindustrin i Sverige har problem. Produktionen har minskat med 14 procent och stålindustrin har gått ner i arbetstid, enligt Industriarbetsgivarna.
De grundläggande faktorerna när facken bedömer hur mycket lönerna kan öka är inflationen, för närvarande alltså 1,7 procent, och produktivitetsutvecklingen, som enligt industrins arbetsgivare ligger på 1 procent.
Detta skulle peka mot ett utrymme för löneökningar runt 2,7 procent (Konjunkturinstitutets prognos är för övrigt att lönerna kommer att öka med 2,6 procent 2020).
Skamligt lågt bud i avtalsrörelsen för att inte säga helt orealistiskt.
Men sådana löneökningar skulle alltså slå ut svenska industrijobb, är budskapet från industrins arbetsgivare.
LO och Svenskt Näringsliv förhandlar just nu om förbättringar av tjänstepensionerna för privatanställda arbetare.
Om LO får gehör för sina krav kommer ökade pensionsinbetalningar sluka en del av löneutrymmet.
Men arbetsgivarna inom Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Ikem och Gröna arbetsgivare avböjer att kommentera hur ökade kostnader för pensioner skulle påverka löneökningarna.
IF Metall reagerar starkt på arbetsgivarnas lönebud.
– Löneökningar på 1,4 procent är på tok för lågt. Vi vidhåller Fackens inom industrins krav på 3 procent, säger förbundsordförande Marie Nilsson i ett pressmeddelande.
Även Sveriges Ingenjörer är missnöjda med arbetsgivarnas bud.
– Skamligt lågt bud i avtalsrörelsen för att inte säga helt orealistiskt!, twittrar Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer.
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson kommenterar budet på Twitter:
– När de själva har en löneökningstakt som är nästintill absurd är det fullkomligt bisarrt att de tycker att löntagarna ska vara återhållsamma.
De började med ett nollbud, nu bjuder arbetsgivarna 1,4 procent. Så det går år rätt håll.
Det bud som arbetsgivarna nu lämnar riktas till samtliga fackförbund i industrin – även Pappers, som har ställt sig utanför samordningen mellan LO-förbunden och kräver högre löneökningar än övriga fack inom industrin.
– De började med ett nollbud, nu bjuder arbetsgivarna 1,4 procent. Så det går år rätt håll, säger Pappers ordförande Pontus Georgsson, som vidhåller att det finns utrymme för löneökningar med 4 procent i massa- och pappersindustrin.
Förhandlingar mellan facken och arbetsgivarna inom industrin förs nu på alla avtalsområden.
Under februari arbetar sig förhandlarna igenom de specifika kraven inom respektive bransch.
Dragkampen om lönerna hamnar i skarpt läge från och med 1 mars, då förhandlingarna leds av opartiska ordföranden, Opo. Undantaget är Pappers, som under mars fortsätter att förhandla direkt med Industriarbetsgivarna.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.
