När företaget gick i konkurs äskade elektrikern om lönegaranti hos staten, men staten motsatte sig önskemålet. Det hade enligt staten varit ett tidsglapp mellan att den första konkursansökan gjordes tills dess att bolaget slutligen sattes i konkurs.

I tingsrätten vann elektrikern mot staten, men hovrätten ändrade tingsrättens dom. Nu har målet nått Högsta domstolen – som beviljar prövningstillstånd.

– Det är väldigt ovanligt, det här är något jag aldrig har varit med om tidigare, säger Tomas Jansson, ombudsman vid Elektrikerförbundets förbundskontor.

Den första konkursansökan mot företaget gjordes i slutet av augusti 2016. LO-TCO rättsskydd, som företräder elektrikern, menar att elektrikern är berättigad till lönegaranti för lön intjänad från slutet av maj 2016, enligt tremånadersregeln.

Det vill säga: tre månader innan konkursansökan nådde tingsrätten.

Men staten, genom Tillsynsmyndigheten, menar att även om konkursansökningarna varit återkommande mot bolaget, har de återkallats i den takt då fordringar blivit betalda, därför ska ett senare datum gälla.

Det slutgiltiga beslutet om att försätta bolaget i konkurs fattades inte förrän i mars 2017. Då efter en konkursansökan som inkom till tingsrätten i februari samma år. Det är det datumet Tillsynsmyndigheten menar är det rätta. Då hade den aktuella elektrikern redan lämnat företaget.

Men lagtexten är inte helt solklar när det handlar om lönegaranti i samband med upprepade konkursansökningar och LO TCO-rättsskydd menar att då det funnits en obruten kedja av konkursansökningar mot bolaget från den 26 augusti 2016 fram till dess att konkursbeslutet slutligen föll i mars 2017 bör elektrikern ha rätt till den statliga lönegarantin.

Högsta domstolen, rättskedjans högsta instans, har nu valt att ge ärendet prövningstillstånd, vilket bör betraktas som något ovanligt. Varje år får Högsta domstolen in drygt 5 000 begäranden om prövningstillstånd, av dessa beviljas endast omkring 140 stycken.

De ärenden som Högsta domstolen ändå väljer att ge prövningstillstånd handlar om att skapa prejudikat, det vill säga mål där utgången kan ha betydelse för framtida mål, eller om det finns ”synnerliga skäl”, såsom grund för resning eller grovt misstag av tidigare domstolar.

I ärendet om lönegaranti för elektrikern här ovan handlar det om att skapa prejudikat för liknande ärenden i framtiden. Det är alltså inte något som sker dagligdags.

Desto vanligare är konkursärenden där Elektrikerförbundet hjälper medlemmar att få ersättning via den statliga lönegarantin.

– Vi har väl 20-25 konkursärenden som snurrar hela tiden, säger Tomas Jansson, ombudsman vid förbundskontoret.

Han uppmanar medlemmarna att höra av sig till facket så fort en löneutbetalning uteblir.

– Först ska man såklart ha ett samtal med sin chef om varför pengarna inte kommer, men sedan ska man genast höra av sig till facket. Annars kan den korta preskriptionstiden rinna ut ganska snabbt.

Tomas Jansson berättar att så fort en medlem hör av sig om utebliven lön agerar förbundet direkt.

– Vi börjar med att ge en betalningsuppmaning, men för att inte tappa tid, särskilt när vi misstänker att det är ett företag som inte sköter sig, då hör vi av oss direkt till rättsskyddet att de ska begära företaget i konkurs.

En annan viktig uppmaning är att säkerställa att man har ordning på lönespecifikationer och tidsedlar.

– Utan dem är det jättesvårt för oss att veta vilken ersättning vi ska yrka på. Man ska se lönespecifikationer och tidsedlar som värdehandlingar.

Lagstiftning

Lönegarntilagen:

7 §  Vid konkurs lämnas betalning enligt garantin för sådan fordran på lön eller annan ersättning och på pension som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979).

Förmånsrättslagen:

12 §  Allmän förmånsrätt följer därefter med arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen. Förmånsrätten omfattar fordringar som belöper på tiden före konkursbeslutet och inom en månad därefter. Fordringarna får inte ha intjänats eller, om lönen eller ersättningen ska bestämmas efter särskild beräkningsgrund, inte ha förfallit till betalning tidigare än tre månader innan konkursansökningen kom in till tingsrätten.

Det finns tak för ersättningen

Som huvudregel omfattas lönefordringar som har intjänats tre månader före det att ansökan om konkurs kom in till tings­rätten och en månad efter konkursbeslutet.

Det finns ett tak för hur stort belopp som kan betalas ut i löne­garantin. Beloppstaket uppgår till fyra gånger prisbasbeloppet.

För 2019 gäller beloppet 46 500 kronor x 4 = 186 000 kronor.

Att tänka på:

  • Om inte lönen kommer som avtalat, hör genast av dig till facket.
  • Säkerställ att du vet var du har dina lönespecifikationer och tidsedlar. Annars blir det svårt för facket att veta vilken ersättning de ska yrka för att du har rätt till.