• Foto: Jan-Erik Johansson

  • Att återvinna elkabel och få ut koppar och andra metaller handlar mycket om handarbete, materialkännedom och sortering. Men det går att få ut 99,8 procent ren koppar och här finns både ekonomiska och, inte minst, miljömässiga vinster att göra, menar Ingemar Öhman på svensk kabelåtervinning som rekommenderar fler elektriker att ta hand om sitt spill. FOTO: Jan-Erik Johansson Foto: Jan-Erik Johansson

  • Slutprodukten hänger mycket på sorteringen. Behzad Farzane river, drar, klipper och sorterar kabel i antingen klass 1-högar med ren kopparkabel eller klass-2 med förtennade eller andra förorenade kablar. Foto: Jan Erik Johansson

  • Efter sortering hamnar kablarna i en grovkross som maler… Foto:

  • … ned det hela i ett första steg. Krosset transporteras via band förbi magneter och fläktar och vidare till nästa kross. Foto:

  • Transportband, malande valsar, fläkt och magneter ger till slut ett millimeterstort granulat av koppar och plast. När man byter från koppar till aluminiumproduktion måste maskinerna rengöras noggrant. Foto:

  • Granulatet skakas medsols på ett vinklat bord, och med tyngdlagens hjälp hamnar kopparen längst till höger. Den lättaste plasten syns närmast medan granulatet i mittenfacket åker tillbaka ett varv till i sista tuggen. Foto:

  • En bra säck med kabel innehåller 38 procent koppar och det är den som här blivit en slutprodukt i hanteringen. Foto:

Allt fler intresserar sig för ditt kabelspill, skrot och överblivna stumpar. Kopparen står i bra pris och återvinning är en nödvändig och fungerande angelägenhet.
– Den kabeln du kommer med till mig på måndagen kan vara ett kullager på fredagen.

Det säger Ingemar Öhman, som driver Svensk Kabelåtervinning AB och bland annat säljer återvunnen metall till SKL som ligger nästgårds. Miljötänk har varit hans ledstjärna genom yrkeskarriären; Först som ekologisk miljöcaféägare på 90-talet innan närodlat knappt var påtänkt, sedan inom olika recycling och återvinningsföretag. Sedan en tid tar han hand om kabelspill och Elektrikern besökte för att se hur det egentligen går till.
– Det intressanta, tycker jag, är att ta ur avfallsberget. 100 procent av vårt grundmaterial här är avfall, och ur det plockar vi ut råvarorna.
– Det är en del handarbete som du ser, säger han när vi kliver in i fabriken.

Högar med kabelrester sorteras för hand, en del väldigt noggrant och andra mer grovt.
– Vi har en klass 1 och en klass 2 sortering. Har du exempelvis koppar som är förtennad med mässing och dylikt så är det klass 2. Jag får betalt efter vad jag levererar i renhet och det är viktigt för kunden.
– Aluminiumkunder är extremt kräsna, där ska vara över 99,9 procents renhet. Där kan exempelvis bly vara en katastrof för en kund.

Uppåt 50 ton kabel hanteras per månad och man utvinner i första hand koppar och aluminium, men även bly och andra metaller har ett värde.
Metoden att få fram kopparen är egentligen ganska enkel: De sorterade högarna går först genom en grovmalande maskin. På vägen till mellanlagring passerar de en magnet som tar hand om järn o annan metall; Koppar är inte magnetiskt. Nästa maskin finmaler det ännu mer. Via löpande band hamnar krosset på ett skakande sorteringsbord. Bordet lutar, roterar och skakar samtidigt som en fläkt blåser. Det tyngre materialet, kopparen, hamnar åt ett håll medan plasten går åt ett annat. Det däremellan går tillbaka in i krossen för ett varv till.
– Vi ställer vinkeln på det här bordet beroende på tyngd och metall, säger Ingemar Öhman, och drar med handen genom det färdiga granulatet som rinner ned i en stor säck.

50 ton kabel blir till cirka 20 ton koppar värt runt en miljon. Plasten som blir över då? Ja, där finns i dag ingen riktigt bra lösning i Sverige.
– Vi har ingen bra avsättning för det i dag, inga riktigt fungerande återvinningsmetoder, men det kommer vi att ha om 20 år, det är jag säker på.
Han menar att processen i dag går för sakta framåt när det gäller plaståtervinning där det stora problemet är att dela de olika plastsorterna (PVC och PE främst). Marknaden är enorm men forskningen går trögt. Närmsta fabrik ligger i Italien och det alternativ som står till buds i Sverige är förbränning.
– Det är jag inte nöjd med, så än så länge lagrar jag plasten. Det är inget farligt avfall, det är bara att det inte är återvinningsbart. Än.

Jan-Erik Johansson

Fakta återvinning:

– Man sparar 95 procent energi genom att använda återvunnen aluminium jämfört med nytt material. Motsvarande siffra för koppar är 85 procent.
– Koppar är den icke ädelmetall som procentuellt sett återvinns mest i världen. Vissa beräkningar hävdar att 80 procent av all koppar som någonsin brutits används fortfarande.
– Koppar ger minskade utsläpp på 20 ton koldioxid per ton återvunnen koppar.
– Koppar har använts av människor i 10 000 år. I det forntida Egypten var det hieroglyfiska tecknet för koppar samma tecken som symboliserar evigt liv.
– Batterier står för 80 procent av all blyanvändning i dag. 95 procent av dessa batterier återvinns, men även gamla blykablar är av stort intresse vid återvinning.
Källor: Boliden, Naturvårdsverket.