2017-05-05

Krönika
Den 8 mars var det den Internationella kvinnodagen, en dag som uppmärksammar den ojämställdhet och orättvisa, som kvinnor världen över drabbas av. Då denna dag instiftades under tidigt 1900-tal, alltså för över 100 år sedan, så borde man tro att vi människor hade kommit längre i vår utveckling. (1977 blev den officiell, innan dess har den firats av vänsterkvinnor sedan 1911.) Men ack så fel vi har. I alla fall vi som tydligt ser att samhället och den orättvisa som präglar den knappt har förändrats på denna period/tid.

Visst, vi kvinnor får i dag köra bil, rösta, arbeta samt utbilda oss. MEN, det finns såklart ett men. När ska vi ha lika lön för lika arbete? När ska vi ha möjlighet till heltid när majoriteten av kvinnor i dagsläget jobbar deltid, på grund av att kvinnor tvingas att ta ut mer av föräldraledigheten? Eller man kan också säga att majoriteten av kvinnor jobbar inte deltid, men majoriteten av alla deltidsanställningar har kvinnor.

När ska vi ha rätten till vår egen kropp och nyttja den på de sättet vi väljer? ”En kvinnas plats är vid spisen” är en klassiker som även jag själv har fått höra. För många är detta ett oskyldigt skämt, men allt för många anser att detta är så det ska vara.
Nu bara råkar det vara så att jag älskar att stå vid spisen och skapa magi i form av mat. Men jag älskar även mitt yrke som elektriker där jag kan ”get down and dirty”, pilla på 230V-kablage, så det killar i fingrarna, borra, proppa och allt som hör till. När och hur ska jag kunna visa min fulla potential när man möts av invalidering, skeptisism och sexistiskt klotter som pryder byggtoaletternas väggar?
När ska jag och alla andra elektrikertjejer kunna få jobba ifred utan att utså stirrande blickar, visslingar och även sexuella trakasserier? Har vi verkligen inte kommit längre än tidigt 1900-tal? Då undrar ni kanske varför jag överhuvudtaget valde att kliva in i detta yrke, får jag inte skylla mig själv då?

För mig är svaret simpelt, nej. Jag ser inte mig själv som en tjej bland en massa män, jag ser mig själv som elektriker tillsammans med mina elektrikerkollegor som bara råkar vara män. Jag känner mig själv så pass bra att jag vet att jag kommer överens och trivs bäst med killar, och det har absolut ingenting med sexuell läggning eller att jag agerar manligt för att passa in.
Jag är mig själv, och det ska ingen kunna ifrågasätta. Vi lever i ett av världens mest jämställda länder, men ännu är reptilhjärne-tänket närvarande, och så kommer det troligtvis vara i många år till om inte vi alla jobbar på att få ett icke-segregerat samhälle mellan män och kvinnor.

Vi kan börja med oss själva, hur bemöter vi varandra? Behandla andra som du själv vill bli behandlad är något vi fått lära oss tidigt och borde börja leva efter. Men under vilket århundrade kommer detta att ske?

Danielle Araki, elektriker

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

David Fernhed: ”Macken gör mig inte besviken”

KULTUR Vad: ”Macken Tv-serien på scen” Var: Lorensbergsteatern i Göteborg Det är med stor förväntan jag hänger av mig jackan i Lorensbergsteaterns entré. Mina barndomsidoler ska återigen roa mig med sång och sketch. Föreställningen Macken gör mig inte besviken. På andra raden från scenen får jag beskåda Galenskaparna och After Shaves mästerverk.

Ulf Lundén: Martin Luther King älskade ett Sverige som SD föraktar

KULTUR Det har nu gått 40 år sedan baptistpastorn och medborgarrättskämpen Martin Luther King (1929-1968) sköts ihjäl utanför sitt hotellrum på Lorraine Motel i Memphis. Han var bara 39 år gammal när han mördades. Martin Luther King hade några dagar innan lett en demonstration till stöd för strejkande renhållningsarbetare i Memphis, Tennesse.

Många elektriker riskerar att utföra felaktiga inkopplingar av olagliga elinstallationer

DEBATT Tyvärr så är många elektriker fortfarande inte på det klara med vad som ligger i deras uppdrag, samt att de många gånger inte tänker efter utan gör allt för att det ska fungera för kunden.

Vem har makten över orden?

KRÖNIKA För några veckor sedan var jag på Runö folkhögskola som inbjuden att delta i Boken på arbetsplatsen. Det var bokombud och författare från hela landet som möttes under några dagar för att diskutera läsande och skrivande. Vi lyssnade på flera intressanta föreläsare. Men framförallt samtalade vi om läsandet och vi författare berättade om vårt skrivande.

Jonas Wallin: ”Vi stödjer de politiker som är bäst för våra medlemmar”

”Nu radar de borgerliga politikerna upp sig, hårt trängda av fyraprocentsspärren till riksdagen, och vill haverera vår svenska modell. En modell som Medlingsinstitutet bara för några veckor hyllade som unikt fredlig”, skriver Jonas Wallin. Snön vräker ned när jag funderar på denna ledare. Är på väg till Göteborg för att träffa medlemmar.

Hans Schoug: ”Sista raden!”

DEBATT Jodå jag läser givetvis sista raden också i årsredovisningen och blir inte ett dugg gladare. De sista 5 åren som är tillgängliga för medlemmarna visar röda siffror med undantag för år 2015 då förbundets inflytande i EUU såldes till EIO för, enligt uppgift, mer än 10 miljoner kronor. Den transaktionen vände det året röda siffror till svarta.

Claes Thim: ”Facket ska inte hålla på med politik!”

DEBATT ”Jag är en stor förespråkare av facklig-politisk samverkan, men gillar inte när vi bara ska pracka på att det är Socialdemokratin som gäller”, skriver Claes Thim. Nu är det dags för valår och det är nu vi ser dem som mest. Facket ska ut och propagera för de där Sossarna igen.

Per Lawén: ”Eländes elände”

K

Bokrecension: Dålig karma av David Safier

KULTUR Bokrecension: Dålig karma (2013) Författare: David Safier Det är julafton och julklappsspelet är precis avslutat och helt lottlös blev jag inte. Boken ”Dålig karma” är i min ägo och jag börjar läsa nästan direkt.

Göran Greider: ”Jag ‘radikaliserades’ som tonåring”

KULTUR Ja, jag minns hur det känns att växa upp i ett samhälle där klasskillnaderna sakta men säkert minskar. Jag är född 1959. Min barndom sammanföll med en era då det för varje år blev allt mer självklart att jämlikheten ska öka. Mina föräldrar var typiska arbetare.

”Var stolt över din klasstillhörighet”

Samhället kittas ihop av folk som går upp på morgonen och kör våra bussar, kopplar våra uttag, städar korridorer och tar hand om våra barn. Arbetarnas insats för samhällets funktion är fundamental, skriver Anton Levein. Äntligen möts man av ljuset på vägen till jobbet. Nåväl, det är fortfarande kallt och halt.

Claes Thim: ”Att facket inte ska hålla på med politik är ren nonsens”

DEBATT ”Facket ska inte hålla på med politik utan vi ska bara koncentrera oss på kollektivavtal”. Det är nog en tanke som finns hos många, speciellt nu när det är valår. Jag kan helt ärligt erkänna att de var min tanke när jag var nybliven medlem i facket.

Jonas Wallin: ”Rör inte strejkrätten!”

Konflikten ska lösas på det sätt som svensk arbetsmarknad är menad att fungera: genom förhandlingar med tydliga spelregler inte genom att ändra spelreglerna, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. Begränsa konflikträtten! Ja det är ett förslag vi är vana vid att höra.

Replik: ”Solcellsanläggningar ställer mycket speciella krav på installationen”

DEBATT Installatörsföretagens elsäkerhetsexpert Fredrik B Sjödin reder ut begreppen kring ansvar vid installation av solcellsanläggningar. Sven Höckert har på ett förtjänstfullt sätt lyft frågan om ansvaret för installation av solcellsanläggningar.

Nille Thorsell: ”På den här arbetsplatsen har vi högt i tak”

DEBATT ”Hur vill du ha det på din arbetsplats? Har alla rätt att vara olika? Har alla rätt att vara unika? Har alla möjlighet att säga till om något upplevs fel?”, skriver Nille Thorsell. ”På den här arbetsplatsen har vi högt i tak.” Vad menar vi med detta uttryck egentligen? Oftast är det chefer, arbetsledare och lagbasar som säger sådant.