• Bild: Pixabay/Montage

2019-05-22

Den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Ett val som påverkar våra jobb, klimatet och beslut som fattas i Sveriges riksdag, kommuner och regioner.

Här får du veta mer om vad valet handlar om.

EU kan verka långt borta, men spelar ändå stor roll för vår vardag. Tidningen Dagens Nyheter gjorde nyligen en granskning som visar att nära fyra av tio lagar som de senaste åren har beslutats i vår riksdag beror på beslut som tidigare har fattats inom EU.

Nära hälften av besluten som fattas i kommunerna och nära sex av tio beslut i regionerna beror på EU.

Det kan till exempel gälla konkurrensregler, stöd till glesbygd, konsumentskydd, miljö, transporter, asyl, skydd för samhällsnyttig verksamhet i offentlig regi, upphandling och villkor för utländsk arbetskraft som tillfälligt är i landet.

Kommunals ordförande Tobias Baudin hoppas att så många som möjligt röstar i EU-valet, och då för att stoppa högerextrema partier som vill få inflytande att påverka EU till att bli mer löntagarfientligt, odemokratiskt och nationalistiskt.

– Mitt råd till dem som tycker att valet är för komplicerat, rösta på de partier ni röstade på i höstens val i Sverige. Stå upp för samma värderingar också i EU-valet, säger han.


LÄS ÄVEN: Johan Danielsson är LO:s kandidat till EU-valet


Vilket Europa vill vi ha?

För första gången kan starkt EU-kritiska partier som är högerextrema, populister eller nationalister få ett stort inflytande i EU-parlamentet efter valet. Ett av dessa partier är Sverigedemokraterna. De hoppas kunna ändra EU inifrån.

Det handlar inte bara om att dessa partier vill begränsa EU:s rätt att besluta om frågor som till exempel rör arbetsmarknads- och socialpolitik. De motsätter sig att EU utövar påtryckningar mot medlemsländer som Polen och Ungern som inte lever upp till EU:s demokratiska värderingar.

Dessa partier vill att det ska vara möjligt för medlemsländer att slippa följa beslut som EU har fattat, till exempel när det gäller krav om fri press och oberoende domstolar. Eller att de ska få rätt att stoppa möjligheten för dem som bor i EU att fritt röra sig över gränserna mellan medlemsländerna.

Valet handlar också om andra stora framtidsfrågor, ska EU till exempel få rätt att ta ut skatt, som Liberalerna föreslår?

Eller ska EU ha en gemensam asylpolitik som avgör hur många flyktingar varje medlemsland ska ta emot, som Socialdemokraterna vill?

Eller ska EU få mer att säga till om när det gäller samarbetet kring brottsbekämpning, som Moderaterna vill?


LÄS ÄVEN: Jobbfrågan splittrar partierna i EU-valet


Sociala pelaren – hot eller möjlighet?

Den sociala pelaren har fått stor uppmärksamhet i den svenska valrörelsen. Kritikerna menar att pelaren riskerar att underminera den svenska modellen. De varnar för att makt flyttas till EU när det gäller arbetsrätt och social lagstiftning. De som är för den sociala pelaren menar att den inte hotar den svenska modellen men förbättrar livet för medborgarna i EU.

Pelaren innehåller 20 principer om rättvisa arbetsvillkor och social trygghet. De ska ses som en minimistandard i medlemsländerna, som samtidigt får ha bättre villkor, betonar pelarens anhängare.

När EU-parlamentet 2017 beslöt att stödja initiativet till den sociala pelaren sade Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna nej.

Liberalerna är det enda svenska borgerliga parti som tillsammans med de rödgrönrosa stöder den sociala pelaren.

Även om den sociala pelarens principer inte ska vara bindande har drygt 30 EU-förslag presenterats med hänvisning till dessa. Men många av förslagen var på gång innan den sociala pelaren proklamerades vid toppmötet i Göteborg 2017 på statsminister Stefan Löfvens initiativ.

Arbetsvillkorsdirektivet och direktivet om balans mellan arbete och privatliv är två av de förslag som kopplas till den sociala pelaren.


LÄS ÄVEN: Alla partier värnar svenska modellen – men röstar olika i EU


Hur ska klimatmålen nås?

De svenska partierna stödjer EU-kommissionens målsättning att EU ska vara klimatneutralt senast år 2050. De är också överens om att politiken behöver skärpas så att det målet nås tidigare. Men partierna har olika vägar för att nå detta mål.

Sverigedemokraternas toppnamn i EU-valet tycker att det råder en klimathysteri. Partiet står ändå som övriga partier bakom EU:s system med utsläppsrätter som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser.

Liberalerna vill införa en EU-skatt på koldioxid och en europeisk flygskatt. Övriga partier gillar inte tanken på att EU ska få beskattningsrätt. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill ha flygskatt på nationell nivå, V föreslår en miniminivå inom EU för flygskatten.

Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna vill satsa på kärnkraft för att minska de fossila utsläppen. Centerpartiet och de rödgrönrosa partierna vill satsa på förnybara energikällor som bio-, vind-, vatten- och solenergi.

Socialdemokraterna vill att utsläppsreglerna ska vara lika för alla länder i EU, så att inte det går att konkurrera genom att strunta i klimatkraven – lika lite som att konkurrera med lägre lön-er och sämre villkor för dem som arbetar.


LÄS ÄVEN: Här är Europafackets krav inför EU-valet


Europaparlamentet och de svenska partierna

Val till Europaparlamentet sker vart femte år. Totalt sitter det 751 politiker i parlamentet. De representerar 500 miljoner invånare i de 28 EU-länderna. Sverige har 20 ledamöter i Europaparlamentet. Om Storbritannien lämnar EU genom Brexit minskar antalet ledamöter till 705. Sverige får då en extra plats och utökar till 21.

I Europaparlamentet ingår de valda ledamöterna i grupper efter vilket parti de tillhör. De borgerliga partiernas grupper har majoritet. Blockpolitik finns inte på samma sätt som i den svenska riksdagen. De två största grupperna, borgerliga EPP och socialdemokratiska S&D, samarbetar ofta för att bilda majoritet.


LÄS ÄVEN: Så röstade politikerna i fyra viktiga EU-frågor


EU-parlamentet.

GUE/NGL: Europeiska förenade vänstern/Nordisk grön vänster (från Sverige ingår Vänsterpartiet).

S&D: Progressiva förbundet av social­demokrater i Europaparlamentet (från Sverige ingår Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ).

De Gröna/EFA: Gruppen De Gröna/Europeiska fria alliansen (från Sverige ingår Miljöpartiet och Partiet Vändpunkt).

Alde: Alliansen liberaler och demokrater för Europa (från Sverige ingår Liberalerna och Centerpartiet).

EPP: Europeiska folkpartiets grupp (krist­demokrater) (från Sverige ingår Moderaterna och Kristdemokraterna).

ECR: Europeiska konservativa och reformister (från Sverige ingår Sverigedemokraterna).

EFFD: Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (inga svenska partier ingår nu, SD var med till juni 2018).

ENF: Gruppen Nationernas och friheternas Europa.


Det här gör Europaparlamentet:

• Stiftar lagar. Europaparlamentet beslutar om EU-lagar tillsammans med ministerrådet (medlemsländernas regeringar). Om de inte är ense kan parlamentet stoppa lagförslag som ministerrådet vill genomföra.

• Beslutar om budget. Europaparlamentet beslutar om EU:s budget tillsammans med ministerrådet. Parlamentet kontrollerar också hur EU-pengarna i budgeten används.

• Granskar. Europaparlamentet granskar EU-kommissionen och andra EU-institutioner för att se till att de arbetar enligt EU:s regler. Parlamentet måste godkänna en ny kommission, och kan avsätta den.


Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren, som tillsammans med Tidningen Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus


Stephen Lindholm

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Kollektivavtalen i fara när färre är med i facket

Allt färre arbetare är med i facket, samtidigt som arbetsgivarna väljer att fortsätta organisera sig. De senaste två åren har även tjänstemännens genomsnittliga organisationsgrad minskat, med undantag för till exempel Unionen.

Organiserade lärarstrejk – mördades: Här är världens tio värsta länder för arbetare

Situationen för arbetare och fackligt aktiva har förvärrats i alla regioner i världen, visar världsfacket Itucs årliga sammanställning. I Colombia mördades 34 personer ifjol. Nu kräver svenska fack att större satsningar görs för att bryta trenden. Morgonen den 8 november 2018 körde Arolda Pereira de Souza sin motorcykel ut på landsbygden utanför delstaten Bahia i östra Brasilien.

Elektriker pajade asbestsanering

Elektrikerna skar upp plasten som spärrade av asbestsaneringen och arbetet fick göras om. Nu har händelsen anmälts till Arbetsmiljöverket. Ett asbestsaneringsföretag hade spärrat av ett område i Huddinge. Men två elektriker från en annan firma tar sig ändå in på området.

Lönegapet mellan könen krymper – kan vara borta om 27 år

Med nuvarande takt kommer det att dröja till år 2045 innan löneskillnaden mellan kvinnor och män är utraderad. Jämfört med 2017 minskade gapet med 0,6 procent förra året. En genom snittlig kvinna på svensk arbetsmarknad tjänade 32 600 kronor i månaden 2018, om hon jobbar heltid. Motsvarande siffra för män var 36 500 kronor.

Företag missar att avsätta pengar till anställdas pension

Det brukar komma ett brev med posten varje vår som de flesta kanske inte lägger så stor vikt vid. Det kan löna sig att titta lite närmare på det. I slutändan kan det löna sig tusenfalt. Det handlar om Fora-beskedet. Beskedet som visar hur mycket arbetsgivaren avsatt till pensionen. Det vanligaste misstagen vi ser är att arbetsgivaren missar att betala in till den extra pensionen.

CR: Inget beslut om sänkt avgift

Den 4-5 juni höll Elektrikerförbundet sitt centrala representantskap på Runö kursgård i Åkersberga utanför Stockholm. Samlade var ombud från hela landet. Som brukligt behandlades de motioner som inkommit till förbundet. De allra flesta handlade om medlemsavgiften, som motionärerna vill sänka.

CR: VK1:s ersättningsförslag fick nobben

Elektrikerförbundet har som mål att öka andelen medlemmar som går en facklig utbildning. Men det kan vara svårt att locka medlemmar att gå en utbildning om ersättningen vid kurstillfällena är betydligt lägre jämfört med vad de skulle tjänat om det befunnit sig på jobbet.

Facket syns dåligt i media: ”Ger en skev bild av verkligheten”

Facket syns allt mindre i media. Nu går det en facklig företrädare på 20 från näringslivet, mot en på tio år 2007. Det är dåligt för det demokratiska samtalet, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm till Arbetet. Det är 20 gånger vanligare att en företrädare för näringslivet kommer till tals i media än en facklig.

Strejkrätten begränsas – beslut klubbat i riksdagen

Förslaget om begränsningar av strejkrätten har klubbats av riksdagen. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti. Då blir det svårare att ta till strejkvapnet mot arbetsgivare som redan har kollektivavtal. Den utdragna konflikten i Göteborgs hamn, där Hamnarbetarförbundet strejkade för att få till ett kollektivavtal, har nu fått effekter på lagstiftningen.

Målarna lämnar ytterligare stämning om restid

Målareförbundet har lämnat in ytterligare en stämning till Arbetsdomstolen gällande en målare som de hävdar har rätt till betald arbetstid till och från kunden där arbetet utförts. De hänvisar till EU-rättens dom men också kollektivavtalet för målare.

Juristförsäkringen även för utflugna barn

Från och med i höst kommer det att finnas möjlighet för Elektrikerförbundets medlemmar att teckna förbundets juristförsäkring även för barn som flyttat hemifrån.   I dag gäller försäkringen för hemmaboende barn och ingår i medlemsavgiften.

Farligt kvartsdamm sprids vid Förbifarten-bygget

Flera inspektioner av Förbifart Stockholm under våren visar stora brister i hanteringen av kvarts. I slutet av maj såg Arbetsmiljöverkets inspektörer hur en stor kaskad av damm spreds på byggarbetsplatsen vid trafikplats Akalla. I ett inspektionsmeddelande noterar inspektörerna en borrigg utan skydd mot damm.

Brandfarliga batterier – så laddar du säkert

Brukar du ladda dina elprylar när du sover? Då lever du farligt batterierna kan nämligen börja brinna. Här förklarar Elsäkerhetsverkets expert hur du laddar säkert. Mobiltelefoner, elcyklar, hoverboards och flera andra vanliga elprylar drivs av litiumjonbatterier. Dessa är de batterier på marknaden som är bäst på att lagra energi, men de kommer även med en otäck baksida.

Stanley Security får betala skadestånd för lönekrångel

Ärendet om det krånglande lönesystemet på Stanley Security har äntligen fått en lösning. Företaget och facket har förlikats. Elektrikerförbundets medlemmar som omfattas av förhandlingarna får 7 500 kronor per person i skadestånd. Det var i maj 2017 som Stanley Security införde ett nytt lönesystem. Det mesta som kunde gå fel gick fel.

Checklista: Så grillar du elsäkert i sommar

Sommar, sol och grill på altanen. Men har du koll på hur du grillar elsäkert i sommar? Här hittar du Elsäkerhetsverkets tips! Solen skiner och grillvädret hägrar. Precis som förra året är dock vädret på många håll så torrt att det redan råder eldningsförbud i flera kommuner. Räddningen kan vara elgrillen, men då finns det fortfarande några saker att tänka på.