• Sanna Tofte från Kommunal är kritisk till det förslag om ändrad strejkrätt som parterna presenterade 2018. Bild:Anders Larsson/Kommunal/Pressbild/Montage

2019-01-21

Sista januari går remisstiden ut för regeringens förslag om ändrad strejkrätt. Såväl fack som arbetsgivare står bakom. Men inom LO-förbunden bubblar ett missnöje, skriver Arbetet.

I sista stund, när politikerna var på väg att ändra strejkrätten, enades parterna om en lösning som inte rubbar arbetsmarknadens maktbalans.

Det är deras egen bild av bakgrunden till lagförslaget som nu är ute på remiss, och som LO-förbunden ställt sig bakom.

– Det är ett kirurgiskt ingrepp som inte inskränker löntagarnas demokratiska rätt att strejka, sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson när överenskommelsen presenterades i juni.

LÄS ÄVEN: Facktoppar räds inte ny mandatperiod: ”S har inte sålt ut sin själ”

Samtidigt har fyra avdelningar i det största LO-förbundet, Kommunal, under hösten röstat igenom motioner om att ta ställning mot förslaget.

Motionerna från avdelningarna i Stockholm, Väst, Skåne och Västerbotten behandlas på kongressen i maj.

– Målet är att riva upp den här överenskommelsen. Strejkrätten är vårt starkaste vapen och den borde vi försvara med näbbar och klor, säger Sanna Tefke, sektionsordförande för Kommunal i Solna/Sollentuna.

Sekos Stockholmsregion har också röstat mot uppgörelsen.

– Vi behöver värna en stark underliggande stridsrätt som en sorts säkerhetsventil, säger Gunnar Westin, vice ordförande i Seko Stockholm.

Både han och Sanna Tefke är även aktiva i Vänsterpartiet, som vänt sig emot ändrad strejkrätt.

Utöver detta har enskilda medlemmar och förtroendevalda i en rad LO-förbund debatterat och manifesterat mot ändringarna under hösten.

I Målarförbundets avdelning Väst har det väckt infekterad förtroendekris att några företrädare vänt sig emot förslaget offentligt.

Lagförslaget gäller rätten att ta till konflikt mot företag som redan har ett kollektivavtal för det aktuella arbetet, med ett annat fackförbund. Fack utan avtal ska endast få ta till stridsåtgärder om syftet är ett eget kollektivavtal med fredsplikt, förutom vid sympatiåtgärder och indrivningsblockader.

Det konfliktande facket ska dock inte kunna kräva garantier om hur avtalet faktiskt ska tillämpas. Det först tecknade avtalet har företräde i praktiken.

Förespråkarna menar att detta gör att principer som redan gäller större delen av arbetsmarknaden, det vill säga alla inom huvudorganisationerna, kommer omfatta alla.

LÄS ÄVEN: Arbetsrättsjuristen: ”Facken är lurade”

Men Sanna Tefke och Gunnar Westin ser faror.

– Vi vet inte vad det här kommer att få för konsekvenser och det riskerar att slå mycket hårdare än vad som sägs, säger Sanna Tefke.

Gunnar Westin säger att en stark strejkrätt leder till att Sverige har få konfliktdagar och att det är naivt att tro att balansen på arbetsmarknaden inte påverkas om man rycker undan den.

Han och andra kritiker fruktar att det leder till så kallad avtalsshopping där arbetsgivare väljer kollektivavtal efter vilket som är billigast.

– Man inskränker den fria stridsrätten och den är så vitt vi kan bedöma alla majoritetsfackförbunds yttersta skydd som man behöver för att kunna försvara sig mot arbetsgivare som ägnar sig åt sådant, säger Gunnar Westin.

Att arbetsgivare i dag avstår från avtalsshopping kan enligt honom och Sanna Tefke bero på att de vet att det fack som ställs åt sidan kan ta till konflikt om allt möjligt. Den möjligheten är nu på väg att försvinna.

Det kan sägas finnas spärrar mot sådant agerande från arbetsgivarhåll inbyggda i förslaget, men kritikerna är inte övertygade.

De menar att resonemangen utgår ifrån hur saker brukar göras i dag, men att det kommer ändras om reglerna skrivs om.


Huvudförslagen

Så brukar förespråkare beskriva vad ändringarna innebär:

• Reglerna blir mer enhetliga, principer som redan gäller inom de fackliga centralorganisationerna kommer att omfatta alla.

• Kollektivavtalets värde räddas upp. I nuläget är risken att arbetsgivare inte ser värdet i att teckna avtal, då de ändå kan utsättas för konflikt från annat fack.

Så låter kritiken:

• Risken är att arbetsgivare får mer utrymme för att välja att teckna kollektivavtal med den som erbjuder det till lägst kostnad.

• Inskränkningarna riktar sig nästan bara mot den fackliga sidans rättigheter.

Bakgrund

• I Göteborgs hamn har Hamnarbetarförbundet tagit till stridsåtgärder mot APM Terminals, trots företagets avtal med Transport. Hamnen är ett nav för näringslivet och situationen där har väckt debatt.

• Våren 2017 gav regeringen, apropå detta, en utredare i uppdrag att se över om ändringar behövs i konflikträtten.

• Kort innan den statliga utredaren skulle lägga fram sitt förslag i juni förra året presenterade parterna sin överenskommelse. Regeringens lagförslag som nu är ute på remiss bygger på den.


Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetetsom tillsammans med Tidningen Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.


Jenny Berggren

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Stanley Security får betala skadestånd för lönekrångel

Ärendet om det krånglande lönesystemet på Stanley Security har äntligen fått en lösning. Företaget och facket har förlikats. Elektrikerförbundets medlemmar som omfattas av förhandlingarna får 7 500 kronor per person i skadestånd. Det var i maj 2017 som Stanley Security införde ett nytt lönesystem. Det mesta som kunde gå fel gick fel.

Checklista: Så grillar du elsäkert i sommar

Sommar, sol och grill på altanen. Men har du koll på hur du grillar elsäkert i sommar? Här hittar du Elsäkerhetsverkets tips! Solen skiner och grillvädret hägrar. Precis som förra året är dock vädret på många håll så torrt att det redan råder eldningsförbud i flera kommuner. Räddningen kan vara elgrillen, men då finns det fortfarande några saker att tänka på.

Sawyer: En ny robotkompis på jobbet?

 NY TEKNIK Nästa generation robotar utvecklas nu i hög fart för en allt bredare marknad. Kanske har du snart en mekanisk lärling med dig på bygget. Nästa generation av kollaborativa robotar är på ingång. Sawyer kallas den koreanska maskinen som är lätt att programmera och som löser en del problem själv med hjälp av flera par kameraögon.  Foto: Jan-Erik Johansson.
En fot i röd sko sparkar mot en fotboll på en gräsplan.

Så länge måste du jobba för att tjäna som Zlatan

En städare får jobba i 245 år för att tjäna lika mycket som Zlatan gör på ett år. För en lokförare räcker det med 156 år. Världens bäst betalda kvinnliga spelare behöver dock bara spela i 16 år för att nå Zlatans lön. Runt 7,2 miljoner dollar, eller 68 miljoner kronor, om året tjänar den svenska anfallsstjärnan Zlatan Ibrahimovic på att spela fotboll i Los Angeles Galaxy.

Få koll: Är loppisfyndet elsäkert?

Har du koll på att ditt roliga loppisfynd kan vara direkt livsfarlig? Här är Elsäkerhetsverkets tips för hur du gör secondhand-fynden trygga att använda. ”Vilket fynd!”, kanske du tänker när du plockar upp den coola CD-spelaren eller den batteridrivna speldosan  från hyllan och vrider den mellan händerna.

Nu är de nya föreskrifterna klara

NY TEKNIK Den nya standarden för lamputtag och dito stickproppar infördes 1 april i EU och Sverige. Nu kommer föreskrifterna som anpassats för den standarden. De nya föreskrifterna (ELSÄK-FS 2019:1) trädde i kraft 1 maj men publicerades 8 april på Elsäkerhetsverkets hemsida.

Förare omkom när grävmaskin föll över stup

En man i 45-årsåldern miste sitt liv i förra veckan när han utförde arbete med en grävmaskin. Fordonet föll över en kant och rasade mellan 15 och 20 meter. Det var i måndags förra veckan, den 3 juni, som en man avled när en arbetsplatsolycka inträffade i Långaryd i Hylte kommun i Halland.

Kraftig höjning av maxstraff för arbetsmiljöbrott på företag

Från 10 till 500 miljoner. Så mycket ska maxbeloppet höjas för de företagsböter som bland annat delas ut vid arbetsmiljöbrott. Det måste kosta om man slarvar på företaget, till exempel med arbetsmiljön.

6F: Vi vill skrota industriavtalet

Slopa industriavtalet och inför en ny modell med kraftiga låglönesatsningar som gynnar kvinnorna. Det föreslår nu Elektrikerförbundet och de övriga förbunden i 6F. Den svenska lönebildningsmodellen där industrin går först och sluter avtal har stora brister. Det menar Fastighets och övriga förbund i 6F.

Yngre elektriker drabbas oftare av elolyckor

Under 2018 anmäldes sammanlagt 791 elolyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket. Precis som tidigare år är unga elektriker mellan 21-30 år överrepresenterade i statistiken. Enligt Elsäkerhetsverkets senaste årsrapport anmäldes 456 elolyckor och 335 tillbud till myndigheten under förra året. Den vanligaste olyckstypen är strömgenomgång.

A-kassornas tapp ledde till lägre löner

När a-kassornas avgifter höjdes minskade anslutningsgraden med tio procentenheter. En ny rapport visar att detta i sin tur ledde till att lönerna minskade med mellan 1 och 5 procent. I början av 2007 infördes nya regler för a-kassornas självfinansiering. På grund av detta höjdes medlemmarnas månadsavgifter i genomsnitt från cirka 100 kronor till 350 kronor.

Seko och Fastighets ger inte upp planer på samgående

Nu tar Seko och Fastighets åter tag i frågan om ett eventuellt samgående mellan förbunden. LO-utredaren Lasse Thörn har fått uppdraget. Han börjar sitt arbete i höst. Då blir det också klart hur tidplanen ser ut. Enligt Seko och Fastighets ska Lasse Thörn inte lägga något färdigt förslag om samgående.

MP ökade och S tappade: Så röstade LO-väljarna i EU-valet

Miljöpartiet mer än tredubblade sitt stöd bland LO-väljarna i EU-valet, jämfört med riksdagsvalet. S-tappade, men mindre än fruktat, enligt LO. Bland LO-förbundens medlemmar minskade Socialdemokraterna med fyra procentenheter jämfört med riksdagsvalet för ett halvår sedan till 37 procent, enligt SVT:s valundersökning. Det är ungefär som i avtalsrörelsen.

Nya DCL-uttagen väcker stor debatt

NY TEKNIK De nya DCL-uttagen har väckt stor debatt bland elektriker, inte minst på nätet. Både ros och ris, men framförallt att de är svåra att funktionstesta. Du kan inte använda en vanlig spänningsprovare, lite bökigt är det.

Digital dvärgbrytare från Blixt Tech vinner allt

NY TEKNIK Tusen gånger snabbare än en vanlig dvärgbrytare, därtill uppkopplad och intelligent. Svenska Blixt Tech och deras elektroniska strömbegränsare kan förändra framtidens elcentraler och smarta hem. Vi ser många användningsområden och tror det här kan få ett fantastiskt genomslag. Det säger Trued Holmquist, vd och medgrundare av stockholmsbaserade Blixt Tech.