• Kurt Junesjö lanserar en konspirationsteori om varför facken gått med på förslaget om inskränkning av strejkrätten. Foto: Anna Norling

  • Kurt Junesjö lanserar en konspirationsteori om varför facken gått med på förslaget om inskränkning av strejkrätten. Foto: Anna Norling

  • Kurt Junesjö, tidigare jurist vid LO-TCO rättsskydd. Foto: Anna Norling

  • Kurt Junesjö lanserar en konspirationsteori om varför facken gått med på förslaget om inskränkning av strejkrätten. Foto: Anna Norling

  • Kurt Junesjö, tidigare jurist vid LO-TCO rättsskydd. Foto: Anna Norling

2019-01-08

Nu har förslaget om inskränkningar i strejkrätten skickats ut på remiss. Förslaget är det samma som fackens och arbetsgivarnas kom överens om i början av sommaren. Men alla är inte nöjda.

– Fackens förslag en fullständig kapitulation, det är sämre än utredningens förslag, säger Kurt Junesjö, tidigare jurist vid LO-TCO rättsskydd.

Våren 2017 tillsatte dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson en utredning om att inskränka strejkrätten. Anledningen sades vara den långdragna konflikten i Göteborgs hamn.

Men innan utredningen hann lämna sitt förslag hade parterna, LO, TCO, Saco och Svenskt näringsliv tillsammans tagit fram ett eget förslag. Det är det förslag som nu skickats ut på remiss.

LÄS ÄVEN: Fack och arbetsgivare överens om inskränkningar i strejkrätten

Kurt Junesjö är arbetsrättsjurist och har under många år arbetat som förbundsjurist och utredare vid LO-TCO rättsskydd. Han kallar sig även för Elektrikerförbundets tidigare ”husjurist” när jag träffar honom på Sjömanskyrkan i Gävle, där han är inbjuden av Vänsterpartiet för att tala under rubriken ”Det fackliga sveket. Strejkrätten hotas”.

– Om förslagen går igenom är det den största förändringen i fackens maktställning mot arbetsgivaren sedan 1928, säger han.


”Hur kom det sig att ett socialdemokratiskt arbetareparti över huvud taget beslutade sig för att tillsätta en utredning med syftet att inskränka strejkrätten?”


I den tillsatta utredningens förslag fanns förbud för strejk för konkurrerande kollektivavtal. Men med vissa undantag. Ett undantag var i de fall när det aktuella facket är det fack som brukar teckna kollektivavtal med arbetsgivaren.

Det undantaget finns inte i det förslag som nu skickats ut på remiss, det vill säga parternas gemensamma förslag.

Däremot finns det i det aktuella förslaget ett förbud mot stridsåtgärder om facken ställer krav på hur kollektivavtalet ska tillämpas. Och det, menar Kurt Junesjö, öppnar upp för avtalsdumpning.

– Hur kom det sig att ett socialdemokratiskt arbetareparti över huvud taget beslutade sig för att tillsätta en utredning med syftet att inskränka strejkrätten? Strejken är ju arbetarnas enda verksamma verktyg för att förbättra sina villkor, säger han, och tillägger att anledningen skulle vara hamnkonflikten i Göteborg är en ren bluff.

För att förklara varför facken gått med på försämringar av strejkrätten lanserar han en konspirationsteori. Han säger själv att han såklart inte vet om den är sann. Men för honom är det en möjlig förklaring. Han menar att utredningen om att begränsa strejkrätten är beställd av IF Metall och Industriarbetsgivarna.

Bakgrunden ska i så fall vara märket. Märket med stort M. Industrins normerande löneavtal, och 6F:s gedigna utredning om en ny lönemodell.

Om IF Metall lämnar LO-samordningen blir förbundet inte längre bundet av LO:s gränsdragningsbeslut, och med det nya förslaget skulle arbetsgivaren enkelt kunna byta till IF Metalls avtal i stället för det gällande, och för arbetsgivaren dyrare, avtalet.

– Ett sådant hot räcker sannolikt för att få 6F att vika ned sig och underkasta sig Märket, säger Kurt Junesjö.

LÄS ÄVEN: ”Försvara strejkrätten – tolerera inga inskränkningar”

Så hur kom det då sig att LO-styrelsen gick med på förslaget om inskränkning av strejkrätten?

Kurt Junesjö säger att han har uppgifter om att när LO-styrelsen skulle besluta om att gå med på ett gemensamt förslag tillsammans med Svenskt näringsliv så var det efter en muntlig dragning – och man skulle bestämma sig direkt. Dessutom var det under tystnadsplikt.

– Man kan säga att LO-styrelsen blev ganska överrumplad utav det här. Man gav en sockerbit till LO-facken: på det här sättet blir vi av med Hamnarbetarförbundet. Men min konspirationsteori är att IF Metall vill behålla märket. Och att LO-styrelsen är grundlurade.


”Teorin bygger på ett påstående om fakta som är falskt”


LO:s tidigare avtalssekreterare Erland Olauson, numera opartisk ordförande inom industrin, är den som anlitades av arbetsmarknadens parter för att utreda frågan om strejkrätten.

Han menar att den tidigare kollegan Kurt Junesjös teori om bakgrunden till parternas förslag om strejkrätten är just det – en konspirationsteori.

– Kurt tycks utgå ifrån att förbundsordförandena i LO:s, TCO:s och SACO:s styrelser inte är kapabla att bedöma förslagets effekter för deras egna förbund. Det är en grov underskattning. Förslaget föredrogs dessutom både skriftligen och muntligen för förbundens avtalsansvariga och i LO:s styrelse vid två tillfällen, berättar han.

Erland Olauson menar även att för de fackförbund som normalt är bundna av kollektivavtal innebär lagförslaget inga förändringar.

– Det kommer fortfarande att vara tillåtet att vidta stridsåtgärder för att åstadkomma ett kollektivavtal med en arbetsgivare som redan är bunden av ett annat kollektivavtal. Effekterna av ett sådant andrahandsavtal blir dock, enligt praxis i arbetsdomstolen sedan många  årtionden, begränsade. När det gäller de berörda arbetstagarnas anställningsvillkor blir arbetsgivaren bara skyldig att tillämpa det först träffade avtalet. När det gäller skyldigheterna mot facken så ska dock båda avtalen tillämpas. Lagförslaget innebär inga ändringar på detta.

LÄS ÄVEN: Jonas Wallin: ”Rör inte strejkrätten!”

Erland Olausson nämner en särskild dom i Arbetsdomstolen: AD 1989 nr 120 (den så kallade Britanniadomen), som enligt honom gör det uttryckligen förbjudet att med hjälp av stridsåtgärder försöka tvinga arbetsgivaren att tillämpa det sist träffade avtalet.

Parternas lagförslag innebär att den regeln, som alltså redan gäller, skrivs in i lagtexten.

– Den enda förändring som lagförslaget i praktiken innebär är att fackförbund som inte vill teckna kollektivavtal för att de vill undvika att bli bundna av fredsplikt, måste följa samma regler som övriga fackförbund.

– Kurts konspirationsteori bygger, liksom nästan alla konspirationsteorier, på ett påstående om fakta som är falskt. Det knepiga är att Kurt med sin långa erfarenhet, bland annat som kollega till mig, vet att det förhåller sig på det sätt som jag beskriver och att han ändå framför den ganska befängda idén om den stora konspirationen.


Förslaget i korthet

Förslaget avser situationen när ett fackförbund vill ha ett kollektivavtal med en arbetsgivare som redan är bunden av ett annat kollektivavtal.

För att det ska vara tillåtet för fackförbundet att vidta stridsåtgärder krävs följande:

1. Syftet med konflikten ska vara att träffa kollektivavtal som medför fredsplikt.

2. Fackförbundet måste först ha förhandlat om kraven med arbetsgivaren.

3. Det är inte tillåtet att komma med helt nya krav, som inte förts fram under förhandlingen.

4. Det är inte tillåtet att ställa krav som innebär att det först träffade kollektivavtalets villkor trängs undan.

5. Det är inte tillåtet att vidta stridsåtgärder för att få igenom krav som rör innebörden eller tillämpningen av lag eller avtal (så kallade rättstvister), i syfte att lösa pågående individuella tvister.


Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Fackligt missnöje mot förslag om ändrad strejkrätt

Sista januari går remisstiden ut för regeringens förslag om ändrad strejkrätt. Såväl fack som arbetsgivare står bakom. Men inom LO-förbunden bubblar ett missnöje, skriver Arbetet. I sista stund, när politikerna var på väg att ändra strejkrätten, enades parterna om en lösning som inte rubbar arbetsmarknadens maktbalans.

Facktoppar räds inte ny mandatperiod: ”S har inte sålt ut sin själ”

Januariavtalet har väckt facklig ilska, inte minst gällande förändrad arbetsrätt. Men fackliga representanter ser ändå positivt på den kommande mandatperioden. Saltsjöbadsavtalet kom till efter politiskt tryck, säger IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä till Arbetet. Annie Lööf var först ut.

Ett mänskligt maskineri planerat i minsta detalj

Det dunkar, slamrar och tjuter. Doften av trä och målarfärg är påtaglig i den stora lokalen i Piteå. Alla vet precis sin uppgift här. Den som är ny får lära sig exakt vilka moment den ska göra, i princip vilket steg den ska ta, säger David Lidström, kvalitetsansvarig för målning på Lindbäcks husfabrik i Piteå.

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän växer

Lönegapet mellan kvinnor och män krymper, och utjämningen har varit ovanligt stor de senaste åren, visar LO:s lönerapport. Men löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän växer, skriver Arbetet. År 2000 utgjorde medellönen för kvinnor 81 procent av medellönen för män.

Byggföretagare rånad och skjuten – två anställda får fängelse

Medarbetarna tyckte att de fått för lite betalt, och anlitade därför hjälp för att råna sin chef. I förra veckan dömdes fem av de inblandade i tingsrätten, skriver Byggnadsarbetaren. De två männen tyckte inte att de fått ut rätt lön av en byggföretagare utanför Stockholm.

Stefan Löfven statsminister igen – 131 dagar efter valet

Tredje gången gillt för Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Efter två nederlag i riksdagen – nu är han vald till statsminister igen. Lång dags färd mot natt men Sverige har nu fått en statsminister igen, 131 dagar efter riksdagsvalet 2018. Detta skriver Arbetet.

Lista: Här är de mest lästa artiklarna från 2018

Otillåtet hemmafixe, asbest, lönenivåer och dödliga arbetsplatsolyckor. Det är vad några av de tio mest lästa artiklarna på Elektrikerns sajt handlat om under 2018. Har du läst dem? Här nedan hittar du listan. 1.

Skattesmäll för LO Mediehus: ”Vi kommer att överklaga”

LO Mediehus har dömts att betala miljonbelopp till Skatteverket. Domen kommer att påverka alla medlemstidningar för ideella föreningar och organisationer i landet. Vi kommer att överklaga, säger Robert Jonsson, vd för LO Mediehus. Domen i Förvaltningsrätten är resultatet av en tvist med Skatteverket.

Infranord döms efter olycka med ljusbåge

Ljusbågen orsakade den anställde brännskador i ansikte, på händer, bröst och underarmar. Nu döms Infranord att betala 150 000 kronor för arbetsmiljöbrott, skriver Sekotidningen. Det var i juni 2017 som olyckan inträffade.

”Billigt kontrakteras folk som segregeras” – och andra dikter av Mats Hammarlund

Här nedan följer en samling dikter av Mats Hammarlund. Förutom skrivandet har denne jobbat inom byggbranschen, mest som snickare och timmerman på byggen i Stockholm, men även på LO-TCO Biståndsnämnd. Dikterna är: 1. Livsviktigt 2. Byggfolk 3. Billigt kontrakteras folk som segregeras 4. Dolda risker 5. Döden passar på 6.

Kubal är räddat – sanktionerna hävs

Sanktionerna mot Kubals ryska ägare Rusal tas bort efter ett beslut i den amerikanska kongressen. På aluminiumfabriken i Sundsvall är lättnaden stor, skriver Arbetet. Sedan april i fjol har sanktionshotet legat över Kubal, som vid flera tillfällen varit nära att stängas ned. Men varje gång har man räddats av tillfälliga förlängningar.

”Bra arbetsmiljö är inte gratis”

En tudelad arbetsmarknad, arbetsmiljöslarv och resursbrist hos polisen. Arbetet frågade politiker, fack och arbetsgivare varför dödsolyckorna sker och vad som behöver göras. Nyligen lämnade sex S-ledamöter i riksdagen en motion med rubriken Omtag för nollvision om dödsolyckor på arbetsplatserna.

55 liv släcktes på jobbet 2018

Trots nollvisionen för dödsolyckor på jobbet kom 55 personer aldrig hem från sitt arbete under 2018. Det är den högsta siffran på flera år. Män i arbetaryrken. Det är de som oftast omkommer i arbetsplatsolyckor, visar Arbetets genomgång. De faller, de kläms ihjäl och de dör i trafiken.

Lista: De miste livet på jobbet 2018

55 människor miste livet på jobbet i fjol. I ett tjugotal fall pågår fortfarande förundersökning om arbetsmiljöbrott. De olyckor där åklagaren lagt ner utredningen är markerade som nedlagda. Listan är sammanställd av tidningen Arbetet.

Tjuvstartade bygge – straffas med rekordböter

Bygget började för tidigt, innan tillstånden var klara. Nu straffas Mälarenergi Elnät med en rekordstor byggsanktionsavgift, skriver VLT. Mälarenergi Elnät hade för bråttom när en ny transformatorstation skulle byggas vid Energigatan på södra Nibble. När väl bygglovet och startbesked kom hade markarbetet redan påbörjats.