• – Det är ett tungt men inspirerande projekt. Man lämnar efter sig något som kommer att tjäna resenärer dagligen i många år, säger Pär Abrahamsson.Foto: Leif Göbel Foto: Leif Göbel

  • Pär Abrahamsson tillsammans med Otis-arbetskamrater från Tjeckien som är med och arbetar med rulltrapporna vid Citybanan. Foto: Leif Göbel

  • Programdon för styrning av rulltrapporna. Foto: Leif Göbel

  • Rulltrappor på väg för montering. Foto: Leif Göbel

  • Tunnlar långt ner i underjorden för transport av hundratusentals människor. Foto: Leif Göbel

  • Foto: Leif Göbel

2016-03-15

reportage

Varje dag rör sig en kvarts miljon människor i området. Än fler blir det när nya Citybanan blir klar nästa år. Den är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt.

I underjorden under Stockholms central byggs inte bara järnvägsräls i tunnlar. Här installeras massor av rulltrappor och hissar.

I centrum står personal från bland annat Otis.

 

 

De flesta av oss hamnar någon gång under livet på Stockholms central – Nordens största järnvägsstation. När vi ska till huvudstaden för nöjen, jobb, kurs, besöka anhöriga, byta tåg eller ta oss vidare till flyg. Men det du ser från Vasagatan och Centralhallen är bara en pytteliten del av Stockholm C. Det mesta finns i flera våningar under jorden.

Vid Stockholm C kommer närmare 1 000 tåg av olika slag att passera. Fjärr-, regional-, pendel- och tunnelbanetåg. 100 000-tals resenärer ska fraktas mellan flera olika underjordiska plan, till och från perronger och vidare ut i staden. Det kräver en massa hissar, rullband och inte minst rulltrappor.

 

Såklart förstår du att detta jättelika transportmaskineri krävt många elektriker, hissmontörer och rulltrappstekniker. Kraft, belysning, data, övervakning, svalka, ventilation – just name it. Och det lär behövas en del framöver också som sköter underhåll och service av alla otaliga armaturer, elcentraler och maskinrum.

Elektrikern har tillsammans med klubbordföranden för Otis Stockholm, Pär ”Rekan” Abrahamsson, tagit pulsen på Citybanan och vandrat rulltrappor upp och ner och knixat oss in i de olika maskinrummen inne i bergen närmare 40 meter under Stockholms gator. Maskinrummen innehåller blå skåp fyllda med elektronik. Här kan teknikerna övervaka och programmera, felsöka. Men här finns också kommunikationsboxar som skickar info till SL:s ledningscentral så de kan se statusen på varje rulltrappa.

– Citybanan är ett av de största rulltrappsprojekten i den svenska historien. Det är ett tungt men inspirerande projekt. Man lämnar efter sig något som kommer att tjäna resenärer dagligen i många år, säger Pär Abrahamsson.

 

Citybanan ska öppna 2017 efter nio års omfattande arbeten. Sedan starten har uppåt 40 rulltrappetekniker från Otis Stockholm, från underleverantörer, inhyrda och Otisfolk från Tjeckien arbetat med att få på plats, installera och sedan driftsätta ett 70-tal rulltrappor. En del är korta, andra jättelånga, somliga storslagna. Här handlar det om att få över 100 000 resenärer att friktionsfritt färdas mellan olika plan i underjorden.

I underjorden arbetar många specialiserade firmor. Vi träffar två skåningar från Tunga Lyft i Sverige AB. De är proffs på att lyfta tunga saker av alla slag på plats. Här handlar det om de olika sektionerna som tillsammans utgör en rulltrappa. Tungt är det och med precision ska det göras.

– Vi har varit här sedan 2014. Lyft 44 rulltrappor på plats här och 22 på Odenplan, berättar Stefan Bard, Malmö.

Vem som ska sköta service och underhåll efter Citybanan är klar, är inte bestämt. Nuvarande avtal som SL har med Kone Metro för rulltrappor går ut 2017.

 

För teknikerna är arbetsmiljö och säkerhet viktiga frågor. Alla rationaliseringar sliter på kropparna. Allt färre ska göra allt mer.

– Vi försöker få företaget att arbeta mer målmedvetet med arbetsmiljön. Svårt då det är ett väldigt toppstyrt amerikanskt företag, säger Abrahamsson.

En viktig avtalsfråga för rulltrappsteknikerna och hissmontörer är att få tillbaka prestationslön.

– Vi har skrivit avtalsmotion om detta. Det är viktigt för att få till en bättre löneutveckling.

Leif Göbel

 

Kortfakta:

• Budget 16,8 miljarder kronor. Klart 2017.

• 6 kilometer tunnel. 1,4 kilometer järnvägsbro i Årsta.

• Två nya stationer – Stockholm City och Stockholm Odenplan.

• Fördubblar spårkapaciteten genom Stockholm så att tågen kan gå tätare och punktligare.

• Nio års byggtid sex arbetstunnlar.

• 30 Hötorgsskrapor schaktmassor, mest berg, fraktas bort.

• Tre Hötorgsskrapor betong går åt till bygget.

• 2 500 personer jobbar som mest med Citybanan

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Reportage

Sveriges effektreserv: När Karlshamnsverket behövs får inget gå fel

Under årets driftsäsong var Karlshamnsverket i produktion under mindre än ett dygn. Det var den 24 januari i år. Resten av tiden arbetar de anställda på verket med att säkerställa att utrustning är i bästa möjliga skick. När verket väl behövs får inget gå fel.

Nya rekryterna laddade inför ombudsmannajobbet

Fyra nya ombudsmän har anställts i Elektrikerförbundet. Per Ola Nilsson, Magnus Kindmark, Jens Hansson och Tomas Hovberg gick alla vid skrivandets stund LO:s aspirantutbildning på Runö kursgård utanför Stockholm. Vi blir inte anställda för att vi kan alla lagar och paragrafer, utan det är för att vi passar i rollen som ombudsman.

I gula västar krävde de ansvar för döda arbetare

Life before profit! Det var budskapet när unga fackliga representanter från Europeiska bygg- och träfacken höll en manifestation på Sergels torg. Den gångna helgen samlades fackliga reprentanter i den europeiska ungdomskommittén för Builders and woodworkers international (BWI) på Rönneberga Lidingö.

I Nyköping finns lärlingar i en klass för sig

My Ekelund och Niclas Magnusson ritar omsorgsfullt och kopplar sedan lika omsorgsfullt. Uppdraget är motorstyrning. Det är skitkul. Det är mer jag än vad barnskötare var, säger My Ekelund. My Ekelund berättar att hon arbetade som barnskötare i över sex års tid innan hon i somras böt fot och valde något helt annat: elektriker. Jag gillar allt med yrket.

Framtidens avtal: Bättre pension, kortare arbetstid eller högre lön?

Kortare arbetstid för äldre. En bra pension. Satsa på att få fler medlemmar. Löneökningar. Hur ska Elektrikerförbundet tänka, när de lägger upp en strategi för avtalsförhandlingar de närmaste 10-20 åren? Frågorna ventilerades när Elektrikernas förhandlingschef Urban Pettersson mötte medlemmar på TST-gruppen och Bravida i Gävleborg och Dalarna.

Vården missar lätt skador efter olyckor med el

Elolyckor orsakade av vanlig hushållsel, kan ge allvarliga skador långt efter olyckstillfället. Den som råkat ut för strömgenomgång ska omedelbart uppsöka akutsjukvård för undersökning. Anna Blomqvist, forskare, specialistläkare i Yrkesmedicin och nyligen pensionär, har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att undersöka risker med strömgenomgång.

Elolyckor: Nära-döden-upplevelser och skuldkänslor

 Strömgenomgång kan leda till Nära döden upplevelse och posttraumatisk stress. Skuldkänslor och obehag efteråt är vanliga visar aktuell forskning. Cirka 100 elolycksfall som leder till sjukskrivning minst en dag, rapporteras årligen till Arbetsmiljöverket. Forskningsprojektet Elolyckor i arbetet presenterades 2017.

Cia Holm: ”Kunskapen om elolyckor måste bli bättre”

Många elektriker är omedvetna om vilka skador strömgenomgång kan leda till på lång sikt. Man ska inte behöva råka ut för en olycka för att förstå vad det kan få för konsekvenser, säger Cia Holm ansvarig för ElQvinnorna i vk 10. Cia Holm har arbetat som elektriker i 25 år. Idag är hon säkerhetstekniker samt regionalt skyddsombud i Bohuslän.

Elolyckor: ”Vi lär av varandras erfarenheter ”

 Trasiga verktyg och fukt är vanliga orsaker till strömgenomgång. Även kablar kan bli strömförande. André Nurmi och John Daniel Eriksson har varit med om elolyckor vid ett flertal tillfällen. André Nurmi och John Daniel Eriksson arbetar som elektriker på Midroc Electro. De är uthyrda till Vattenfall och stationerade på Ringhals kärnkraftverk.

Fredrick Ekholm – en elektriker med siktet inställt på OS

På Karolinska sjukhuset i Stockholm arbetar en regerande svensk mästare. En elektriker som har siktet inställt på att en dag stå på startlinjen i OS. Det är ganska ovanligt att man jobbar samtidigt som man är elitidrottare.

Lumenair: Drönare fixar jobbet

Varken ställning eller skylift i stället en drönare som både kan montera och plocka ned stolparmaturer. Det pågår en ständig teknikutveckling och då är det här ett sätt att smidigt kunna ta ned och uppgradera sina armaturer. Säkert ur arbetsmiljösynpunkt också.

Jubileum i Åmål: Ett sekel av facklig kamp

Det har gått ett helt sekel, 100 år, sedan avdelning 93 i Elektrikerförbundet bildades. I dag är det som då var avdelning 93 i Åmål en del av Elektrikerförbundets VK16. För att fira jubileet samlades såväl aktiva som pensionerade medlemmar veckan före jul på stadshotellet i Åmål. Platsen var väl vald. På samma plats firade avdelning 93 sitt 30-årsjubileum.

Göran överlevde Farmenlivet: ”Man var inte hungrig – man svalt”

Göran Söderlund lämnade jobbet som arbetsmiljöansvarig i Elektrikerförbundet 2012. Men han är inte typen som nöjer sig med att sitta på en bänk och mata änder. Han vill ständigt ha något att göra, det visas inte minst just nu i TV4 där han är en av årets deltagare i dokusåpan Farmen. Jag tyckte det var intressant att se om jag skulle klara av det.

Michael fick rätt med fackets hjälp

Det började med en utbyggnad av huset i Storvreta. Det slutade med rättegång i Nacka tingsrätt. Med sig under rättegången hade Michael Ehn två ombud från Help. Två veckor senare ringde min jurist och meddelade att vi hade vunnit målet i sin helhet, berättar Michael Ehn. Relationen med en av grannarna i bostadsområdet i Storvreta är minst sagt frostig i dag.

Ylva Johansson om att Januariavtalet riskerar leda till en utpressningssituation: ”Jag tycker inte att man säkert ska dra den slutsatsen”

Under Elektrikernas facklig-politiska konferens på Rönneberga passade Elektrikern på att ställa några frågor till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Frågor om dödsolyckorna, Januariavtalet och om vad hon tar med sig från mötet med Elektrikernas förtroendevalda.