• – Det är ett tungt men inspirerande projekt. Man lämnar efter sig något som kommer att tjäna resenärer dagligen i många år, säger Pär Abrahamsson.Foto: Leif Göbel Foto: Leif Göbel

  • Pär Abrahamsson tillsammans med Otis-arbetskamrater från Tjeckien som är med och arbetar med rulltrapporna vid Citybanan. Foto: Leif Göbel

  • Programdon för styrning av rulltrapporna. Foto: Leif Göbel

  • Rulltrappor på väg för montering. Foto: Leif Göbel

  • Tunnlar långt ner i underjorden för transport av hundratusentals människor. Foto: Leif Göbel

  • Foto: Leif Göbel

2016-03-15

reportage

Varje dag rör sig en kvarts miljon människor i området. Än fler blir det när nya Citybanan blir klar nästa år. Den är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt.

I underjorden under Stockholms central byggs inte bara järnvägsräls i tunnlar. Här installeras massor av rulltrappor och hissar.

I centrum står personal från bland annat Otis.

 

 

De flesta av oss hamnar någon gång under livet på Stockholms central – Nordens största järnvägsstation. När vi ska till huvudstaden för nöjen, jobb, kurs, besöka anhöriga, byta tåg eller ta oss vidare till flyg. Men det du ser från Vasagatan och Centralhallen är bara en pytteliten del av Stockholm C. Det mesta finns i flera våningar under jorden.

Vid Stockholm C kommer närmare 1 000 tåg av olika slag att passera. Fjärr-, regional-, pendel- och tunnelbanetåg. 100 000-tals resenärer ska fraktas mellan flera olika underjordiska plan, till och från perronger och vidare ut i staden. Det kräver en massa hissar, rullband och inte minst rulltrappor.

 

Såklart förstår du att detta jättelika transportmaskineri krävt många elektriker, hissmontörer och rulltrappstekniker. Kraft, belysning, data, övervakning, svalka, ventilation – just name it. Och det lär behövas en del framöver också som sköter underhåll och service av alla otaliga armaturer, elcentraler och maskinrum.

Elektrikern har tillsammans med klubbordföranden för Otis Stockholm, Pär ”Rekan” Abrahamsson, tagit pulsen på Citybanan och vandrat rulltrappor upp och ner och knixat oss in i de olika maskinrummen inne i bergen närmare 40 meter under Stockholms gator. Maskinrummen innehåller blå skåp fyllda med elektronik. Här kan teknikerna övervaka och programmera, felsöka. Men här finns också kommunikationsboxar som skickar info till SL:s ledningscentral så de kan se statusen på varje rulltrappa.

– Citybanan är ett av de största rulltrappsprojekten i den svenska historien. Det är ett tungt men inspirerande projekt. Man lämnar efter sig något som kommer att tjäna resenärer dagligen i många år, säger Pär Abrahamsson.

 

Citybanan ska öppna 2017 efter nio års omfattande arbeten. Sedan starten har uppåt 40 rulltrappetekniker från Otis Stockholm, från underleverantörer, inhyrda och Otisfolk från Tjeckien arbetat med att få på plats, installera och sedan driftsätta ett 70-tal rulltrappor. En del är korta, andra jättelånga, somliga storslagna. Här handlar det om att få över 100 000 resenärer att friktionsfritt färdas mellan olika plan i underjorden.

I underjorden arbetar många specialiserade firmor. Vi träffar två skåningar från Tunga Lyft i Sverige AB. De är proffs på att lyfta tunga saker av alla slag på plats. Här handlar det om de olika sektionerna som tillsammans utgör en rulltrappa. Tungt är det och med precision ska det göras.

– Vi har varit här sedan 2014. Lyft 44 rulltrappor på plats här och 22 på Odenplan, berättar Stefan Bard, Malmö.

Vem som ska sköta service och underhåll efter Citybanan är klar, är inte bestämt. Nuvarande avtal som SL har med Kone Metro för rulltrappor går ut 2017.

 

För teknikerna är arbetsmiljö och säkerhet viktiga frågor. Alla rationaliseringar sliter på kropparna. Allt färre ska göra allt mer.

– Vi försöker få företaget att arbeta mer målmedvetet med arbetsmiljön. Svårt då det är ett väldigt toppstyrt amerikanskt företag, säger Abrahamsson.

En viktig avtalsfråga för rulltrappsteknikerna och hissmontörer är att få tillbaka prestationslön.

– Vi har skrivit avtalsmotion om detta. Det är viktigt för att få till en bättre löneutveckling.

Leif Göbel

 

Kortfakta:

• Budget 16,8 miljarder kronor. Klart 2017.

• 6 kilometer tunnel. 1,4 kilometer järnvägsbro i Årsta.

• Två nya stationer – Stockholm City och Stockholm Odenplan.

• Fördubblar spårkapaciteten genom Stockholm så att tågen kan gå tätare och punktligare.

• Nio års byggtid sex arbetstunnlar.

• 30 Hötorgsskrapor schaktmassor, mest berg, fraktas bort.

• Tre Hötorgsskrapor betong går åt till bygget.

• 2 500 personer jobbar som mest med Citybanan

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Reportage
Foto: Tomas Nyberg

Wallin om valutgången: ”Vi har kvar vår beredskap”

När rösterna till årets riksdagsval har kontrollräknats kan det konstateras att det rödgröna blocket stannade på 144 mandat, de borgerliga på 143 mandat och Sverigedemokraterna på 62 mandat. Valet gick bättre än vad vi hade befarat, lika fullt så är det ett sämre resultat än vad vi är vana vid, säger Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin.

Nye generaldirektören lugn – trots hot om nedläggning

När Arbetslivsinstitutet lades ned 2007 flyttade en stor grupp av forskarna till Högskolan i Gävle. Där inlemmades de så småningom i Akademin för hälsa och arbetsliv. Akademins chef hette Nader Ahmadi, numer nytillträdd generaldirektör för Sveriges allra yngsta myndighet: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

”Det här är vårt statement – det här är bara början”

En musikfestival för endast kvinnor och transpersoner både vad gäller publik och artister. Detta är beskrivningen på Statement Festival som nyligen arrangerades i Göteborg. Elektrikerförbundet sponsrade med 100 000 kronor och ELQvinnorna var på plats för att locka fler tjejer och transpersoner till elektrikeryrket.

Tvist om rätten till lungundersökning

Ska alla elektriker ha rätt till lungundersökning? Det råder delade meningar om det. På Caverion Göteborg pågår just nu en tvist om frågan. Men på Assemblin har alla elektriker sedan årsskiftet rätt till regelbundna undersökningar.

Skrivandet blev Dylans räddningsplanka

Dylan Färemark är elektrikern som vann lokaltidningens novellpris. I skrivandet har han hittat hem. Jag ägnar i stort sett all ledig tid åt skrivandet. Jag bygger inte altaner och sådant som riktiga män gör, utan jag skriver, säger han. Till vardags arbetar Dylan Färemark som serviceelektriker på E3K i Danderyd. Skrivandet började han med på allvar i början av 2000-talet.

”Och så kallar politikerna öronpinnar ett miljöproblem”

Trots att vi har mer teknik runt om oss än någonsin har de som reparerar vår teknik blivit allt färre. I dag slänger vi 80 procent av allt som kommer in på verkstaden. Förr, på 1980-talet, kanske vi slängde max fem procent, allt annat lagades.

Julia blev bara 21 år

Den 27 juli hände det som inte kunde hända. Det som inte fick hända. Julia Markström, elektriker vid Cranex, föll igenom ett gallergolv vid kulsinterverket i Svappavaara och avled av det över fem meter höga fallet. Vår sorg och vår saknad är enorm, en saknad som kommer att vara en del av resten av våra liv.

Pride: Facken tar ställning för allas lika värde

För inte särskilt många år sedan sågs hbtq-världen som något excentriskt, marginellt, onödigt för fackförbunden att engagera sig i. Särskilt gällde det bland de manligt dominerande LO-facken. Så ser det inte längre ut. Under årets Pride-vecka i Stockholm deltar Elektrikerförbundet i seminarier, presenterar förbundet i Pride-park och går i det stora Pride-tåget.

En dag på jobbet som serviceelektriker

Måndag. 06.30. Dörrarna öppnas hos grossisten Storel på Hisingen. Brödet och pålägget är uppdukat. Kaffemaskinen laddad. Så ramlar elektrikerna in. En efter en. Det är frukostdags för Göteborgs serviceelektriker. Många av dem har som rutin att samlas på stadens olika grossistfirmor för att få i sig morgonkaffet och tjöta lite innan de handlar materialet för dagen.

Elyseum: Ett hus fullt av elektrisk historia

I det vackra huset i jugendstil vid Gamla Ullevi, som tidigare var en understation till Göteborgs elverk, finns i dag ett museum. Ett museum som visar Göteborgs energihistoria, allt från gasens utveckling till det sena 1900-talets elektriska apparater. Det tillverkades saker av bättre kvalitet förr, säger Naimi Rynge, ingenjör vid Göteborgs energi.

EBR-dagarna: Branschen testar nya höjder

Solen skiner över de hundratalet utställare som ställt upp sina tält invid hoppbackarna på Lugnet i Falun. Här pågår EBR-dagarna, de återkommande branschdagarna för elnätsföretagen. Alla plockar nog fram sitt bästa jag under de här dagarna, säger Bosse Andreasson, elnätschef på Sundsvall Elnät och ordförande i EBR-kommittén. EBR står för ElnätsBranschens Riktlinjer.

Nya medlemmar – från Estland

De båda estländska elektrikerna Aivar Jansson och Neemé Viik sitter vid lunchbordet på bygget i Östersund och fyller omsorgsfullt i blanketterna med rubriken ”Guest Membership”. Det är bra tror jag, för om vi skulle få problem så kan vi få hjälp, förklarar Aivar Jansson.

Här kan ett felaktigt bryt vara livsavgörande

I Alingsås arbetar tio elektriker från Bravida med att leda om och dra ny el i ortens lasarett. Det är inte ett helt okomplicerat arbete. Att arbeta med el på ett sjukhus skiljer sig en del från att arbeta på ett vanligt bygge. Absolut. Vi snackar ju system som är livsuppehållande, säger Jonas Cedgard, ledande montör för Bravidas elektriker på Alingsås lasarett.

Ioannis, Oliver och Jonas – tre av tusentals nya medlemmar i förbundet

Den senaste tiden har rubrikerna i tidningen främst handlat om att Elektrikerförbundet tappar medlemmar. Då är det lätt att glömma att förbundet samtidigt varje år rekryterar nära tre tusen nya medlemmar. Elektrikern följer med under en introduktionsutbildning för nya medlemmar i VK1 i Solna. Arbetslöshetsförsäkringen är precis som det låter en försäkring.

Samma problem där som här

Vi lever i en globaliserad värld. Människor och företag flyttar över gränser för att hitta försörjning, för att skapa nya affärer. Då måste också facken hänga med. Samtala, samarbeta. En del i detta är det möte som sker under några dagar i april i ett trångt konferensrum på Barnhusgatan i Stockholm. Det är tid för reflektion.