• – Det är ett tungt men inspirerande projekt. Man lämnar efter sig något som kommer att tjäna resenärer dagligen i många år, säger Pär Abrahamsson.Foto: Leif Göbel Foto: Leif Göbel

  • Pär Abrahamsson tillsammans med Otis-arbetskamrater från Tjeckien som är med och arbetar med rulltrapporna vid Citybanan. Foto: Leif Göbel

  • Programdon för styrning av rulltrapporna. Foto: Leif Göbel

  • Rulltrappor på väg för montering. Foto: Leif Göbel

  • Tunnlar långt ner i underjorden för transport av hundratusentals människor. Foto: Leif Göbel

  • Foto: Leif Göbel

2016-03-15

reportage

Varje dag rör sig en kvarts miljon människor i området. Än fler blir det när nya Citybanan blir klar nästa år. Den är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt.

I underjorden under Stockholms central byggs inte bara järnvägsräls i tunnlar. Här installeras massor av rulltrappor och hissar.

I centrum står personal från bland annat Otis.

 

 

De flesta av oss hamnar någon gång under livet på Stockholms central – Nordens största järnvägsstation. När vi ska till huvudstaden för nöjen, jobb, kurs, besöka anhöriga, byta tåg eller ta oss vidare till flyg. Men det du ser från Vasagatan och Centralhallen är bara en pytteliten del av Stockholm C. Det mesta finns i flera våningar under jorden.

Vid Stockholm C kommer närmare 1 000 tåg av olika slag att passera. Fjärr-, regional-, pendel- och tunnelbanetåg. 100 000-tals resenärer ska fraktas mellan flera olika underjordiska plan, till och från perronger och vidare ut i staden. Det kräver en massa hissar, rullband och inte minst rulltrappor.

 

Såklart förstår du att detta jättelika transportmaskineri krävt många elektriker, hissmontörer och rulltrappstekniker. Kraft, belysning, data, övervakning, svalka, ventilation – just name it. Och det lär behövas en del framöver också som sköter underhåll och service av alla otaliga armaturer, elcentraler och maskinrum.

Elektrikern har tillsammans med klubbordföranden för Otis Stockholm, Pär ”Rekan” Abrahamsson, tagit pulsen på Citybanan och vandrat rulltrappor upp och ner och knixat oss in i de olika maskinrummen inne i bergen närmare 40 meter under Stockholms gator. Maskinrummen innehåller blå skåp fyllda med elektronik. Här kan teknikerna övervaka och programmera, felsöka. Men här finns också kommunikationsboxar som skickar info till SL:s ledningscentral så de kan se statusen på varje rulltrappa.

– Citybanan är ett av de största rulltrappsprojekten i den svenska historien. Det är ett tungt men inspirerande projekt. Man lämnar efter sig något som kommer att tjäna resenärer dagligen i många år, säger Pär Abrahamsson.

 

Citybanan ska öppna 2017 efter nio års omfattande arbeten. Sedan starten har uppåt 40 rulltrappetekniker från Otis Stockholm, från underleverantörer, inhyrda och Otisfolk från Tjeckien arbetat med att få på plats, installera och sedan driftsätta ett 70-tal rulltrappor. En del är korta, andra jättelånga, somliga storslagna. Här handlar det om att få över 100 000 resenärer att friktionsfritt färdas mellan olika plan i underjorden.

I underjorden arbetar många specialiserade firmor. Vi träffar två skåningar från Tunga Lyft i Sverige AB. De är proffs på att lyfta tunga saker av alla slag på plats. Här handlar det om de olika sektionerna som tillsammans utgör en rulltrappa. Tungt är det och med precision ska det göras.

– Vi har varit här sedan 2014. Lyft 44 rulltrappor på plats här och 22 på Odenplan, berättar Stefan Bard, Malmö.

Vem som ska sköta service och underhåll efter Citybanan är klar, är inte bestämt. Nuvarande avtal som SL har med Kone Metro för rulltrappor går ut 2017.

 

För teknikerna är arbetsmiljö och säkerhet viktiga frågor. Alla rationaliseringar sliter på kropparna. Allt färre ska göra allt mer.

– Vi försöker få företaget att arbeta mer målmedvetet med arbetsmiljön. Svårt då det är ett väldigt toppstyrt amerikanskt företag, säger Abrahamsson.

En viktig avtalsfråga för rulltrappsteknikerna och hissmontörer är att få tillbaka prestationslön.

– Vi har skrivit avtalsmotion om detta. Det är viktigt för att få till en bättre löneutveckling.

Leif Göbel

 

Kortfakta:

• Budget 16,8 miljarder kronor. Klart 2017.

• 6 kilometer tunnel. 1,4 kilometer järnvägsbro i Årsta.

• Två nya stationer – Stockholm City och Stockholm Odenplan.

• Fördubblar spårkapaciteten genom Stockholm så att tågen kan gå tätare och punktligare.

• Nio års byggtid sex arbetstunnlar.

• 30 Hötorgsskrapor schaktmassor, mest berg, fraktas bort.

• Tre Hötorgsskrapor betong går åt till bygget.

• 2 500 personer jobbar som mest med Citybanan

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Reportage

Brandman varnar för bränder i elbilar

El- och gasbilar kan bli livsfarliga vid en brand. Brandmannen Tommy Carnebo ger nu utbildning i ämnet till både räddningstjänster och företag. På en videosekvens syns ett vardagsrum. Framför tv:n står en elscooter på laddning. Plötsligt hörs ett poff och det börjar ryka ur scootern. En man springer fram och drar ur kontakten.

Många installationer inför att Sälens flygplats ska tas i drift

När vi passerar Mångsbodarna kommer snön. I backen upp mot Hundfjället är det stopp. Två lastbilar har kört fast. När vi väl rullar mot flygplatsen i Sälen tar vinden ett strupgrepp över området. Snön viner rakt igenom märg och ben. Här arbetar Midrocs elektriker med att installera inflygningsljusen till det som ska bli Sveriges nyaste flygplats: flygplatsen i Sälen.

Arbetsrättsjuristen: ”Facken är lurade”

Nu har förslaget om inskränkningar i strejkrätten skickats ut på remiss. Förslaget är det samma som fackens och arbetsgivarnas kom överens om i början av sommaren. Men alla är inte nöjda. Fackens förslag en fullständig kapitulation, det är sämre än utredningens förslag, säger Kurt Junesjö, tidigare jurist vid LO-TCO rättsskydd.

Numer är det självklart med ackord för Benjamin och Dennis

De är ganska nya på det här med att mäta sina jobb på ackord. Men nu känner Benjamin Riedl och Dennis Garpestål att ackord är en självklarhet i varje stort projekt. Ni var lite svårflirtade, säger Andras Molnar, ackordsuppsökare i vk 9. Vi blev taggade, men vi visste ju inte alls vad det innebar, säger Benjamin Riedl. Det började med en kurs på Birka-båten.

Kaos på Stanley Security efter nytt lönesystem

Ett krånglande lönesystem har lett till att Elektrikerförbundet stämmer Stanley Security i Arbetsdomstolen. Nu gör företaget en motstämning. Det gäller 76 arbetstagare som företaget anser har fått för mycket i lön. I maj 2017 införde Stanley Security ett nytt lönesystem. Det vore lögn att påstå att det skedde problemfritt. Det mesta som kunde gå fel gick fel.

Kuststaden – ett bygge med många rubriker

Anders Degerman ligger på golvet med överkroppen inne i köksskåpet. Han kompletterar det sista i det som ska bli köket i en av de nya lägenheterna i Kuststaden i Luleå. Det går bra. Jag gillar att arbeta med händerna, säger han och reser sig upp. Just nu pågår bygget av den andra etappen av Kuststaden.

Patriks satsning fick elever intresserade av kraftbranschen

Det råder skriande brist på personal i energibranschen. Därför beslöt ledande montör Patrik Svensson vid One Nordic att göra något åt saken. Han kontaktade elprogrammen i närheten och bjöd in till studiebesök på vattenkraftstationen. Vi fick ett mycket positivt gensvar från eleverna, berättar Patrik Svensson.

Hallå där, Michael Clysén!

INTERVJU Vi har pratat med Michael Clysén, ny regionombudsman för Region Mitt. Du var tidigare lokalombudsman i Stockholm, hur kommer det sig att du numer är regionombudsman? Jag sökte jobbet och fick det. Möjligheten erbjöds när Pontus Boström valdes till andre vice ordförande i förbundet. Jag var intresserad av tjänsten redan när Pontus sökte och fick den.

En alldeles ovanlig kvinna i Borås

När Madeleine Eklund beslutade sig för att berätta för sina kollegor på jobbet om det där hon velat berätta så länge valde hon att först tala med personalchefen. Det första hon säger innan vi satt oss ned är ”är du gay?” Jag svarade ”nej, men det är en annan bokstav i hbtq”. Madeleine Eklund har arbetat på Elcenter JK i Borås sedan 2015.

Jenny bytte väg mitt i livet: ”Mycket mer värt än hög lön”

Med sin ingenjörsexamen blev hon projektledare inom IT. Men efter 20 år i branschen var det inte roligt längre. Hon skolade om sig. Till elektriker. Jag är glad om dagarna, och det är mycket mer värt än hög lön, säger Jenny Moberg, i dag andraårsmontör på Mälarel i Stockholm. Jenny Moberg stod mitt i livet. Arbetade som projektledare och vantrivdes.

BILD+TEXT: Mingel på mässan i Kista

Totalt kom över 6000 besökare till 2018 års elmässa i Kista. På plats fanns över 200 utställare, däribland Elektrikerförbundet. Förutom alla produktnyheter som presenterades under mässan hölls seminarier om sådant som elsäkerhet, arbetskraftsbrist och arbetsmiljö för elektriker. Elqvinnorna hade ett eget seminarium om ergonomi för kvinnor i branschen.

Michaels strid om prestationslönen tas upp i AD

När Michael Aglén blev medlem i Elektrikerförbundet i början av 2017 var det särskilt en fråga han ville få upp på dagordningen: låsteknikernas rätt till prestationslön. Nu har ärendet gått hela vägen till Arbetsdomstolen. De ville ge mig en förlikning, tysta mig, men jag sa nej.

Gallerdurken smulades sönder i kollegans händer

Dödsolyckan på kulsinterverket i Svappavaara i juli år, där 21-åriga elektrikern Julia Markström förolyckades, berodde på att gallergolvet var rostangripen. Gallerdurken var genomrostad, säger huvudskyddsombudet på LKAB i Svappavaara, Jonas Stålnacke. I ett större reportage i tidningen Arbetaren berättar kollegor till Julia Markström om olyckan.

”Lägg ansvaret för elolyckorna där det hör hemma”

Filmduken i mässhallen fylls av en svart rubrik från tidningen Expressen: ”Man död efter elolycka i Kiruna”. Det här är den senaste allvarliga elolyckan. Elolyckorna ökar, och vi måste agera. I dag faller elolyckorna mellan stolarna, säger Fredrik Byström Sjödin, expert på elsäkerhet vid Installatörsföretagen. Vi befinner oss på Elmässan i Kista.

Gigantiska snurror ska försörja Norrland med el

Det är en gnistrande vacker höstdag. Vi far över de nygrävda grusvägarna på Gråberget utanför Piteå. Högt över träden reser sig de gigantiska vindsnurrorna, nästan 200 meter höga. Många vill köpa grön el, så det är en framtidsbransch, säger Andreas Röjfors, ledande montör vid Lapplands elnät. Vi befinner oss i Markbygden utanför Piteå.