Företaget stod åtalat för att ha haft totalt tolv arbetare från Serbien och Indien anställda som inte haft rätt att arbeta i Sverige.

I tingsrätten vittnade Elektrikernas ombudsman i norr, Mathias Hansson, om hur han vid ett flertal tillfällen larmat Northvolt om att han på bygget av batterifabriken i Skellefteå påträffat indiska arbetare som hade ersättningar långt under gällande svenska kollektivavtal och saknade ID06. Men tingsrätten friade alltså företaget och dess projektchef.

Åklagaren överklagade och nu har hovrättens dom meddelats.

Inhämta avgörande från EU-domstolen

Åklagaren yrkade att hovrätten skulle inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att kontrollera om den svenska lagstiftningen är förenlig med EU:s sanktionsdirektiv. Det var dock något som hovrätten inte fann några skäl att göra.

Istället delar hovrätten tingsrättens bedömning att det inte är visat att de serbiska medborgarna inte hade rätt att vistas i Sverige. Detsamma gäller de indiska medborgarna, med undantag för en person där utredningen visar att hans ungerska uppehållskort var återkallat.

Ansvaret ligger på huvudentreprenören

Även hovrätten menar att personerna inte var att betrakta som anställda av Northvolt i utlänningslagens mening och att det inte är visat att projektchefen haft personalansvar för dem. Därför gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten, och friar Northvolt och företagets personalansvarige från åtalet.

Trots att hovrätten bedömer att en av de indiska arbetarna inte hade rätt att arbeta i Sverige erläggs inte Northvolt att betala någon avgift för detta, då ansvaret enligt hovrätten ligger på huvudentreprenören och dess underentreprenörer, och inte beställaren, som Northvolt var i detta fall.