Glenn, 42 år, skolade om sig till elektriker – drabbades av praktikbristen för blivande kraftverkare

Glenn Zettervall hade kört slam- och spolbil i Värmland och Kungsbacka i många år.

När han flyttade till Rättvik fortsatte han med det i något år.

Men innan han skulle gå på föräldraledigt kände han att han ville byta yrkesinriktning. Han ville inte längre köra lastbil, göra något helt annat och få en nystart.  

Glenn Zettervall läste om kompetensbristen i energibranschen och bestämde sig för att utbilda sig till distributionselektriker inom högspänning.

– Jag tänkte att yrket skulle passa mig perfekt. Då skulle jag få jobba utomhus, varierat och ganska fysiskt.

Han sökte in på Trainors utbildning i Sundsvall och kom in. Utbildningen var på distans och ett och ett halvt år lång.

Ringde runt till olika bolag

Med några veckors mellanrum åkte han till Sundsvall för att tenta av kurser och göra praktiska moment.  

Men i början av sommaren 2024, såg hans plan om att bli distributionselektriker ändå ut att grusas.

Trots flera telefonsamtal till olika bolag runt om i Dalarna lyckades Glenn Zettervall inte hitta en praktikplats så att han kunde slutföra utbildningen och börja söka jobb.

– Det enda som återstår av min utbildning är en tre månader lång praktik. Det är synd när man som vuxen tagit studielån för att kunna byta yrke, och så rinner allt bara ut i sanden på det här sättet, sa han då.  

För Glenn Zettervall var det märkligt att det var så svårt att få praktikplats med tanke på den stora kompetensbristen i branschen.

Men så ett par veckor senare kom ett mejl från Glenn:  

”Du kan aldrig gissa vad som hänt! Jag har fått en praktikplats på Dala Energi i Rättvik”. ”Det kom helt oväntat. Som ett skänk från ovan”.

Har sex olika handledare

I september i år började Glenn Zettervall sin praktik på Dala Energi. Sista november ska hela utbildningen vara färdiggjord, ett par månader senare än det var tänkt från början.

Men Glenn Zetterwall är ändå nöjd.

Under praktiken räknar han till totalt sex olika handledare. Vem det är beror på vilken vecka det är.

— Det är för att jag ska få prova på att göra lite olika saker. Alla kan olika saker och många här är ganska nya och har lärt sig lite olika arbetsmoment. Då får jag vara med dem.

Häromdagen var han ute på jobb tillsammans med Sandra Rosenqvist, klubbordförande för Elektrikerförbundet lokalt. Då åkte de korg upp för att jorda en högspänningskabel.

En ny stolpe skulle monteras upp och luftledningen sammanbindas med markkabeln.

Ibland blir stolparna ruttna och måste bytas ut.

”Hjälpsamma kolleger”

— Men det blir nog fler timmar i schaktgropar när vi står och skarvar högspänningskabel, säger Glenn Zettervall och skrattar.

Nu hoppas han få jobb på bolaget efter praktiken. Han har redan hört sig för om möjligheterna till det, men ännu inte fått något besked.  

— Jag skulle bli väldigt glad om jag fick ett arbete här. Det är mycket trevliga och hjälpsamma kolleger. Jag blir väl omhändertagen som praktikant.

Det löste sig med praktikplats för Glenn Zettervall. Men han hade ändå satt fingret på ett problem i branschen när han ringde Tidningen Elektrikern den där dagen i somras.

Blir ett moment 22

Petter Johansson, centralt ansvarig ombudsman på Elektrikerförbundet för kraftverksavtalet, delar bilden av att det är svårt med praktikplatser ute på företagen på kraftverkssidan.

– Det är beklämmande. Vi har framfört till vår motpart att det är jätteviktigt att problemet blir löst. Det har ju att göra med återväxten i branschen.

Han konstaterar att det uppstått ett moment 22.

Många organisationer är så extremt slimmade att de känner att det saknas utrymme för att ta emot praktikanter – samtidigt som det råder stor kompetensbrist.  

Enligt hans motpart, Mats Ählberg, branschansvarig för Sveriges Elkraftentreprenörer, behöver antalet montörer på fältet fördubblas för att klara energi- och klimatomställningen.

Det stora problemet som han ser det är brist på handledare.

”En gordisk knut att lösa”

Företagen är mitt inne i en investeringsboom som de haft kort tid att förbereda sig för. Samtidigt pågår en generationsväxling.

– Det blir lite av en gordisk knut att lösa hur vi ska lyckas skapa fler praktikplatser. Men det är en utmaning som vi gemensamt i branschen måste lösa.

Han berättar att Sveriges Elkraftentreprenörer startat en pilotutbildning till stationstekniker ihop med bland andra Vattenfall Services, Eon och One Nordic. (Se faktaruta)

I pilotutbildningen anställs deltagarna som företagslärlingar. De får sedan handledning och stöttning av utsedda handledare. Upplägget är en mix av praktik och utbildning. Och handledarna har tydliga instruktioner om vad deltagarna ska lära sig – och hur det ska följas upp. Deltagarna kommer att vara klara med sina utbildningar i april och maj 2025.

– Men mer behöver göras, säger Mats Ählberg.  

”Företagen anstränger sig”

Extra tufft är det för företagen som finns på utbildningsorterna att lyckas erbjuda tillräckligt många praktikplatser, som täcker det stora behov som finns. 

– Efterfrågan i just den geografin är väldigt stor.  

Mats Ählberg har pågående diskussioner med företagen om hur branschen ska bli bättre både på att ta emot praktikanter och nyutbildade och få bukt med kompetensbristen.

– Jobbar vi inte smartare kommer vi att fortsatt att ha den här problematiken, säger han.

Men han tycker att företagen ändå anstränger sig för att kunna möta behovet av praktikplatser. Många tittar bland annat just på hur de kan stödja handledarna.

Prioriterat med praktikanter

Glenn Zettervall gissar att en generationsväxling redan skett på hans praktikplats på Dala Energi i Rättvik.

De flesta han möter är några över 20 år. Att han själv är över 40 känns inte som någon stor grej. 

– De unga kan jättemycket. Men jag känner inte av att de tänker att jag är en gammal gubbe. Jag har ju annan arbetslivserfarenhet med mig.

”Alla kan inte få praktikplats”

Enligt Dala Energis verksamhetsutvecklare Louise Roddar ser bolaget det som prioriterat att kunna erbjuda praktikplatser.

Inte minst,strategiskt,ur rekryteringssynpunkt. Det är ett sätt att locka nya talanger till yrket.

Två till fyra praktikanter per år brukar få praktikplats inom elkraften varje år. De flesta ansökningarna kommer från elever som går på el – och energiprogrammet vid Stiernhööksgymnasiet i Rättvik.

– Men vi har inte möjlighet att ta emot alla som söker praktikplats hos oss, säger Louise Roddar.

En handledare ska alltid vara med praktikanten ute på jobben. Dala Energi har valt ett upplägg där praktikanten får ha några olika handledare under sin tid hos dem.

– Då blir det inte heller ett lika stort uppdrag för den som är handledare, säger Louise Roddar