Vad betyder utstationering?

Med utstationering menas att en arbetstagare som vanligtvis arbetar i ett annat land sänds till Sverige av sin arbetsgivare för att arbeta här under en begränsad tid.

I vilka branscher förekommer utstationering?

Den vanligaste branschen är bygg, där även elinstallationer ingår. Enligt Arbetsmiljöverkets senaste helårsrapport, 2022, uppskattades antalet utstationerade byggnadsarbetare i Sverige till omkring 33 000, vilket var nästan hälften av alla utstationerade på den svenska arbetsmarknaden. Av de 33 000 inom bygg var ungefär 2 350 registrerade under yrkeskategorin ”elinstallation”.

Varför införde man det här?

Utstationeringsdirektivet kom till i och med det svenska EU-inträdet och implementerades i svensk lagstiftning 1999. Det är tänkt att säkerställa att utstationerade arbetstagare ska tillförsäkras vissa svenska arbets- och anställningsvillkor. Det blev än mer aktuellt då flera östeuropeiska länder anslöt sig 2004-2007.

Sedan 2013 gäller att utländska företag som sänder arbetskraft till Sverige ska registrera arbetskraften i utstationeringsregistret, som är ett register som Arbetsmiljöverket har ansvar för.

Vad är huvudentreprenörers ansvar i det här?

Det finns numer en skyldighet för huvudentreprenörer att kontrollera att utländska underentreprenörer fört in sin arbetskraft i utstationeringsregistret. Det är dock något som brister i många fall.

När säkerhetsföretaget Ansvar Säkerhet gjort sina identitetskontroller på byggarbetsplatser har närmare 9 av 10 av de kontrollerade utländska företagen lämnat felaktiga eller ofullständiga uppgifter till utstationeringsregistret. Även Byggmarknadskommissionen redovisade liknande resultat i sina granskningar av utländska företag verksamma i den svenska byggbranschen.

Arbetsmiljöverket har få inspektörer, men när de gör inspektioner på byggarbetsplatser och där kontrollerar de utländska arbetarna mot utstationeringsregistret är det inte helt ovanligt att de finner brister.

Några exempel på brott mot utstationeringslagen?

Ett exempel är den inspektion som myndigheten gjorde våren 2023 på bygget av det nya badhuset i Kiruna. Där fann inspektörerna arbetstagare från Caverion Litauen som inte var anmälda i myndighetens utstationeringsregister.

Ett annat exempel är den inspektion Arbetsmiljöverket gjorde på bygget av batterifabriken Northvolt i Skellefteå sommaren 2021. Det ledde till knappa tjugotalet ärenden om sanktionsavgifter för brott mot utstationeringslagen. Såväl tjänstemottagare som Northvolt självt, entreprenörer som Bravida och de utländska företagen som hade personal på fabriken påfördes sanktionsavgifter.

För Bravida gick det så långt som till Förvaltningsrätten, där bolaget så sent som i september 2023 dömdes att betala 20 000 i sanktionsavgift på grund av att bolaget till bygget på Northvolt tagit in arbetstagare från det finska bolaget KML Consulting som inte hade anmält sina arbetstagare i utstationeringsregistret.

Sanktionsavgiften för KML Consulting sattes till 60 000 kronor. Så ser det ut generellt. Tjänstemottagaren (Bravida eller Northvolt) får en sanktionsavgift på 20 000 kronor och det utländska bolaget som tillhandahåller arbetskraften får en sanktionsavgift på 60 000 kronor.