Andras Molnar: Följ med Gunnar Strängs liv i Landsvägsagitatorn

I Landsvägsagitatorn av Anders L. Johansson får vi följa med i början av Gunnar Strängs liv och hur olika omständigheter får honom att engagera sig och organisera arbetare inom jordbruket. Han blir även Sveriges finansminister i 21 år.

Vi får också en inblick i Gunnars uppväxt i statarlängorna i Stockholm där fadern arbetar på ett renhållningsverk och modern sköter hemmet.

Att det är fattigt och eländigt, fast man arbetar dygnet runt, hör till vardagen.

Gunnar får möjlighet att gå i folkhögskola och bli lantbruksinspektor. Men hans medkänsla för den totala misären människorna lever i får honom på andra tankar. Han tar jobb som trädgårdsarbetare och inte långt därefter medlem i Svenska Lantarbetarförbundet, (fackförbundet för arbetare inom jordbruket).

Lejonparten av boken beskriver i stor detalj avgörande händelser och konflikter inom fackförbund, politik och samhället i Sverige fram till slutet av andra världskriget. Arbetarrörelsen formas och svänger med en dynamisk kraft. Den drivs framåt genom utbildning och agitation.

Tog cykeln

Att få arbetare under 1900-talets början att komma till insikt om behovet av organisering var en mödosam kamp. Särskilt inom lantbruket som fortfarande levde under mer feodala normer och inte riktigt var en del av den industriella revolutionen.

Bortsett från seder och lagstiftning som direkt stred mot att arbetare går med i facket, så var det även en logistisk mardröm. Gårdarna var utspridda över stora areal, tågförbindelserna begränsade och bilen en lyxvara. Men en cykel var överkomlig.

Det är så Gunnar Sträng, vår tidigare finansminister, organiserar arbetare på landsbygden.
Under flera år avverkar han hundratals mil, värvar medlemmar, bildar avdelningar och hamnar även i handgemäng till försvar för statarens bättre villkor.

Om Gunnar skulle vakna idag från sin eviga vila och fick se hur arbetare organiserar sig och vilka riktningar fackföreningsrörelsen har tagit, kunde han konstatera att slaget blev vunnet, men striden förlorad.

Många anser i dag att ett medlemskap i facket är som vilken prenumeration som helst.

Makten arbetsgivare utövar i dag är inte längre genom Legostadgan som tillät arbetsgivaren prygla sina anställda. Det sker istället genom belåning och skuldsättning resten av livet och en kuvad förpliktelse att vara en löneslav.

Vi lever trots allt i ett kapitalistiskt samhälle. Konflikten mellan arbete och kapital är kvar.
Få vill erkänna det.
Få vill organisera sig.

Många anser i dag att ett medlemskap i facket är som vilken prenumeration som helst.
Det förväntas att den utför tjänster av sina tjänstemän (läs ombudsman) och kan således jämföras i värde och kvalitet bland andra fackförbund eller bolag.

Men det är mycket mer, det vittnar vår historia om.

Boken är en fantastisk inspirationskälla, särskilt för dig som vill ta en aktiv roll i kampen om bättre villkor för arbetare. Vi behöver bli fler som agiterar för att förändra, inte för att förvalta.