Installationsavtalet – Elektrikernas största avtal

Tomas Jansson förklarar att det ska vara tydligt när montörerna ska ha övertidsersättning och inte, var gränsen går för det.

– Arbetstiderna är 07 till 16, fem dagar i veckan. Måndag till fredag, 40 timmar. Det är tyvärr en av grejerna som arbetsgivarsidan velat luckra upp genom åren, säger han.

Elektrikerförbundets medlemmar fick sin första arbetstidsförkortning 1919.

Det berättar arbetsrättsexperten Kurt Junesjö och Staffan Holmertz, tidigare förhandlingschef på Elektrikerförbundet, om i boken ”Lysande avtal” som handlar om förbundets kollektivavtal under 100 år.

De listar där några av de viktigaste milstolparna i Installationsavtalets historia. Bland dem finns, förutom arbetstiderna, även yrkesutbildningsavtalet och förbättringar av arbetsmiljön.

Arbetsmiljölagen en del av avtalet 2004

För att bli elektriker krävs både yrkesutbildning på antingen gymnasiet eller på vuxennivå och att du gjort 1600 timmar ute på någon arbetsplats. Efter godkänd utbildning och lärlingstid får du ett certifikat om att du har fullgjort din utbildning. Det utfärdas av Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Arbetsmiljölagen blev en del av kollektivavtalet 2004. Om en facklig förtroendevald upptäcker en arbetsmiljörisk på en arbetsplats och anmäler den till arbetsgivaren enligt ”12:2 ”i avtalet måste arbetsgivarna överlägga med den fackliga organisationen om hur arbetsmiljöproblemet ska åtgärdas.

– Det innebär en snabbare gång än att använda arbetsmiljölagens regler när våra förtroendevalda säger till om arbetsmiljöproblem. Ingen ska behöva dö på jobbet, säger Tomas Jansson.  

Lönerna en av de viktigaste frågorna

I årets avtalsrörelse kom Elektrikerförbundet och Installatörsföretagen överens om att de ska samverka i arbetsmiljöfrågor och då fokusera på att stärka skyddsombuden och öka företagens engagemang.

Tomas Jansson märker att lönerna är en av de viktigaste frågorna för medlemmarna på avtalet. Genom historien har Elektrikerförbundets medlemmar haft både tvåveckorslön och fyraveckorslön. Det har inneburit många olika strider med arbetsgivarna.

– En stor sak var när vi gick över till månadslön 1995, säger Tomas Jansson.

Ackordet är huvudlönesystem

Varje arbetstagare fick en individuellt fastställd månadslön bestående av både grundlön och ett individuellt tillägg. Men det är ackordet som är Installationsavtalets huvudlönesystem. Redan 1908 slöts det första ackordsavtalet mellan EA:s lokalavdelning i Stockholm och SEF:s avdelning 1 i Stockholm. Över tid har Elektrikerförbundet fått försvara ackordssystemet.

–  I årets avtalsrörelse hade vi fokus på att få ut så mycket pengar som möjligt till medlemmarna utifrån rådande inflation. Men ackordet är faktiskt en dellösning i det. Det är ett av våra löneskydd. Oavsett konjunktur kan man ta ut pengarna ur kollektivavtalet genom att använda ackordstidslistan. Medlemmen bestämmer själv när hon eller han vill mäta på ackord, om arbetet är på mer än åtta timmar, säger Tomas Jansson.