Jesper Ekström – Ungdomligt engagemang i fotboll och fack

Hösten har kommit, kylan smyger sig på. På Skarsjövallens arena i Ljungskile avgörs årets distriktsmästerskap för damer mellan Ljungskile SK och Herrestads AIF inför en tunnsådd, men engagerad publik.

En bit därifrån, på den lilla gräsplanen bakom arenan, hörs skratt och rop. Här tränar Ljungskile män U19, under ledning av tränare Jesper Ekström.

– Var spelbar, var spelbar, du ligger i skugga!

– Hitta Marcus, hitta Marcus, bra!

– Bra Leon! Skjut!

– Ny boll!

Jesper Ekström följer noga spelarna i laget och ropar ut instruktioner. Det här är ett sammansvetsat lag som följt varandra i flera år.

Aktiv i det mesta

Jesper Ekström berättar hur det kom sig att han blev tränare för det som i dag är Ljungskile U19:

– Jag flyttade till Ljungskile vid midsommar 2018. Ett par månader senare hörde jag av mig till klubben och frågade om de ville ha hjälp. Jag kände ingen i hela Ljungskile förutom min sambo och ville ha något att göra efter jobbet, jag behöver aktivera mig, jag tycker inte om att sitta still.

– Jag tänkte mig att jag skulle kunna hjälpa till som assisterande i något ungdomslag som att plocka bollar. Men efter en månad så fick jag rollen som tränare för det lag jag tränar i dag.

Ja, Jesper Ekström är en person som aktiverar sig. I det mesta. Han har varit ledare i såväl Kyrkans ungdom, Friluftsfrämjandet, dans, fotboll – och i facket.

Inte anpassat till verkligheten

Vid vårens förbundsmöte valdes Jesper Ekström till ny centralt ungdomsansvarig för Elektrikerförbundet efter tidigare ansvarige Jonas Eriksson.

Och just Jonas Eriksson var den som fick Jesper att bli aktiv i facket. De träffades på Volvo i Göteborg där de båda arbetade.

De började prata och Jesper luftade sin kritik mot el-utbildningarna, som han menade inte var anpassade till verkligheten.

Jonas Eriksson bjöd då in honom på en planeringsträff för skolinformatörer. Och på den vägen är det. Sedan dess har Jesper Ekström utbildat sig till skolinformatör och hållit i mångtalet skolinformationer.

Intresserade elever

Han har lyft sina tankar om el-utbildningen på programråd som hållits i region Väst och han har engagerat sig allt mer i fackföreningen. För det är sådan han är.

– Jag gillar att engagera mig, gör jag något så vill jag göra det på riktigt. Jag vill engagera mig i det jag är medlem i, säger han.

Hur intresserade är eleverna av vad du har att säga när du besöker skolorna?

– Ofta väldigt intresserade. De fattar ganska snabbt att jag är en elektriker som är aktiv i facket, inte tvärtom, en facklig som kan prata lite om el-yrket.

Första frågan handlar nästan alltid om vad man ska tjäna.

Vad får du för frågor?

– Första frågan handlar nästan alltid om vad man ska tjäna. Men jag får även många frågor från elever som varit ute på praktik och undrar om det verkligen får gå till så som det gjort på deras arbetsplatser.

– För ett litet tag sedan var det en elev som berättade att han varit ombedd att klättra på stegar utan skydd, eftersom han var liten och nätt och kunde klättra bra. Då fick jag förklara att nej, så får det inte gå till, du kan skada dig, det kan hända olyckor.

Lokalt stöd

Jesper Ekström beskriver hur han snabbt blev en del av ett sammansvetsat gäng av unga förtroendevalda i förbundet: hans företrädare Jonas Eriksson, Alex Larsson, VK8, Jonas Johnsson, VK2, David Wikström, VK1, och så han själv.

Ett gäng som trivs bra ihop och som arbetar bra tillsammans.  

Rollen som centralt ungdomsansvarig i Elektrikerförbundet säger han att han varit beredd att axla länge.

Jag har ganska hög tro på mig själv.

Han fick också stöd inför omröstningen på förbundsmötet av alla lokalt ungdomsansvariga i förbundet.

– Jag har ganska hög tro på mig själv, jag tror att jag kan förändra och göra det så bra som möjligt.

Elektrikerförbundet har en av landets yngsta medlemskårer, med hälften av medlemmarna under 35 år. Så arbetet att engagera ungdomar, det vill säga medlemmar yngre än 30 år, är viktigt för förbundets framtid.

Ungas engagemang

Jesper Ekström säger att han vill förändra uppdraget som ungdomsansvarig på så sätt att mer verksamhet och engagemang flyttas från centralt håll till att skapas runt om i landet.

– Min huvuduppgift nu är att få lokalt ungdomsansvariga i varje verksamhetskrets, eller avdelning. I dag har vi ansvariga i sju av elva verksamhetskretsar. Min roll som ungdomsansvarig ska inte bero på vem jag är, utan det ska vara personoberoende, det ska fungera lika bra när jag slutar.

Är det svårt att engagera de unga?

– Ja och nej. Efter pandemin har det sett allt ljusare ut. Fler skolinformatörer har utbildats och fler unga kommer på mötena. Många är hungriga på kunskap i dag.

Efter pandemin har det sett allt ljusare ut.

Varför ska en elektriker egentligen vara medlem i facket?

– För att vi blir starkare tillsammans, det är jätteenkelt. Med många medlemmar blir det tryggare, såväl för den enskilde som för branschen i helhet. Det blir bättre löner och ökad säkerhet. Och medlemskap i facket innebär solidaritet med andra arbetare.

Händer alltid något

Är det svårt att förklara det här?

– Inte för eleverna, men för de som arbetat ett tag och inte tänker att det behöver facket, att de klarar sig själv.

Gör de inte det då?

– I längden gör man inte det, det kan alltid hända något. Och om det inte händer något för dig så kan det hända din kollega något, eller din kompis som jobbar på firman över gatan.

– Man ska hjälpa varandra, jag gillar inte det egocentriska samhället där man bara ska tänka på sig själv, det är ett tankesätt som bara gynnar arbetsgivaren.

Vi har satt oss i ett av mötesrummen som tillhör Skarsjövallens arena, utanför spelas glad musik. Hejarop och applåder tränger in genom fönstret. Ljungskile SK vinner matchen med trygga 4-1.

Sena kvällar

Jesper Ekström har samlat ihop alla bollar och västar och nu väntar en bilfärd hem till Stenungsund. Det blir en sen kväll. Som så ofta.

Hur kommer det sig att du ger så mycket av din fritid till föreningslivet?

– Jag brinner för att alla ska ha ett sammanhang utanför skola och jobb, och särskilt att ungdomar har någonstans att gå.

Alla ska ha ett sammanhang utanför skola och jobb.

– Här har jag 20 killar fyra dagar i veckan som jag har följt i flera år, och de väljer att komma hit istället för att hänga ute och festa, även om de såklart även gör det någon gång ibland.

– Det är därför jag tycker det är så viktigt med fotbollen, de ska alltid ha en trygg punkt gå till regelbundet.